Riksföreningen Sverige–Tyskland
Riksföreningen Sverige–Tyskland var en svensk kulturförening med flertalet pronazistiska[1][2][3] medlemmar, bildad i december 1937 i Lund. Riksföreningens uttalade syfte att "på rent svenskt grundval, utan ställningstagande i partipolitiken, verka för ett rättvist bedömande av det nya Tyskland" med tillägget att detta inte innebar "drivande av nationalsocialistisk propaganda" utan endast en strävan att förhindra "en ohjälplig söndring mellan tvenne stambefryndade folk".[4][5]
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Sedan Adolf Hitler blivit rikskansler i januari 1933 kom debattörer med lundensisk anknytning att spela en betydelsefull roll i den svenska debatten.
Publicisten Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning tog från början tydlig ställning mot nazismen. Detsamma gjorde lundaprofessorn i filosofi Hans Larsson. Den inflytelserika litteraturprofessorn och ledamoten av Svenska Akademien Fredrik Böök beundrade däremot den nya regimen med beskrivningen av Hitler som Europas räddare, och"de handlingskraftiga tyskarna" hyllades av Lundagårdsredaktören Åke Ohlmarks.
Teologiprofessorn Hugo Odeberg talade 1937 om judefrågan på Nationella Studentklubben och visade stor förståelse för den etniska rensning som inletts i Tyskland, bland annat konstaterade han att "en nation bör inte finna sig i ett obehörigt judiskt inflytande". Mötet var välbesökt och refererades positivt i Lunds Dagblad. Odeberg blev fyra år senare ordförande för Riksföreningen Sverige-Tyskland, och var mellan 1941 och 1945 redaktör för föreningens tidning Sverige-Tyskland.[6][7][8]
Föreningens initiativtagare[redigera | redigera wikitext]
Bland initiativtagarna fanns flera lundaakademiker som professor emeritus i praktisk filosofi Efraim Liljeqvist, professor emeritus Ivar Broman, professorn i historia Gottfrid Carlsson, professorn i genetik Herman Nilsson-Ehle och docenten i folklivsforskning Carl Wilhelm von Sydow.[9]
Verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Riksföreningen Sverige-Tyskland satsade främst på att ge ut den månatliga tidskriften Sverige-Tyskland, som började utges våren 1938. Tidningen utkom regelbundet fram till 1945 samt därefter mer sporadiskt fram till 1958.[10] Tidningens ansvariga utgivare var H. Nilsson-Ehle (1938:1), P. E. Liljeqvist (1938:2-1941:5), Hugo Odeberg (1941:6-1945:3), J. S. Johnsson (1945:4-1950, 1954:2-1958) och S. Jonsson (1953).[10]
Medlemmar och politisk framtoning[redigera | redigera wikitext]
Över 5 000 personer var medlemmar i Riksföreningen Sverige-Tyskland.[11] Av dessa uttryckte många pronazistiska åsikter, men andra skäl till medlemskap förekom, exempelvis affärsmässiga, och ett medlemskap var inte i sig ett pronazistiskt ställningstagande. [12] Många svenska kulturpersonligheter var medlemmar såsom Carl Milles och Sven Hedin.[13]
Två medlemmar i föreningen, Björn Frithiofsson Holmgren och Edvard Lithander, var riksdagsledamöter för Högerpartiet (nuvarande Moderaterna).[4]
Vid säkerhetspolisens undersökning 1940 av officerare med nazistsympatier räknades medlemmar i Riksföreningen med i gruppen nazistsympatisörer.[14]
Ordförandelängd[redigera | redigera wikitext]
- 1937-1939 – Herman Nilsson-Ehle[4]
- 1939-1941 – Efraim Liljeqvist[4]
- 1941-1943 – Hugo Odeberg[5]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Thulstrup, Åke. Med lock och pock: Tyska försök att påverka svensk opinion 1933-45. sid. 138
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 december 2013. https://web.archive.org/web/20131210021410/http://www3.lu.se/info/lum/LUM_06_96/LUM6_03_lundanazism.html. Läst 22 juli 2014.
- ^ ”Karaktärsmord på döda svenskar, Gustaf von Platen (2002)”. Arkiverad från originalet den 11 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610111113/https://www.svd.se/a/3375b71e-ca66-304d-9aef-d1f4c81f2b68/karaktarsmord-pa-doda-svenskar. Läst 26 september 2022.
- ^ [a b c d] Karl K A Nilsson: Svensk överklassnazism (Stockholm u å), sid. 155.
- ^ [a b] Håkan Bengtsson (2005). ”Hugo Odeberg, kännare av judendom och nazist?”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070610114647/http://www.hist.uu.se/historikermote05/program/Histanv-forintelsen2/P9Bengtsson.pdf.
- ^ Professor Hugo Odebergs arkiv (Lunds universitetsbibliotek)
- ^ Riksföreningen Sverige-Tysklands arkiv (volym 1, Riksarkivet)
- ^ ”Sverige-Tyskland (1/1938)”. Sverige-Tyskland (Riksföreningen Sverige-Tyskland). 1938.
- ^ Aronsson, Torbjörn (2006), De tyskvänliga föreningarna i Sverige och bilden av Karl XII 1933-1945 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Sverige-Tyskland: organ för riksföreningen med samma namn. Lund: Sverige-Tyskland. 1938-1958. Libris 829168
- ^ Riksföreningen Sverige-Tysklands medlemslista
- ^ von Platen, Gustaf, Svenska Dagbladet 19 september 2002, Karaktärsmord på döda svenskar
- ^ Jasinska Brunnberg, Elzbieta (2000/2008), Riksantikvarieämbetet, Skuggor över Millesgården[död länk]
- ^ Bojerud, Stellan, Hemvärnet, nr 2 2001: Kryptonazister fick fribrev Arkiverad 2 november 2004 hämtat från the Wayback Machine.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Sverker Oredsson (1996), Lunds universitet under andra världskriget, ISBN 91-972850-0-5
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Medlemsförteckning Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938-42, Källa :Professor Hugo Odebergs arkiv (Lunds universitetsbibliotek), Riksföreningen Sverige-Tysklands arkiv (volym 1, Riksarkivet), Sverige-Tyskland (1/1938)
