Pansarskott m/86

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pansarskott m/86
AT4 rocket launcher.jpg
Amerikansk marinkårssoldat skjuter Pansarskott m/86.
Typ Pansarskott (pansarvärnsvapen)
Ursprungsplats  Sverige
Tjänstehistoria
I tjänst 1986-idag
Använts av Se: användare
Krig
Produktionshistoria
Tillverkare Saab Bofors Dynamics
Enhetskostnad Sverige: ca 10 000 kr/st[3]
USA: $1 480,64[4]
Antal tillverkade 600 000+[2]
Varianter Se versioner
Specifikationer
Vikt 6,7 kg[5]
Längd 102 cm[5]

Kaliber 84 mm
Utgångshastighet 290 m/s[6]
Effektiv räckvidd 300 m (punktmål)[5]
Maximal räckvidd 500 m (area target)
2 100 m (maximum)
Riktmedel Hål/korn med knaster (rödpunkt under framtagning)[3]

Pansarskott m/86 (P-skott) är ett svenskt pansarvärnsvapen tillverkat av Saab Bofors Dynamics AB (tidigare Bofors Anti Armour Systems). Pansarskott modell 86 är standardbeväpning i den svenska Försvarsmakten[7] såväl som i exempelvis USA:s armé[8]. Pansarskott används mot stridsvagnar, pansarfordon men även obepansrade fordon, byggnader och trupp.

Pansarskott m/86 ersatte under 1980-talet den tidigare modellen Pansarskott m/68. Pansarskott m/86 är ett rekylfritt engångsvapen och höljet är tillverkat av glasfiberarmerad epoxy. Tillverkaren exporterar vapnet under namnet AT4 (eighty-four), vilket syftar på vapnets kaliberstorlek. AT kan även läsas som "Anti-Tank", det vill säga pansarvärn.

En AT4 CS uppges under 2007 kosta ungefär 2 700 US$[9]. Tillverkning sker på licens utomlands och i Eskilstuna (eldrör) och Karlskoga (montering).[10].

Ammunition[redigera | redigera wikitext]

En spårljuspansarspränggranat (Slpsgr) som avfyras innehåller en RSV 3-laddning (riktad sprängverkan med strålverkan) som kan slå igenom upp till 420 mm stålpansar. RSV-konen är klockformad och är av koppar med en liner av aluminium för att få en extra hög brandeffekt. När RSV-strålen penetrerar ett pansarfordon uppstår en brand-, splitter-, tryck- och blixtverkan i målet.

Försvarsmakten uppskattar att det krävs 3 träffar för att slå ut ett stridsfordon och för att uppnå detta bedöms det krävas att man avfyrar 5-6 pansarskott.

Versioner och utveckling[redigera | redigera wikitext]

Under 1980-talet påbörjades utveckling av AT4 Confined Spaces. CS innebär att ett medel, ursprungligen saltvatten, utlöses bakåt och neutraliserar bakblåset, vilket möjliggör avfyrning i stängda utrymmen. Vapnet är en succé för användarna och det enda axelburna pansarvärnsvapnet i det amerikanska försvaret som kan avfyras inifrån rum.[källa behövs]

Saab-Bofors har utvecklat en uppföljare till P-skott m/86 - MBT LAW (Main Battle Tank, Light Antitank Weapon) som bygger på samma princip som P-skott m/86 men som även skall kunna penetrera tunga stridsvagnar.

2006 påbörjades utveckling av AT4 CS EBTW (Confined Space Enhanced Blast Tandem Warhead - förbättrad sprängkraft och tandemstridsdel).[11]

I februari 2007 skrev det amerikanska försvarets testprogram för utländska system att AT4 CS har hög dödlighet och goda förbränningseffekter mot pansar men är sämre på tegel, betong, jord och trä.[12]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Pansarskottet AT4 har sedan 1985 sålts till liberala demokratier såsom Danmark, Nederländerna och Frankrike, men även till Brasilien och Venezuela som anklagas för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, trots att vapenexport enligt svensk lag inte är tillåten till sådan länder. AT4 som licenstillverkats i USA användes till exempel vid USA:s invasion av Panama 1989. AT4 används också av USA vid strider i Afghanistan och Irak.[13]

USA ska ha köpt drygt 650 000 AT4.[8] Därefter har USA köpt AT4 CS, i april 2004 för omkring 14 miljoner US-dollar och därefter 30 maj 2007 ytterligare upp till 20 000 system (värt ca 40 miljoner US-dollar). Frankrike köpte "ett stort antal" AT4 CS 1996 och därefter år 2000 för ytterligare cirka 300 miljoner kronor. Danmark och Storbritannien har också köpt den.

Den 27 juli 2009 publicerade Dagens Nyheter uppgifter om att Farcgerillan i Colombia ska förfoga över ett antal AT4, vilka ingick i en leverans från Bofors till Venezuelas armé. Hugo Chávez hävdar att dessa stulits från Venezuelas flotta 14 år tidigare. [14]

Användare[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

I juni 2007 ordnades civil olydnads-lägret Disarm07[15] i Karlskoga, där bland annat exporten av pansarskott m/86 var i fokus. Vid fyra tillfällen tog sig aktivister in på skyddsområde[16] för att störa och uppmärksamma exporten av bland annat AT4 CS.

Myndigheten Inspektionen för strategiska produkter delar ut exporttillstånd till svenskpatenterade vapen. ISP står under överinseende av det parlamentariskt tillsatta Exportkontrollrådet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Fyra saker du inte vill veta om svensk vapenexport” (PDF). Svenska freds- och skiljedomsföreningen. mars 2010. sid. 3. http://www.svenskafreds.se/sites/default/files/fyrasakeromvpx.pdf. Läst 22 februari 2012. 
  2. ^ Kemp, Ian (april–maj 2006), ”The law gets tougher: the shoulder-launched light anti-armour weapon has evolved to become a multipurpose assault weapon much in demand for asymmetric warfare” (på engelska), Armada International, ISSN 0252-9793 
  3. ^ [a b] Svensk, Henrik. ”Pansarskott m86”. Soldf.com. http://www.soldf.com/pskott.html. Läst 22 februari 2012. 
  4. ^ (på engelska) M136 AT4, FAS, http://www.fas.org/man/dod-101/sys/land/at4.htm 
  5. ^ [a b c] McManners, Hugh (2003) (på engelska). Ultimate Special Forces. DK Publishing. ISBN 0-7894-9973-6 
  6. ^ Owen, William F. (2007). ”Light Anti-Armour Weapons: Anti-Everything?” (på engelska) (PDF). Asian Military Review. http://www.asianmilitaryreview.com/upload/200712031855161.pdf. Läst 12 maj 2010. 
  7. ^ ”Vapen - Försvarsmakten”. Försvarsmakten. 2007-08-23. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Materiel-och-teknik/Vapen/. Läst 2007-12-20, länk korrigerad 2010-07-31. 
  8. ^ [a b] Svenska skott till USA”. Dagens Industri. 2004-04-19. http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleId%3d2004%5c04%5c20%5c104561%26src%3ddi. Läst 2007-12-20. 
  9. ^ ”US Military Begins to Experience the LAW Again”. World Affairs Board. 2005-09-26. http://www.worldaffairsboard.com/land-forces/8709-us-military-begins-experience-law-again.html. Läst 2007-12-20. 
  10. ^ Höjer, Erik (2004-04-19). ”USA köper pansarvärnsvapen från Saab”. Östgöta Correspondenten. http://archive.corren.se/archive/2004/4/19/1rg8ywqtv12m1zq.xml?category=1mr1jb2rnri3keh. Läst 2007-12-20. 
  11. ^ H. Ford (2006-04-25). ”FY 2006: Comparative Testing Office New Projects”. Foreign Comparative Testing (FCT) & Defense Acquisition Challenge (DAC) Programs. http://www.defenselink.mil/news/Apr2006/d20060425CTOProject.pdf. Läst 2007-12-20. 
  12. ^ ”OSD RDT&E BUDGET ITEM JUSTIFICATION (R2 Exhibit)”. Defense Technical Information Center (DTIC). 2007-02-20. http://www.dtic.mil/descriptivesum/Y2008/OSD/0605130D8Z.pdf. Läst 2007-12-20. 
  13. ^ Folder om svensk vapenexport från Amnesty, Diakonia, Kristna fredsrörelsen och Svenska Freds. Uppdaterad april 2010.
  14. ^ DN.se (2009-07-27) Farcgerillan uppges ha svenska vapen Läst 2009-07-27
  15. ^ ”disarm07”. Ofog. 2007. http://www.ofog.org/disarm07/index.php. Läst 2007-12-20. 
  16. ^ Lutteman, Markus (2007-06-18). ”30-tal fredsaktivister spelar döda vid Bofors”. Karlskoga-Kuriren. http://www.karlskoga-kuriren.se/artikel.asp?intId=65357. Läst 2007-12-20. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]