Automatkarbin 5

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Automatkarbin 5 (Ak 5)
BasicAk5.jpg
Ak 5, grundversionen, med apterad lösskjutningsanordning och tillhörande mynningsskydd.
Typ Automatkarbin
Ursprungsplats  Sverige  Belgien
Tjänstehistoria
I tjänst 1986 –
Använts av Sverige
Svenska polisen
Norska polisen
Krig Fredsuppdrag:
Afghanistan, Bosnien, Cypern, Libanon, Makedonien, Kongo
Produktionshistoria
Designad 1980-talet
Enhetskostnad ca 4 000 kr ("AFSE" prislista)
Producerad 1986 –
Antal tillverkade ca 190 000 (Ak 5)
ca 5 200 (Ak 5B)
Varianter Ak 5, Ak 5B, Ak 5C, Ak 5D, CGA5P (RPS)
Specifikationer
Vikt 3,9 kg (oladdat)
4,5 kg (laddat)
Längd 1010 mm
750 mm med infällt axelstöd
Piplängd 450 mm utan flamdämpare

Kaliber 5,56 × 45 mm NATO
Mekanism Gaslås med roterande slutstycke
Eldhastighet Gasläge 1: 650 skott/min Gasläge 2: 700 skott /min
Utgångshastighet 930 m/s
Effektiv räckvidd 400 meter
Maximal räckvidd 3 000 meter
Frammatning Magasin om 30 patroner

Automatkarbin 5 (Ak 5) är en svensk version av den belgiska FN FNC men har modifierats och anpassats för svenska behov av FMV och licenstillverkats av Bofors och FFV. Ak 5 är en automatkarbin med kaliber 5,56 NATO och är enhetsvapnet inom Försvarsmakten. Ak 5 är utvecklat i början av 1980-talet och antogs av Försvarsmakten 1986.

Versioner[redigera | redigera wikitext]

Modifieringar av vapnet pågår för att mäta sig med västvärldens försvarsmakter. Sedan vapnet introducerades i Försvarsmakten 1985 har det utvecklats i olika versioner, Idag nyttjas inte längre Ak 5 och Ak 5B inom Försvarsmakten.[1]

Ak 5[redigera | redigera wikitext]

Grund- och ursprungsversion av Automatkarbin 5.

Ak 5 (FNC 80, CGA5) - Standardversionen av 5,56 mm automatkarbin 5 (Ak 5). Ak 5:an har två gaslägen för att kunna användas effektivt vid strid både i minus och plusgrader. Kolven är fällbar vilket gör det lättare att tex. bära vapnet i fordon. Ak 5:an använder sig av ett så kallat hålsikte med två valbara avstånd: 250 eller 400 meter, vilket var det avstånd som man kunde förväntas strida inom då vapnet inhandlades. Vapnet kan dock användas på betydligt längre avstånd men inte lika effektivt. På senare år har Försvarsmakten förändrats mycket och vapnet passar inte längre in i verksamheten lika väl. Ak 5:an har nu ersatts med Ak 5C men finns fortfarande kvar i Försvarsmakten om Sverige skulle behöva rusta ett stort antal soldater. Ak 5 med sina 4,5 kg är en tung automatkarbin för sin kaliber, detta gör det jobbigt att stå med vapnet i samma position över en längre tidsintervall, fördelen är dock att den extra tyngden hjälper motverka rekyl. Ak 5 är ett mycket tåligt vapen.

Ak 5B[redigera | redigera wikitext]

Ak 5B är en version av Ak 5 framtagen för skarpskytte. Riktmedel av stål är ersatta av kikarsikte.[2] Kikarsiktet är ett SUSAT-sikte med fyra gångers förstoring, stolpkorn och tritiumbelysning. Kolven är försedd med kindstöd.

Ak 5C[redigera | redigera wikitext]

Slutgiltig version av AK5C.

Ak 5C är den renoverade och modifierade versionen av Ak 5. Under försöken med modifierade vapen kallades försökversionen för Ak 5CF där "F" står för "Försök".[2] Versionen har öppna riktmedel och skenor (kl 12, 3, 6 och 9) för montering av riktmedel och tillbehör. Justerbart och infällbart axelstöd och sistaskottspärr, som hakar upp mekanismen när den sista patronen avfyrats. Därefter för man in ett nytt magasin i vapnet och trycker in spärren. Då frigörs mekanismen och vapnet laddas. Magasinen i metall byts ut till magasin av plastmaterial på en del av modellerna. För att sistaskottspärren skall fungera krävs ett plastmagasin. På dessa finns en klack som trycker in spärren när sista patronen avfyrats.

Skillnader hos Ak 5C gentemot Ak 5
  • En tillbehörsskena på lådan
  • Den nya, effektivare flamdämparen
  • Pipan kortades till 350 mm (från 450 mm)
  • Ett justerbart axelstöd
  • Ett nytt handskydd med tillbehörsskenor och uttag för tryckplattor för manövrering av eventuella vapentillbehör
  • Ett fast gasläge
  • En dubbelsidig säkringsomställare
  • Ett smalare pistolgrepp
  • Sistaskottsspärr
  • Ett uppfällbart stolpkorn samt transparenta plastmagasin

Ak 5D[redigera | redigera wikitext]

Ak 5D med rödpunktsikte.

Ak 5D - Version av Ak 5 med kort pipa och fästskena för optiskt sikte samt en ny typ av flamdämpare. Nytillverkade vapen. Vapnet började användas under 2005.[2]

Ak 5E[redigera | redigera wikitext]

Ak 5D med rödpunktsikte.

Ak 5E - Var en tänkt version av Ak 5 med längre eller standardlängd på pipan, fästskena för optiskt sikte och benstöd. Var tänkt att ersätta AK 5B som skarpskyttevapnen. Dock var tillverkningskostnaden för hög och inga vapen anskaffades.

CGA5P[redigera | redigera wikitext]

CGA5P - Specialversion anpassad för polisiär användning med kortare pipa samt siktesskena, går endast att skjuta patronvis eld med.

Tillbehör[redigera | redigera wikitext]

Ammunition[redigera | redigera wikitext]

Till Ak 5 används 4 st olika patroner.

  • Skarp (5,56 mm NATO sk ptr 5B stkprj)

Skarp patron med helmantlad projektil utan bly och med stålkärna. Toppen av projektilen har en kärna av stål för ökad penetrationsförmåga. Projektilen är tillverkad utan bly av miljöskäl. Saknar färgmärkning och har ballistik som skarp patron 5. Har ersatt 5,56 mm NATO stkprj 5.

  • Spårljus (5,56 mm NATO sk ptr 5 slprj)

Spårljusprojektil med lyssats av fosfor. Man kan följa dess bana då det blir som ett rött lysande streck efter den. Projektilbanan stämmer väl överens med normalprojektilens. Till skillnad från äldre versioner av spårljus (bland annat vissa typer av kalibern 7.62) är spårljusprojektilen märkt med en röd markering på spetsen.

  • Lös (5,56 mm NATO lös ptr 5)

Den lösa patronen används enbart i fredstid under övning. Patronen har en träplugg som projektil som pulveriseras vid skjutning inuti pipan. Vapnet förses med en lösskjutningsanordning som gör att träflisorna inte skjuts ut rakt fram och därmed skulle kunna skada personer. Patronens projektil är helt röd och i trä. (Även kallad "Träplugg")

  • Irspårljus (5,56 mm)

Vid eld avges infrarött ljus från projektilen som kan ses i bildförstärkare men ej av blotta ögat. Patronens projektil är lilafärgad.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Automatkarbin 5 C/D”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/vapen/automatkarbin-5-cd/. Läst 29 november 2013. 
  2. ^ [a b c] Rask, Ulf K., red (2005). ”Truppförsök med renoverad och modifierad Ak 5”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (1): sid. 37. 1652-3571. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]