Rudi Dutschke

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rudi Dutschke
Född Alfred Willi Rudolf Dutschke
7 mars 1940
Schönefeld vid Luckenwalde, Provinsen Brandenburg, Tyskland
Död 24 december 1979 (39 år)
Århus, Danmark
Begravningsplats St.-Annen-Kirchhof, Berlin-Dahlem
Nationalitet Tysk
Utbildning Sociologi
Alma mater Freie Universität Berlin
Känd för Talesperson för den västtyska studentrörelsen under 1960-talet
Minnesplatta över Rudi Dutschke vid Kurfürstendamm i Berlin.

Rudi Dutschke, egentligen Alfred Willi Rudolf Dutschke, född 7 mars 1940 i Schönefeld, död 24 december 1979 i Århus, var en tysk radikal studentledare. Han var en av de mest kända ledarna för den radikala studentrörelsen (bland annat ledande inom APO) i Västtyskland åren kring 1968.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Rudi Dutschke föddes 1940 i Schönefeld i Tredje riket. Han vägrade senare att ta värvning i DDR:s armé och fick därför inte inleda akademiska studier i DDR. Kort innan Berlinmuren uppfördes i augusti 1961 flydde Dutschke till Väst-Berlin. Han studerade sociologi, etnologi, filosofi och historievetenskap vid Freie Universität Berlin. År 1973 promoverades han till filosofie doktor efter att ha disputerat på avhandlingen Versuch, Lenin auf die Füße zu stellen: Über den halbasiatischen und den westeuropäischen Weg zum Sozialismus. Lenin, Lukacs und die Dritte Internationale.

Dutschke gick 1965 med i Sozialistischer Deutscher Studentenbund (SDS) som kom att anföra tonen inom den västtyska studentrörelsen. SDS växte snabbt och organiserade bland annat demonstrationer mot Vietnamnkriget. År 1966 gifte sig Dutschke med Gretchen Klotz (född 1942). Paret fick tre barn: Hosea-Che (född 1968; uppkallad efter Hosea och Che Guevara), Polly-Nicole (född 1969) och Rudi-Marek (född 1980).

Den 11 april 1968 utsattes Dutschke för ett mordförsök utanför SDS:s kontor på Kurfürstendamm i dåvarande Västberlin.[1] Den unge högerextremisten Josef Bachmann sköt Dutschke tre skott, varav två i huvudet. Dutschke ådrog sig livshotande skador, men överlevde. En tid innan hade den tyska mediekoncernen Springer publicerat ”Stoppa Dutschke nu!”. Dutschke blev aldrig helt fysiskt återställd och avled i samband med ett epileptiskt anfall i sitt badkar den 24 december 1979.

Mordförsöket på Dutschke 1968 och dödsskjutningen av den tyske pacifisten Benno Ohnesorg 1967 fick stor betydelse för bildandet av Röda armé-fraktionen (RAF) 1970.

Vid RAF-medlemmen Holger Meins begravning i Hamburg-Stellingen den 18 november 1974 ropade Dutschke med höjd knuten hand: ”Holger, der Kampf geht weiter!” (”Holger, kampen fortsätter!”).[2]

I april 2008 fick Dutschke, efter kampanjande av tidningen die tageszeitung och en folkomröstning i stadsdelsområdet Friedrichshain-Kreuzberg, en gata uppkallad efter sig i Berlin. Tvärgata är Axel Springer-Strasse, där mediemogulen Springer har sina kontorskomplex. Springer processade mot namnbytet men förlorade fallet i domstol.[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Dutschke, Rudi, Gå upprätt: en fragmentarisk självbiografi. Järfälla: Symposion 1983. ISBN 91-7696-025-0
  • Dutschke, Rudi, Min långa marsch: tal, artiklar och intervjuer om det härskande falska och om fredens radikalitet. Mölndal: Fri Press/Symposion 1983. ISBN 91-7696-003-X

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Soukup, Uwe (11 april 2008). ”Das Attentat: Drei Schüsse, die die Republik änderten” (på engelska). Der Tagesspiegel. ISSN 0941-9373. Arkiverad från originalet den 13 september 2014. http://www.webcitation.org/6SYuac4qy. Läst 13 september 2014. 
  2. ^ Taberner, Cooke & 2006 189–190
  3. ^ DN.se 30 april 2008.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Taberner, Stuart; Cooke, Paul (2006) (på engelska). German Culture, Politics, and Literature into the Twenty-First Century: Beyond Normalization. Rochester, New York: Camden House. ISBN 1-57113-338-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]