Samuel Ödmann
Samuel Lorentz Ödmann, född 25 december 1750 i Växjö, död 2 oktober 1829 i Uppsala, var en svensk teolog, naturforskare, kulturhistoriker och psalmdiktare. Han tillhörde studentkretsen runt Carl von Linné.
Innehåll |
[redigera] Mannen och gärningen
Samuel Ödman var son till prosten i Hjälmseryd Gabriel Ödmann och hans hustru Catharina Wiesel. Vid ett års ålder skickades han att uppfostras hos sin morfar, prosten i Vislanda Samuel Wiesel (vilken givit honom hans namn).
Han slutförde sin skolgång upp till gymnasiet i Växjö och inskevs 1768 som student vid Uppsala universitet. 1770 disputerade han och 1772 tog han kandidatexamen. 3 april 1773 ordinerades han till Växjö för att bli huspredikant hos general Pfeiff.[1]
Efter studierna i Uppsala bosatte han sig som präst på Värmdö 1773 där han utvecklades till en skicklig naturforskare, jägare och fiskare.[2] 1776 utnämndes han till Skolmästare i Pilhamn på Ingarö och samma år ingick Ödmann äktenskap med Elisabeth Myrin, dotter till slottskanslisekreterare Svante Myrin. Tillsammans med henne fick han två barn. Det ena dog i späd ålder och det andra, en dotter, var döv.
Utifrån sina fältstudier kom han under perioden 1780 till cirka 1793 att publicera ett flertal artiklar i Kungliga vetenskapsakademiens handlingar (KVAH), bland annat om salskraken, skräntärnan, svärtan, fiskgjusen, alfågeln, grundmärglan, sälar och näbbmöss. I samma tidskrift publicerade han även uppsatsen Väderleks anmärkningar i Vermdö skärgård för 7 år. I Vetenskapssocitetens Acta publicerade han 1784 en artikel om havsörnen och 1792 artikeln Specimen ornithologiae Wermdöensis om Värmdös fågelliv. Redan 1784 invaldes han som ledamot nummer 229 av Kungliga Vetenskapsakademien.[2]
I början av 1790-talet ådrog han sig feberfrossa vilket resulterade i en skräck som närmade sig fobi för frisk luft och kyla.[2] Detta fick honom 1792 att flytta från Värmdö till Uppsala, där han 1790 utnämnts till kyrkoherde. I Uppsala tillbringade han sedermera stora delar av sina återstående 37 år liggande i sängen på sitt rum där han både arbetade och åt sina måltider.[2]
Han publicerade sin första översatta reseskildring 1783 och efter att ha bosatt sig i Uppsala översatte han en mängd rese- och geografiska skildringar, under en tjugoårsperiod kom det att bli ett 50-tal, av bland andra James Cook, Pierre Sonnerat och Carsten Niebuhr.[2] Han publicerade även barndomsskildringar om sin tid i Växjö.
Han blev professor i Uppsala 1799 och där fungerade han bland annat som inspektor för de fyra studentnationerna Gästrike nation, Hälsinge nation (senare sammanslagna till Gästrike-Hälsinge nation), Upplands nation och Smålands nation.
Samuel Ödmann är även känd för att ha givit ut psalmförslag. Bland utgivningarna finns "Försök till Kyrko-Sånger", den tredje upplagan trycktes hos Johan Fr. Edman 1806 i Uppsala, med 96 sidor häftad. 1801 skrev han Hågkomster från hembygden och skolan där han beskriver tillvaron vid 1700-talets mitt i en småländsk prästgård och småstadslivet i Växjö, den utgavs dock inte förrän 1830.
Han deltog i 1819 års psalmbokskommitté fram till 1814 (därmed var han inte med ända fram till produktionen av 1819 års psalmbok) men kom att bli representerad med ett stort antal texter/översättningar/bearbetningar (nr 2, 4, 8, 13, 14, 15, 20, 30, 38, 43, 46, 63, 90, 91, 144, 218, 222, 286, 290, 293, 318, 320, 322, 331, 356, 384, 388, 393, 397 och 409).
Ödmann finns representerad i 1986 års psalmbok med två verk (nr 144 och 542).
Hans gravvård återfinns på Gamla Uppsala kyrkogård.[3]
[redigera] Psalmer
- Allt detta goda, som mig fägnar 1819 års psalmbok som nr 15
- Av himlens höjd oss kommet är 1819 års psalmbok som nr 63
- Dig allena vare ära 1819 års psalmbok som nr 8 och i 1937 års psalmbok som nr 17. Skriven 1798.
- Dig, o Gud, en evig dag 1819 års psalmbok som nr 13
- Din synd, o värld, besinna 1819 års psalmbok som nr 90
- Ditt huvud, Jesu, böjes 1819 års psalmbok som nr 90 översatt vers 4
- Du som din församling vårdar 1819 års psalmbok som nr 318
- Du som fått en kristens namn 1819 års psalmbok som nr 218
- Du, som låter mig erfara 1819 års psalmbok som nr 290
- Du som i ditt ord förkunnar 1819 års psalmbok som nr 356
- Fader, jag i detta namn 1819 års psalmbok som nr 14 och i 1937 års psalmbok som nr 338
- För dig, o Gud, mitt hjärta brinner 1819 års psalmbok som nr 4
- Försonaren på Golgata
- Gud har av sin barmhärtighet 1819 års psalmbok som nr 144, 1937 års psalmbok som nr 38 och i 1986 års psalmbok som nr 346. Bearbetad 1812 och 1816 av Johan Olof Wallin.
- Gud, som gläder mina dagar 1819 års psalmbok som nr 286
- Herre, evigt stor i ära 1819 års psalmbok som nr 2
- Herre, dig i nåd förbarma! 1819 års psalmbok som nr 384, Svenska Misionsförbundets sångbok 1920 nr 719 och 1986 års psalmbok som nr 542. Originaltext 1798.
- Jorden, full av Herrens ära 1819 års psalmbok som nr 43
- Mitt hjärta, Jesu, denna dag 1819 års psalmbok som nr 322
- Naturen åter träder 1819 års psalmbok som nr 393 och i 1937 års psalmbok som nr 473
- O Evige, o Gud 1819 års psalmbok som nr 20
- O Gud, du av barmhärtighet 1819 års psalmbok som nr 144, 1937 års psalmbok som nr 38 och i 1986 års psalmbok som nr 346, bearbetad 1812 och 1816 av Johan Olof Wallin.
- O huvud, blodigt, sårat. Vers 4 översatt 1793. 1986 års psalmbok som nr 144.
- Salig den, vars hjärta lågar 1819 års psalmbok som nr 293
- Se, milde Gud, i nåd 1819 års psalmbok som nr 320 och i 1937 års psalmbok som nr 220
- Sin suck naturen skickar 1819 års psalmbok som nr 397
- Store Gud, med skäl du klagar 1819 års psalmbok som nr 388 samt i 1937 års psalmbok som nr 159
- Store Gud, mitt hjärta lär 1819 års psalmbok som nr 38
- Store Gud, som tusen världar 1819 års psalmbok som nr 38
- Tack, o Jesu, för det ord 1819 års psalmbok som nr 331
- Till dig, o Gud, mitt hjärta hastar 1819 års psalmbok som nr 409
- Till dig som hjärtat gläder 1819 års psalmbok som nr 222
- Var man må nu väl glädja sig, 1695 års psalmbok som nr 219, 1819 års psalmbok som nr 46 och 1986 års psalmbok som nr 3
[redigera] Marsch
- Under Svea banér, tonsatt av J.C.F. Haeffner
[redigera] Kompositioner
- Lova vill jag Herran, Herran nummer 45 i 1695 års psalmbok med text av Gustaf Ållon.
- O Skapar' och o gode Gudh nummer 194 i 1695 års psalmbok
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Minne af Samuel Ödman, innehållande gravningstal, biografi, tal vid jordfästningen m.m., Uppsala 1830.
- ^ [a b c d e] Björn Dal (1996) Sveriges Zoologiska Litteratur, Orbis pictus KB, sid:98, ISBN:109197288608
- ^ Göran Åstrand (1999) Här vilar berömda svenskar, s:142
[redigera] Källor
- Höijer, L. (1864) Musik-Lexikon, sid:560
[redigera] Externa länkar
- Wikisource har verk av eller om Samuel Ödmann.
| Företrädare: Erik Jonas Almqvist |
Inspektor vid Gästrike Nation i Uppsala 1808–1811 |
Efterträdare: ingen |
| Företrädare: Erik Jonas Almqvist |
Inspektor vid Hälsinge Nation i Uppsala 1808–1811 |
Efterträdare: ingen |
| Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren |
Inspektor vid Gästrike-Hälsinge Nation i Uppsala 1811–1829 |
Efterträdare: Erik Bergström |
| Företrädare: Andreas Lundström |
Fjärdhundra nations inspektorer 1806–1823 |
Efterträdare: ingen |
| Företrädare: Carl Peter Thunberg |
Inspektor vid Smålands Nation i Uppsala 1828–1829 |
Efterträdare: Per Sjöbring |
|
||||||||
- Födda 1750
- Avlidna 1829
- Svenska professorer i kyrkovetenskap
- Svenska psalmförfattare
- Svenska teologer
- Svenska koralkompositörer
- Personer under frihetstiden
- Personer under gustavianska tiden
- Alumner från Uppsala universitet
- LVA
- Män
- Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien
- Svenska ornitologer
- Personer verksamma vid Uppsala universitet
- Svenska kulturhistoriker
