Samuel Ödmann

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Samuel Ödmann (1750–1829).

Samuel Lorentz Ödmann, född 25 december 1750 i Växjö, död 2 oktober 1829 i Uppsala, var en svensk teolog, naturforskare, kulturhistoriker och psalmdiktare. Han tillhörde studentkretsen runt Carl von Linné.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Samuel Ödmann var son till prosten i Hjälmseryd Gabriel Ödmann och hans hustru Catharina Wiesel. Vid ett års ålder skickades han att uppfostras hos sin morfar, prosten i Vislanda Samuel Wiesel (vilken givit honom hans namn).

Han slutförde sin skolgång upp till gymnasiet i Växjö och inskevs 1768 som student vid Uppsala universitet. 1770 disputerade han och 1772 tog han kandidatexamen. 3 april 1773 ordinerades han till Växjö för att bli huspredikant hos general Pfeiff.[1]

Efter studierna i Uppsala bosatte han sig som präst på Värmdö 1773 där han utvecklades till en skicklig naturforskare, jägare och fiskare.[2] 1776 utnämndes han till Skolmästare i Pilhamn på Ingarö och samma år ingick Ödmann äktenskap med Elisabeth Myrin, dotter till slottskanslisekreterare Svante Myrin. Tillsammans med henne fick han två barn. Det ena dog i späd ålder och det andra, en dotter, var döv.

Utifrån sina fältstudier kom han under perioden 1780 till cirka 1793 att publicera ett flertal artiklar i Kungliga vetenskapsakademiens handlingar (KVAH), bland annat om salskraken, skräntärnan, svärtan, fiskgjusen, alfågeln, grundmärglan, sälar och näbbmöss. I samma tidskrift publicerade han även uppsatsen Väderleks anmärkningar i Vermdö skärgård för 7 år. I Vetenskapssocitetens Acta publicerade han 1784 en artikel om havsörnen och 1792 artikeln Specimen ornithologiae Wermdöensis om Värmdös fågelliv. Redan 1784 invaldes han som ledamot nummer 229 av Kungliga Vetenskapsakademien.[2]

I början av 1790-talet ådrog han sig feberfrossa vilket resulterade i en skräck som närmade sig fobi för frisk luft och kyla.[2] Detta fick honom 1792 att flytta från Värmdö till Uppsala, där han 1790 utnämnts till kyrkoherde. I Uppsala tillbringade han sedermera stora delar av sina återstående 37 år liggande i sängen på sitt rum där han både arbetade och åt sina måltider.[2]

Han publicerade sin första översatta reseskildring 1783 och efter att ha bosatt sig i Uppsala översatte han en mängd rese- och geografiska skildringar, under en tjugoårsperiod kom det att bli ett 50-tal, av bland andra James Cook, Pierre Sonnerat och Carsten Niebuhr.[2] Han publicerade även barndomsskildringar om sin tid i Växjö.

Han blev 1799 professor i teologi vid Uppsala universitet, och fungerade bland annat som inspektor för de fyra studentnationerna Gästrike nation, Hälsinge nation (senare sammanslagna till Gästrike-Hälsinge nation), Fjärdhundra nation och Smålands nation.

Samuel Ödmann är även känd för att ha givit ut psalmförslag. Bland utgivningarna finns "Försök till Kyrko-Sånger", den tredje upplagan trycktes hos Johan Fr. Edman 1806 i Uppsala, med 96 sidor häftad. 1801 skrev han Hågkomster från hembygden och skolan där han beskriver tillvaron vid 1700-talets mitt i en småländsk prästgård och småstadslivet i Växjö, den utgavs dock inte förrän 1830.

Han deltog i 1819 års psalmbokskommitté fram till 1814 (därmed var han inte med ända fram till produktionen av 1819 års psalmbok) men kom att bli representerad med ett stort antal texter/översättningar/bearbetningar (nr 2, 4, 8, 13, 14, 15, 20, 30, 38, 43, 46, 63, 90, 91, 144, 218, 222, 286, 290, 293, 318, 320, 322, 331, 356, 384, 388, 393, 397 och 409).

Ödmann finns representerad i 1986 års psalmbok med två verk (nr 144 och 542).

Hans gravvård återfinns på Uppsala gamla kyrkogård. I samma grav vilar Jonas Offrell[3][4]

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Marsch[redigera | redigera wikitext]

Kompositioner[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Minne af Samuel Ödman, innehållande gravningstal, biografi, tal vid jordfästningen m.m., Uppsala 1830.
  2. ^ [a b c d e] Björn Dal (1996) Sveriges Zoologiska Litteratur, Orbis pictus KB, sid:98, ISBN 9197288608
  3. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 142. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 
  4. ^ Andersson, Tord; "Sällsamheter i Gästrikland", Rabén & Sjögren, Kristianstad, 1989, ISBN 91-29-57692-X, sid sid 204

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Alfvegren, Lennart (1992). Samuel Ödmann: Ingarö förste präst. Ingarö: Ingarö hembygdsfören. Libris 1550777 
  • Bexell, Oloph (1977). Bland teologer och andra smålänningar i Uppsala: en rapsodi kring ett gammalt universitet. Växjö: O. Bexell. Libris 10464660 
  • Böttiger, Carl Wilhelm (1874). Samlade skrifter. Bd 5, Minnesteckningar. Stockholm: Beijer. sid. 1-80. Libris 54640. http://runeberg.org/bcwsaml/5/0005.html  - Denna minnesteckning upplästes på Svenska Akademiens högtidsdag 1867.
  • Grip, Elias (1919). Svenska märkesmän: en kortfattad levnadsteckning. Stockholm. Libris 11638497 
  • Tegnér, Elof (1884). Samuel Ödmann och Nya skolan: anteckningar ur Wallmarkska brefvexlingen på Kongl. Biblioteket. Stockholm. Libris 3119357 
  • Wijkmark, Henning (1923). Samuel Ödmann. Uppsala: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförl. Libris 10086 
  • Ödmann, Samuel (1830). Hågkomster från hembygden och skolan. Upsala. Libris 2152314  - Utkom i en mängd upplagor.
  • Ödmann, Samuel (1898). Minnen och anteckningar från flydda dagar. Stockholm: Bonnier. Libris 1645917 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Erik Jonas Almqvist
Inspektor vid Gästrike Nation i Uppsala
1808–1811
Efterträdare:
ingen
Föregångare:
Erik Jonas Almqvist
Inspektor vid Hälsinge Nation i Uppsala
1808–1811
Efterträdare:
ingen
Föregångare:
Förste ämbetsinnehavaren
Inspektor vid Gästrike-Hälsinge Nation i Uppsala
1811–1829
Efterträdare:
Erik Bergström
Föregångare:
Andreas Lundström
Fjärdhundra nations inspektorer
1806–1823
Efterträdare:
ingen
Föregångare:
Carl Peter Thunberg
Inspektor vid Smålands Nation i Uppsala
1828–1829
Efterträdare:
Pehr Sjöbring