Gästrike-Hälsinge nation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gästrike-Hälsinge nation
Gästrike-Hälsinge nation1.jpg
     
Latinskt namn Natio Gestricio-Helsingiae
Tidigaste kända årtal 1646
Inspektor Anders Virtanen
Antal medlemmar ca 1900
Adress Trädgårdsgatan 9
753 09 UPPSALA
Webbplats ghnation.se

UppsalaUniversitetsSigill.png
Studentnationer vid
Uppsala universitet


Stockholms · Uplands · Gästrike-Hälsinge · Östgöta · Västgöta · Södermanlands-Nerikes · Västmanlands-Dala · Smålands · Göteborgs · Kalmar · Värmlands · Norrlands · Gotlands Kuratorskonventet
Gästrike-Hälsinge nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård.
Gästrike-Hälsinges nationshus åren 1865-1877
Nationshuset 1880 före ombyggnaden

Gästrike-Hälsinge nation, vardagligt kallad GH, är en förening för universitetsstuderande i Uppsala, främst för studenter vid Uppsala universitet men man är även öppen för studerande vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Nationen vänder sig i första hand, men inte enbart, till studenter med anknytning eller studietid i Hälsingland eller Gästrikland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nationen bildades genom en sammanslagning av Gästrike nation och Hälsinge nation 1811. Om de två nationernas tidiga historia är föga känt. När det gäller Gästrike nation så försvann alla äldre dokument i den stora stadsbranden 1702. Helsinge nation, eller societas som den äldsta benämningen var, vet man något mer om. Det finns en anteckning om en räkenskapsbok upplagd 1646, troligen har dock nationen uppstått ännu tidigare. När Uppsalas studentnationer erkändes av universitetet och inspektorer utsåg genom beslut av universitetets konsistorium den 14 september 1663, existerade båda nationerna med säkerhet som självständiga enheter.

Den 2 november 1811 godkänner konsistoriet sammanslagningen av Gästrike och Hälsigne nation till en. Det fanns flera anledningar till sammanslagningen. Man hade under lång tid haft svårt med ekonomin i det två nationerna och de hade dessutom varför sig endast ett fåtal medlemmar. Dessutom skedde det allmänt vid universitetet en våg av sammanslagningar av små nationer till större enheter. Ytterligare en bidragande orsak var att man från 1790 haft gemensam inspektor, först teologie professor Erik Jonas Almquist, sedan, från den 13 november 1808, den för eftervärlden mer kände teologie professor Samuel Ödmann. Det var inte ovanligt att en professor kunde vara inspektor för mer än en nation med Samuel Ödmann var det för fler än de flesta. För utom Gestrike och Hälsinge nationer var han även inspektor för Fjärdhundra nation och Smålands nation.

Under 1800-talet förde den nysammanslagna nationen en ambulerande tillvaro i Uppsala. Mellan 1837 och 1855 var man i Katedralskolans gamla lokaler i Domtrapphuset. Därifrån flyttade man först till en våning på Vaksalagatan 12 sedan, 1861, vidare till Svartbäcksgatan 19. 1865 efterträdde man sörmlänningarna som hyresgäster i det gamla Observatoriehuset på Svartbäcksgatan 9. Nu hade diskussionerna om ett eget hus kommit igång på allvar och 1866 inrättades en byggnadsfond. Efter åtskillig tvekan köpte nationen 1873 den så kallade Beijnoffska tomten på Trädgårdsgatan 9 för 7 500kr, våren 1873 uppgick medlemsantalet till 89. Sjutton år senare 1880 var huset färdigbyggt och man kunde hålla invigningsfesten, bygget hade då kostat 52 000kr. Först vid mitten av 1940-talet var det lån på 20 000kr som nationen tagit för att delvis bekosta bygget avbetalt.

Enligt en nu mer klassisk historia så lät GH 1873 göra en ritning för sitt nya nationshus som dock aldrig blev använd, förslaget blev helt enkelt för stort och för dyrt att uppföra. Denna ritning ska istället ha använts för bygget av Östgötas nationshus. Historien är dock inte sann, Allan Ellenius utredde det hela i boken Nationshusets arkitekt, Norrköping 1962. Visserligen har förslaget till hus för GH flera likheter med det som ÖG lät uppföra, men förklaringen till dessa likheter står snarare att finna i gemensamma inspirationskällor inom nyrenässansen.


Under åren har flera ombyggnader skett liksom förändringar av verksamheterna. Efter invigningen 1880 kunde den då bostadslösa Kalmar Nation flytta in för femton års tid. Vid utflyttningen 1895 blev deras lokaler ombyggda till toaletter; en slags lösning kalmariterna tog som ett hån och aldrig förlåtit GH för. Utöver att ha inhyst en annan nation i lokalerna fanns fram till 1950-talet även ett tryckeri inhyst i huset på bottenvåningen i nuvarande Hälsingerummet och nationen gav även ut egna böcker genom detta, bland annat Glysisvallur av Olof Broman. 1911, lagom till hundraårsjubiléet av sammanslagningen, byggdes vindsvåningen ut i det som idag huserar nationens pub Ghuben.

Verksamheten idag[redigera | redigera wikitext]

GH bedriver flera olika aktiviteter i form av pannkaksbar, restauranger, pub m.m.

Pub Ghuben är belägen högst upp i nationshuset och lokalen var tidigare en vaktmästarbostad men utformades på 1970-talet till den pubverksamhet den är idag. Denna pub har ett av Uppsalas största ölsortiment, även om man räknar in civila krogar.

Pannkaksbar: På lördagar under dagen har nationen en större kaféverksamhet där man kan äta mackor, pannkakor och olika sorters bakverk även om man saknar nationsleg. Fikat drivs normalt av tre fikavärdar.

Söndagspub: På söndagar drivs Ghuben av söndagspubvärden. Stämningen är oftast lugnare än andra dagar och det spelas ofta sällskapsspel.

På utvalda fredagar och lördagar är det klubb med olika teman. Musiken som spelas brukar röra sig runt hiphop och pop/electronica.

Nationen driver under sommaren restaurangverksamhet och är således till skillnad från många andra nationer inte stängd under sommarmånaderna.

Kören räknas som en av de främsta nationskörerna i Uppsala och den har bland annat letts av Robert Sund.

Boende[redigera | redigera wikitext]

Nationen har på Studentvägen i Uppsala ett antal korridorer, dubbletter och lägenheter som nationens studerande medlemmar kan få hyra. Bostäderna ägs av Stiftelsen Gästrike-Hälsinge nations studentbostäder och har gemensam förvaltning tillsammans med Norrlands och Stockholms studentbostäder på Studentvägen.

Vännationer[redigera | redigera wikitext]

Kända Gästrike-Hälsingar[redigera | redigera wikitext]

Samuel Ödmann, teologie professor vid Uppsala universitet.

  • Inspektor 13/11-1808 - till sin död 2/10-1829.

Nathan Söderblom, ärkebiskop och nobelpristagare.

  • Inskriven i nationen 19/9-1883.
  • Förste kurator vt 1892 - vt 1893.
  • Hedersledamot 28/9-1901.
  • Inspektor 16/11-1909 - 8/9-1914.
  • Förste hedersledamot 20/5-1914.

Alfred Anton Jensen, författare, översättare och slavist.

  • Inskriven i nationen 1879.
  • Hedersledamot 15/5-1907.

Karl Manne Georg Siegbahn, professor i fysik och nobelpristagare.

  • Hedersledamot 14/5-1935.

Karl Anders Fredrik Göransson, företagsledare och VD för Sandvik AB.

  • Hedersledamot 12/5-1937.
  • Instiftare av Göransson-Sandvikens stipendiefond.

Olof Gerhard Thörnell, Sveriges förste överbefälhavare.

  • Inskriven i nationen 8/2-1898.
  • Hedersledamot 4/5-1938.

Inspektorer[redigera | redigera wikitext]

Nationens nuvarande inspektor är Anders Virtanen, professor biologi, ssk molekylär cellbiologi.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation - i Uppsala 1811-1961 av Gösta Thimon, Uppsala 1963.
  • Gästrike-Hälsinge nation 350 år - en jubilumsskrift, Uppsala 1996.
  • Gestrike-Helsinge nation 1811-1911, Uppsala 1911.
  • Acta Gestricio-Helsingiæ, skriftserie, Uppsala 1998-.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 59°51′22″N 17°38′12″Ö / 59.85611°N 17.63667°Ö / 59.85611; 17.63667