Siene socken

Siene socken
Socken
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Härad Kullings härad
Koordinater 57°59′37″N 12°46′14″Ö / 57.99361°N 12.77056°Ö / 57.99361; 12.77056
Kyrkby -
Area 26 km²[1]
Folkmängd 364 (2000)[2]
Befolkningstäthet 14 invånare/km²
Geonames 8127003
Sockenkod 1766

Siene socken i Västergötland ingick i Kullings härad, ingår sedan 1971 i Vårgårda kommun och motsvarar från 2016 Siene distrikt.

Socknens areal är 26,30 kvadratkilometer varav 25,81 land.[1] År 2000 fanns här 364 invånare.[2] Sockenkyrkan Siene kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Siene församling och för de borgerliga frågorna bildades Siene landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Vårgårda landskommun som 1971 ombildades till Vårgårda kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Hols församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Siene, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kullings härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta regemente, Elfsborgs kompani och Västgöta-Dals regemente, Kullings kompani.[4]

Geografi och natur

Siene socken ligger öster om Alingsås kring Säveån. Socknen har odlingsbygd kring Säveån och har kuperad skogsbygd däromkring mest i söder.[5][1][6]

Naturreservatet Mängsholms ekhagar ingår i EU-nätverket Natura 2000.

Sätesgårdar var Vårgårda herrgård,[7][8] Tubbetorps herrgård[9][10] och Brunnlids säteri.[11][12]

Från 1699 till 1817 var Eklanda Kullings härads tingsställe.

Fornlämningar

En hällkista från stenåldern är funnen. Från bronsåldern finns gravrösen och skålgropsförekomster. Från järnåldern finns 15 gravfält.[5][13][14][6]

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 356 1810 till 740 1880 varefter den minskade till 295 1970 då den var som minst under 1900-talet. Därefter ökade folkmängden på nytt till 352 1990.[15]

Namnet

Namnet skrevs 1420 Sighene och kommer från kyrkbyn. Efterleden är vin, 'betesmark, äng'. Förleden kan innehålla sid 'låglänt (och sank)' eller 'sig/seg', 'framsipprande vatten, vattensjukt ställe' syftande på sumpig mark vid Säveån.[16]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Siene socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Siene socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Vårgårda, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  8. ^ Wårgårda i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  9. ^ Tubbetorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Tubbetorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Brunlid, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Brunnlid i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  13. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Siene socken
  14. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Siene socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  15. ^ Folkmängd 1810-1890 Siene i Älvsborgs län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 14/6 2016)
  16. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar