Sjöslaget vid Hangö udd
| Sjöslaget vid Hangö udd | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Stora nordiska kriget | |||||||
 Scoutbynachten Nils Ehrenskiöld med skottpråmen Elefanten och sex galärer i strid med rysk galärflotta vid Hangö 1714. Samtida ryskt kopparstick | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
| Sverige | Ryssland | ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Amiral Gustav Wattrang Amiral Erik Johan Lillie Schoutbynacht Nils Ehrenskiöld |
Fjodor Apraksin | ||||||
| Styrka | |||||||
| 18 Större Skepp 1 Fregatt 2 Skottpråmar 12 galärer |
180 galärer 20 000 man. | ||||||
| Förluster | |||||||
| 1 Skottpråm 6 galärer 700 döda och sårade. |
Ca 55 galärer 3 000 döda. | ||||||
Sjöslaget vid Hangö udd var ett sjöslag som pågick under senare delen av juli 1714 och fick till resultat att en rysk skärgårdsflotta lyckades ta sig runt den strategiskt viktiga Hangö udd. På ryska kallas Hangö udd för Gangut. Även benämningen Slaget vid Rilax förekommer och avser då slutstriden för en mindre svensk skärgårdseskader.
Bakgrund
Under år 1713 trängde en rysk armè in i Finland. Den svenska armén omfattade endast 6 000 man och tvingades dra sig tillbaka. Efter det katastrofala Slaget vid Storkyro blev Sveriges trupper tvingade att utrymma hela Finland. År 1714 förflyttade sig en rysk skärgårdsflotta om 180 galärer västerut längs Finska vikens norra kust i skydd av skärgården, utan att den svenska högsjöflottan kunde göra något åt det.
Händelseförlopp
Vid Hangö udd mötte dock öppet hav och där väntade Amiral Gustav Wattrang med den svenska flottan. Den ryska roddflottan under amiral Feodor Apraxin och konteramiral Peter Alexewitsj dvs Tsaren själv, gjorde därför halt vid Tvärminne och gjorde ett försök att släpa de lättare fartygen över Hangönäsets smalaste punkt vid Draget. För att hindra detta sände Gustav Wattrang ut Nils Ehrenskiöld med en skottpråmen Elefanten och sex galärer för att möta ryssarna på Hangös norra sida, medan Erik Johan Lillie och åtta skepp sändes att söka anfalla ryssarna vid Tvärminne på sydsidan. Resterande svenska fartyg i flottan stannade kvar för att bevaka Hangö udd.
Försöket att släpa fartyg över näset visade sig dock ogörligt. Däremot lyckades den ryska roddflotta att under en flera dagar lång stiltjeperiod, ta sig runt de svenska segelfartygen med förlust av endast en galär som gick på grund och på så sätt runda Hangö udd den 27 juli.
Nils Ehrenskiölds lilla eskader kunde nu anfallas i ryggen utan reträttmöjlighet och upptog därför en försvarsställning i ett sund vid ön Bengtsår norr om Hangö udd. Ett första anfall av 35 galärer kastades tillbaka, varvid ytterligare 80 sattes in. Efter tre timmars strid, varunder 700 man av ursprungliga 1000 dödats eller sårats, lyckade ryssarna övermanna eskadern. De ryska förlusterna var dock stora, endast runt 85 galärer kunde användas för vidare sjötåg västerut i Ålands skärgård.
Slagets betydelse
Ryska skärgårdflottan lyckades ta sig ut ur Finska viken och in i Ålands skärgård, vilken kunde plundras. Den svenska högsjöflotta tvingades dra sig tillbaka till Stockholmns skärgård för att därifrån hindra ryssarna att gå över Ålands hav.
Se även
Källor
- Gunnar Unger (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, senare delen omfattande tiden 1680-1814. Stockholm: Albert Bonniers boktryckeri
- Otto Sjögren (1938). Sveriges Historia, del VI Storhetstiden II. Malmö: Bokförlaget Norden
- Finska Sjöfartsverket (2004). Sjökortserie B, Helsingfors-Pargas. Borgå: Werner Söderström OYJ-WSOY. ISBN 951-49-0388-9
Wikimedia Commons har media som rör Sjöslaget vid Hangö udd.
