Galär

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Modell av grekisk trirem.
Modell av maltesisk galär från 1500-talet, fartygets sista storhetstid
Den franska galärflottans flaggskepp La Réale 1694.
En fransk galär och nederländska seglande örlogsfartyg i hamn.

En galär, eller galärfartyg, var en typ av fartyg som främst drevs med hjälp av åror. Den utvecklades av sjöfarande civilisationer kring Medelhavet och är först belagd runt 700-talet f.Kr. Galären var under en lång tid den vanligaste typen av krigsfartyg och användes i olika former ända in på början av 1800-talet i krig, handel och sjöröveri. Galären har funnits i en mängd olika former, men kännetecknas av ett långsmalt, grundgående skrov och lågt fribord. Så gott som alla typer av galärer hade även segel som kunde användas när vindriktningen var fördelaktig, men den var främst beroende av muskelkraft för att färdas. Tack vare sina åror kunde galärer färdas oberoende av vind och strömmar och var mycket manövrerbara.

Galärkrigföring[redigera | redigera wikitext]

Galärerna var de första specialbyggda krigsfartygen som användes av de tidiga civilisationerna i Medelhavet, särskilt de antikens greker, fenicierna och den romarna. De förblev den främsta typen av fartyg för krig och sjöröveri i Medelhavet fram till slutet av 1500-talet. De var också de första fartyg som kunde använda kanoner som ett effektivt vapen mot andra fartyg. Utvecklingen av kanonbeväpnade galärer tvingande bland annat fram nya, mer motståndskraftiga typer av havsfortifikationer och snabbade på utvecklingen av seglande örlogsfartyg.

Höjdpunkten för galärkrigföring nåddes under sent 1500-talet med slaget vid Lepanto, en av de historiens största sjöslag innan modern tid i fråga om antal fartyg och manskap. Från början av 1600-talet började krigsgalärer att konkurreras ut av segelfartyg och hybridtyper som chebecken. Under medeltiden användas de i särskilda roller även i Atlanten och i viss utsträckning kring Filippinerna och i Indiska oceanen under tidigmodern tid, främst för att bekämpa sjöröveri. Från mitten av 1500-talet användes galärer under vissa perioder i Östersjön där de var väl lämpade för krigföring i skärgård. Under 1700-talet fick galärerna ett tillfälligt uppsving i och med krigen mellan de expanderande Ryssland och de konkurrerande Östersjömakterna Sverige och Danmark.

Teknisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Som krigsfartyg utrustades galärer under dess långa historia med olika typen av vapen, bland annat rammar, katapulter, bågskyttar och kanoner. Men det var avgörande vapnet var ofta själva besättningen som i närstrid besegrade och tillfångatog fiendens fartyg.

Antiken[redigera | redigera wikitext]

Antika galärer styrdes med en eller styråror, me och var även utrustade med fyrkantiga råsegel. De största krigsgalärerna kunde vara utrustade med kastmaskiner, torn för bågskyttar och hade förband med fotsoldater för närstrid. Fartygen var byggda för att angripa fienderskepp med hjälp av en metallskodd ramm under under vattenlinjen och genom äntring.

Medeltiden och tidigmodern tid[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden ersattes tornen med plattformar för bågskyttar och slungkastare. Någon gång under senantiken eller tidig medeltid övergick man även till till trekantiga latinsegel och under det bysantiska riket användes även grekisk eld, en tidig form av eldkastare, som anfallsvapen. Det sista stora galärslaget var slaget vid Lepanto 1571.[1] Från slutet av 1500-talet blev galärerna gradvis utkonkurrerade av segelfartyg i rollen som både krigs- och handelsfartyg.[2] Galärer fanns kvar ända in på tidigt 1800-tal i kustflottor, bland annat den svenska skärgårdsflottan och dess ryska motsvarighet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Barometern 24 augusti 2009 - Det första stora kriget (läst 7 april 2011)
  2. ^ Svenska Dagbladet 13 november 2004 - Pirater i Alger plågade Europa i tre sekler (läst 6 april 2011)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Anderson, Roger Charles, Oared fighting ships: From classical times to the coming of steam. London. 1962.
  • Bamford, Paul W., Fighting ships and prisons: the Mediterranean Galleys of France in the Age of Louis XIV. Cambridge University Press, London. 1974. ISBN 0-8166-0655-2
  • Casson, Lionel, Ships and Seamanship in the Ancient World, Princeton University Press, 1971
  • Casson, Lionel, The Ancient Mariners: Seafarers and Sea Fighters of the Mediterranean in Ancient Times Princeton University Press, Princeton, NJ. 1991. ISBN 0-691-06836-4
  • Glete, Jan, Navies and nations: Warships, navies and state building in Europe and America, 1500-1860. Almqvist & Wiksell International, Stockholm. 1993. ISBN 91-22-01565-5
  • Guilmartin, John Francis, Gunpowder and Galleys: Changing Technology and Mediterranean Warfare at Sea in the Sixteenth Century. Cambridge University Press, London. 1974. ISBN 0-521-20272-8
  • Hattendorf, John B. & Unger, Richard W. (redaktörer), War at Sea in the Middle Ages and the Renaissance. Woodbridge, Suffolk. 2003. ISBN 0-85115-903-6 [1]
  • Morrison, John S. & Gardiner, Robert (editors), The Age of the Galley: Mediterranean Oared Vessels Since Pre-Classical Times. Conway Maritime, London, 1995. ISBN 0-85177-554-3
  • Morrison, John S. & Coates, John F., The Athenian Trireme: the History and Reconstruction of An Ancient Greek Warship. Cambridge University Press, Cambridge. 2000. ISBN
  • Norman, Hans (redaktör), Skärgårdsflottan: uppbyggnad, militär användning och förankring i det svenska samhället 1700-1824. Historiska media, Lund. 2000. ISBN 91-88930-50-5
  • Pryor, John H., Geography, technology and war: Studies in the maritime history of the Mediterranean 649-1571. Cambridge University Press, Cambridge. 1992. 0-521-42892-0 [2]
  • Rose, Susan, Medieval Naval Warfare, 1000-1500.Routledge. London. 2002.
  • Rodgers, William Ledyard, Naval Warfare Under Oars: 4th to 16th Centuries, Naval Institute Press, 1940.
  • Unger, Richard W. The Ship in Medieval Economy 600-1600 Croom Helm, London. 1980. ISBN 0-85664-949-X

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]