Skeda kyrka
| Skeda kyrka | |
| Kyrka | |
 Skeda kyrka
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Östergötlands län |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Linköpings stift |
| Församling | Skeda församling |
| Koordinater | 58°20′46.83″N 15°33′43.97″Ö / 58.3463417°N 15.5622139°Ö |
| Material | Sten |
| Invigd | 1200-talet |
| Bebyggelse‐ registret |
21300000002277 |
Skeda kyrka är en kyrkobyggnad i Linköpings kommun som tillhör Skeda församling i Linköpings stift.
Kyrkobyggnaden
Ursprungliga kyrkan i romansk stil uppfördes under 1200-talets första hälft och omnämns i de skriftliga källorna alltsedan 1295. Under 1300-talet förlängdes kyrkan åt väster och västgaveln försågs med ett spetsbågigt fönster med tegelomfattning. Under 1400-talets första hälft uppfördes en sakristia vid norra sidan. Under senmedeltiden breddades kyrkan mot norr och förvandlades till en salkyrka med ett kor av samma bredd som övriga kyrkorummet. Sakristian införlivades i kyrkorummet och ett vapenhus uppfördes vid södra sidan. Under slutet av medeltiden försågs kyrkorummet med valv och blev tvåskeppigt. Kyrktornet tillkom på 1750-talet. En genomgripande ombyggnad genomfördes 1794. Då ersattes de medeltida valven med ett sammanhängande tunnvalv av trä och fönstren förstorades. En ny sakristia byggdes till vid norra sidan och ersatte den tidigare inbyggda sakristian och vapenhuset vid södra sidan revs.
Kalkmålningar från omkring 1300 finns bevarade i kyrkan. Dessa upptäcktes vid en restaurering 1964.
Inventarier
- Altaruppsatsen som tillkom vid renoveringen 1794 är ritad av Pehr Hörberg som också har målat altartavlan 1796. Altartavlan skildrar Marias och Elisabets möte. (Lukas 1:40-56)
- Altarring och orgelläktare tillkom 1794.
- Nuvarande predikstol tillverkades 1812 av bildhuggare Anders Malmström från Norra Vi. Förra predikstolen var från 1683.
- En dopfuntscuppa av sten är från 1200-talet och vilar på ett underrede från 1964. I koret står en dopfunt av huggen kalksten som är inköpt från Vadstena 1701.
Orgel
Kronologi:
- Före 1776 fanns det en orgel med 4 stämmor. Den reparerades 1640. 1682 blev orgeln flyttad från koret till västra dörren med ärkebiskop Ol. Swebelii bekostnad.[1]
- 1777: Organist och orgelbyggare Lars Strömblad, Ödeshög, bygger en orgel.
- 1877: Firma Marcussen & Son, Danmark bygger en orgel. Den är mekanisk och har ett tonomfång på 54/27.
- 1960-talet renoveras den av Richard Jacoby Orgelverkstad, Stockholm.
Disposition:
| Manual I | Manual II | Pedal | Koppel |
| Borduna 16' | Corno di Basetti 8' | Subbas 16' | I/P |
| Principal 8' | Gedackt 8' | Gedackt 8' | I 4'/I |
| Flûte harmonique 8' | Fugara 8' | Principal 4' | II/I |
| Oktava 4' | Flöjt 4' | ||
| Qvinta 3' | Waldflöjt 2' | ||
| Octava 2' | |||
| Trumpet 8' |
Kororgel
Orgeln är byggd 1979 av Nels Munck Mogensen, Hovmantorp och den är mekanisk. Disposition:
| Manual | Pedal | Koppel |
| Gedackt 8' | Subbas 16' | Man/Ped |
| Rörflöjt 4' | Gedackt 8' | |
| Svegel 2' | ||
| Kvint 1 1⁄3' | ||
| Sivflöjt 1' | ||
| Crescendosvällare |
Referenser
Tryckta källor
- Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 88. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
- Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
Webbkällor
Fotnoter
- ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 266.