Snösiska
| Snösiska Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Adult snösiska. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Finkar Fringillidae |
| Släkte | Acanthis se text |
| Art | Gråsiska se text A. flammea |
| Underart | Snösiska se text A. f. hornemanni |
| Vetenskapligt namn | |
| § Acanthis flammea hornemanni | |
| Auktor | (Carl Peter Holbøll, 1843) |
| Synonymer | |
| |
 Uppstoppat exemplar. | |
Snösiska (Acanthis flammea hornemanni) är en fågel som tillhör familjen finkar. Dess taxonomiska status har varit mycket omdiskuterad. Länge har den behandlats som en art och placerats i det stora släktet Carduelis, och flera auktoriteter gör fortfarande det. Andra, exempelvis BirdLife, väljer att behandla den som en underart av gråsiska, det vill säga att snösiskan inte är en egen art.[2]
Utbredning och systematik
Snösiskan beskrevs första gången 1843, som Acanthis hornemanni,[3] av dansken Carl Peter Holbøll som var löjtnant vid kungliga danska flottan. Han blev senare södra Grönlands guvernör och 1846 publicerade han en bok om Grönlands fåglar.[4]
Snösiskan placeras idag av flera auktoriteter i det stora släktet Carduelis vars taxonomi är omdiskuterad men från och med januari 2017 placerar BirdLife snösiskan i det monotypiska släktet Acanthis som en underart tillsammans med brun- och gråsiska.[2] Detta innebär att snösiska inte längre betraktas som en egen art. Snö- och gråsiskan är genetiskt mycket nära och studier indikerar att det saknas tydliga morfologiska och beteendemässiga skillnader.[5][6][7][8] Det saknas dock säkra fynd av hybrider mellan grå- och snösiska, inte minst för att en sådan skulle vara omöjlig att artbestämma i fält.[9]
Snösiskan består av två taxon:[4]
- hornemanni – häckar cirkumpolärt i områden mycket långt norrut, på Grönland samt angränsande delar i Kanada.
- exilipes – häckar i Nordamerika samt Eurasien. Fågeln övervintrar ofta långt norrut men flyttar ibland en bit söderut. Detta taxon behandlas ibland som den goda arten Carduelis exilipes.[10]
Utseende
Snösiskan mäter 12-14 centimeter och är mycket lik gråsiskan, i många fall omöjlig att säkert skilja från denna. De tydligaste skillnaderna är att snösiskan ofta är ljusare, har mindre och rakare näbb, något yvigare fjäderdräkt och vit övergump till skillnad från gråsiskans streckade. Ryggen är grå och sticker ut från det ljusa huvudet och den ljusa, lite randiga undersidan. Hanarnas mage har ett svagt rosa parti som honorna saknar. Lätet påminner mest om gråsiskans även om de är relativt lätta att åtskilja. Den grönländska underarten hornemanni är större och ljusare, och ibland närmast vit.
Ekologi
Snösiskan finns främst på tundran runt dvärgbjörkar och andra lågväxta buskar. Boet, som är skålformat, placeras i en låg buske.[4] Honan lägger i genomsnitt fem ägg, men det förekommer kullar med 4-6 ägg.[4] Honan ruvar äggen själv i 11-12 dagar.[4] Ungarna är flygga efter 11-14 dagar.[4] Främst består födan av frön men de äter även insekter.
Status och hot
Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner inte längre snösiska som egen art, varför dess hotstatus inte bedöms. Fram tills 2016 kategoriserades den dock som livskraftig.
Referenser
Noter
- ^ BirdLife International (2008) Carduelis hornemanni. I: IUCN 2009. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2009.1. <www.iucnredlist.org Arkiverad 27 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine.>. Läst 2 augusti 2009.
- ^ [a b] Markus Lagerqvist, Erling Jirle, Tommy Tyrberg och Johan Fromholtz (2017) Nya arter i Tk:s lista, Vår Fågelvärld, vol. nr.1, sid:1–12
- ^ ITIS (2009) <www.itis.gov>, läst 2009-08-02
- ^ [a b c d e f] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- ^ Troy, D.M. (1985) A phenetic analysis of the Redpolls 'Carduelis flammea flammea' and 'C. hornemanni exilipes', Auk, vol.102 sid:82-96.
- ^ Herremans (1990) Taxonomy and evolution in Redpolls 'Carduelis flammea-hornemanni' A Multivariate Studyof their Biometry[död länk], Ardea, vol.78, nr.3, sid:441-458
- ^ Seutin, G., Ratcliffe, L. M. & Boag, P. (1995) Mitochondrial DNA homogeneity in the phenotypically diverse redpoll finch complex (Aves: Carduelinae: 'Carduelis flammea-hornemanni'), Evolution, vol.49, sid:962–973
- ^ Marten, J.A. & N.K Johnson (1986) Genetic relationships of North American Cardue1ine finches, Condor, vol.88 sid:409-420
- ^ ”Bestämning - snösiska”. Skånes ornitologiska förening. Arkiverad från originalet den 26 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090626222249/http://www.skof.se/rrk/hornemanni.htm. Läst 8 november 2009.
- ^ Herrmans, M. (1990) Taxonomy and evolution in redpolls Carduelis flamme-hornemanni; a multivariate study of their biometry, Ardea, vol.78, sid:441-458
Tryckta källor
- Roger Peterson, Guy Montfort, FAD Hollom (1966) Fåglarna i Europa, nionde upplagan, Paul Parey, Hamburg och Berlin
- Gustaf Rudebeck (1984) Våra svenska fåglar i färg, 2a uppl, ISBN 91-7058-200-9
Externa länkar
- Sveriges ornitologiska förening
- Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder
Wikimedia Commons har media som rör Snösiska.
