Dvärgbjörk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dvärgbjörk
Betula nana0.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Bokordningen
Fagales
Familj Björkväxter
Betulaceae
Släkte Björksläktet
Betula
Art Dvärgbjörk
B. nana
Vetenskapligt namn
§ Betula nana
Auktor L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Dvärgbjörk (Betula nana) är en art i björksläktet. Artnamnet nana kommer från latinets nanus som betyder "dvärg" eller "dvärglik".

Detta träd är en typisk fjällväxt, men kan förekomma ända nere i Skåne. Dvärgbjörk var en av första växterna som vandrade in i Sverige efter istiden. Första fynduppgift publicerades i Sverige 1685 (Nordstedt 1920).

Dess små, små, runda löv skiljer sig avsevärt från löven på släktingarna vårtbjörk och glasbjörk.

Innehåll

Dialektala namn [redigera]

Namn Område Förklaring



Bark Skåne [1]
Berk Halland [1]
Birk Halland, Skåne [1]
Bjerk Norrbotten, Västerbotten [1]
Bjirk Nyland [1]
Bärk Gotland, Skåne
Börk Skåne [1]
Fjellrapa Dalarna [2]
Fredagsberk Småland [1] [3]
Fredagsbirk Småland [3]
Fredagsbjörk Småland [1] [3] [4]
Fredagsris Västerbotten [1] [3] [4]
Kjellingbjerk Västerbotten [1]
Klingris Västerbotten [2] [3] [4]
Källingris Jämtland [2]
Kärringris Jämtland [2]
Rupris Närke, Värmland [3] rup = dialektalt namn på såväl ripa som snöripa
Rupris är alltså ett ris där ripor finns
Vivang Närke, Värmland [2] [3] [4]

Legend [redigera]

Namnen fredagsbjörk och fredagsris bygger på en legend om att Jesus Kristuslångfredagen skulle ha blivit gisslad med björkspön. Gud skulle därför ha förbannat björken så att dess avkomlingar skulle bli dvärgar som inte räckte till att göra spön av. Vem som fabulerat denna skröna och var den uppkommit är oklart; björkar växer inte i Palestina.

Källor [redigera]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Berk: Kjelling-bjerk i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867), sida 29
  2. ^ [a b c d e] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862—1867, Faksimilutgåva Malmö1962, sida 140 [1]
  3. ^ [a b c d e f g] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862—1867, Faksimilutgåva Malmö1962, sida 166 [2]
  4. ^ [a b c d] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862—1867, Faksimilutgåva Malmö1962, sida 537 [3]

Externa länkar [redigera]