Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg, född 24 mars 1628, död 20 februari 1685, var drottning av Danmark och Norge 1648-

Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
Drottning Sofia Amalia av Danmark,
porträtt av Abraham Wuchters
Danmarks drottning
Regeringstid 28 februari 1648-9 februari 1670
&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 år och &&&&&&&&&&&&0346.&&&&&0346 dagar
Företrädare Kirsten Munk
Dansk och norsk regentgemål
Efterträdare Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
Norges drottning
Regeringstid 28 februari 1648-9 februari 1670
&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 år och &&&&&&&&&&&&0346.&&&&&0346 dagar
Företrädare Kirsten Munk
Dansk och norsk regentgemål
Efterträdare Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
Gemål Fredrik III
Barn Kristian V
Anna Sofia
Fredrika Amalia
Wilhelmine Ernestine
Georg
Ulrika Eleonora
Ätt Huset Hannover
Far Georg av Braunschweig-Lüneburg
Mor Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt
Född 24 mars 1628
Schloss Herzberg, Herzberg am Harz
Död 20 februari 1685
&&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056 år och &&&&&&&&&&&&0333.&&&&&0333 dagar
Köpenhamn
Begravd Roskilde domkyrka

1670. Hon var dotter till hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg och Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt och gifte sig 1643 med den danske prinsen och blivande kungen Fredrik (III).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sofia Amalias äktenskap med prins Fredrik av Danmark arrangerades redan 1640, som en viktig politisk åtgärd. Vid den tiden var Fredrik ännu inte dansk tronföljare. Det var i stället Fredriks äldre bror, Kristian, som skulle ta över styrandet av Danmark efter faderns död. Men då kung Kristian IV lämnade riket för att strida i trettioåriga kriget, lämnades uppgiften att regera Danmark över till kronprins Kristian. Under den här tiden blev han dock så impopulär i Danmark, att han fråntogs styret. I stället utnämndes prins Fredrik till tronarvinge. Han kröntes till kung 1648.

Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg, porträtt av Abraham Wuchters.

Sofia Amalia anses ha haft en del inflytande över politiken under såväl makens som sonens regeringstid. Hon ska ha stött kriget med Sverige 1657 och samlade anhängare genom att dela ut belöningar. Hon är känd för sina konflikter med Corfitz Ulfeldt och Leonora Christina Ulfeldt och makens övriga halvsystrar; hon är ihågkommen för att ha fått Leonora Christina inspärrad i Blå tornet (1663), varifrån denna släpptes ut först efter Sofia Amalias död.

År 1662 lät hon konfiskera egendom tillhörig Kai Lykke efter att denne låtit sprida ut ett rykte om att hon brukade ha samlag med sina betjänter. Sofia Amalia fick stor uppskattning för sitt moraliska stöd under belägringen av Köpenhamn 1658-1660. Hon anses ha medverkat till införandet av den absoluta monarkin (1665), men undanhölls dock författandet av dess konstitution.

Under de sista åren av makens regeringstid minskade hennes inflytande på grund av hennes favoriserande av sin yngste son, äktenskapsplanerna för döttrarna och hennes tvekan huruvida återerövring av Skåne gynnades bäst av allainser med Frankrike eller tysk-romerska riket. Hon tyckte om jakt, fester, maskerader och franskt mode och förde ett luxuöst hovliv.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Kristian V född 1646
  2. Anna Sofia född 1647, gift med Johan Georg III av Sachsen
  3. Fredrika Amalia född 1649 gift med Kristian Albrekt av Holstein-Gottorp. (→Holstein-Gottorpska ätten)
  4. Wilhelmine Ernestine född 1650 gift med Karl I av Pfalz-Simmern.
  5. Georg född 1653, gift med Anna av Storbritannien
  6. Ulrika Eleonora född 1656, gift med Karl XI av Sverige.

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ernst I av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm den yngre av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian III av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dorothea av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dorothea av Sachsen-Lauenburg
 
 
 
Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg I av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig V av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magdalena av Lippe
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Georg av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magdalena av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elisabeth av Anhalt-Zerbst
 
 
 

Källor[redigera | redigera wikitext]