Fredrik III av Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik III
Porträtt av kung Fredrik av Paul Prieur från 1663
Kung av Danmark
Regeringstid 28 februari 1648–9 februari 1670
(&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 år och &&&&&&&&&&&&0346.&&&&&0346 dagar)
Kröning 23 november 1648 i Vor Frue Kirke i Köpenhamn
Företrädare Kristian IV
Efterträdare Kristian V
Valspråk Herren varde min försyn (latin: Dominus provedebit)
Kung av Norge
Regeringstid 28 februari 1648–9 februari 1670
(&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 år och &&&&&&&&&&&&0346.&&&&&0346 dagar)
Företrädare Kristian IV
Efterträdare Kristian V
Gemål Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
Barn Kristian V
Anna Sofia
Fredrika Amalia
Wilhelmine Ernestine
Georg
Ulrika Eleonora
Ulrik Frederik Gyldenløve
Ätt Oldenburgska ätten
Far Kristian IV
Mor Anna Katarina av Brandenburg
Född 18 mars 1609
Haderslevhus slott, Haderslev, Danmark
Död 9 februari 1670
(&&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060 år och &&&&&&&&&&&&0328.&&&&&0328 dagar)
Christiansborgs slott i Köpenhamn
Begravd Roskilde domkyrka

Fredrik III (da. Frederik 3.), född 18 mars 1609, död 9 februari 1670 kung av Danmark och Norge 1648-1670. Son till Kristian IV av Danmark och Anna Katarina av Brandenburg. Gift 1643 med Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg (1628-1685).

Fredrik fick en god uppfostran, och intresserade sig hela sitt liv för vetenskaperna, bland annat för alkemi, och blev grundare av det kungliga biblioteket i Köpenhamn. I samband med faderns planer på att bli Nordtysklands "generalbiskop", blev Fredrik biskop eller koadjutor i flera tyska stift, men denna maktställning grusades genom freden i Lübeck 1629. 1634 blev dock Fredrik ärkebiskop i Bremen och 1635 biskop i Verden, men genom kriget med Sverige 1643-45 gick dessa förlorade, och 1647 avsade sig Fredrik sina anspråk, då efter den äldre broderns död utsikter att bli dansk kung yppat sig.[1]

I sina tyska länder var Fredrik illa omtyckt, men själv gav han ej upp tanken på att återvinna dem, och genom giftermålet med Sofie Amalie av Braunschweig-Lüneburg 1643 hade han ytterligare stärkt sina tyska förbindelser. Vid faderns död 1648 var Fredrik den givne tronkandidaten, men adeln fruktade den kalle, inbundne och härsklystne fursten och hans drottning, och hans strider med Anders Bille 1644-45 hade ökat motviljan. Endast med svårigheter och mot en mycket bindande konungaförsäkran lyckades Fredrik bli vald till kung.[1]

Redan från början var hans målsättning envälde, och genom störtandet av Hannibal Sehested och Corfitz Ulfeldt ökade hans makt. Genom krigen mot Sverige, för vilka Fredrik bar huvudansvaret, lyckades han få sin vilja om enväldesstyre infriat, om än på annat sätt än han tänkt sig.[1]

Barn inom äktenskapet

  1. Kristian V född 1646
  2. Anna Sofia född 1647, gift med Johan Georg III av Sachsen
  3. Fredrika Amalia född 1649 gift med Kristian Albrekt av Holstein-Gottorp. (→ Holstein-Gottorpska ätten)
  4. Wilhelmine Ernestine född 1650 gift med Karl I av Pfalz-Simmern.
  5. Georg född 1653, gift med Anna av Storbritannien
  6. Ulrika Eleonora född 1656, gift med Karl XI av Sverige. (⇒Pfalziska ätten)

Barn med Margarete Pape

  1. Ulrik Frederik Gyldenløve, född 1638

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932