Straits Settlements
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Straits Settlements (kolonierna vid sunden) var en brittisk handelskoloni som omfattande Singapore, Penang (Prince of Wales Island och provinsen Wellesley) och Malacca och upprättades 1826 av Brittiska Ostindiska Kompaniet. Straits Settlements blev brittisk kronkoloni 1867. Kolonin ockuperades under andra världskriget av Japan och upplöstes 1946. Från 1906 tillhörde ön Labuan utanför Borneo Singapore, men blev 1912 den fjärde kronkolonin i Straits Settlements. Vid upplösningen 1946 uppgick Penang och Melacka i Malajiska unionen, Labuan i brittiska kolonin Nordborneo, medan Singapore blev en separat kronkoloni. Penang, Melaka och Labuan tillhör numera Malaysia, medan Singapore är självständigt.
Andra territorium som lytt under Straits Settlements:
- Dinding, som består av några öar (bl.a. Pangkor) nära mynningen av Perak-floden, och en liten bit territorium på det angränsande fastlandet, överläts av sultanatet Perak till den brittiska regeringen enligt Pangkorfördraget 1874 och tillhörde Penang fram till 1935 då de återfördes till Perak.
- Kokosöarna och Julön administrerades under Singapore mellan 1886 respektive 1889 och 1955 respektive 1958 då de övergick till Australien.
Från skapandet av Straits Settlements lydde de direkt under den brittiska kronan, och administrerades av kolonihuvudkontoret i London, i stället för den koloniala administrationen i Calcutta i Brittiska Indien. Guvernören i Straits Settlements var också High Commissioner för Förenade malajstaterna på halvön, för brittiska kolonin Nordborneo, Sultanatet Brunei och Sarawak på Borneo.
Tillsammans med övriga protektorat på Malackahalvön kallades kolonin Brittiska Malaya.