Johanniterorden i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johanniterorden i Sverige
Johanniterorden i Sverige vapen.svg
Johanniterordens i Sverige vapen.
Typ Halvofficiell orden
Band Svart med vita kanter
Motto Pro Fide – Pro Utilitate Hominum
(För tron – för människors bästa)
Behörighet De jure öppen för män, de facto endast för adelsmän
Status Aktiv
Ordens höge beskyddare Kung Carl XVI Gustaf
Kommendator Henric Ankarcrona
Grader 2
Förkortning(ar) JohO
Serafimerordens släpspänne
Halskors för rättsriddare.

Johanniterorden i Sverige är en svensk halvofficiell riddarorden. Den utgör en evangelisk, självständig gren av den Johanniterorden. Ordens huvuduppgift är att i en kristen medmänsklig anda stödja och hjälpa människor i nöd.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Johanniterorden i Sverige har sitt ursprung i det svenska riddarförbund som 1920 grundades av svenskar som upptagits i det så kallade balliet Brandeburg, det vill säga den evangeliska grenen av Johanniterorden. Kung Gustaf V och Drottning Victoria, vilka båda sedan tidigare var förste hedersledamot av balliet Brandenburg, ställde sig som beskyddare av det svenska riddarförbundet. Som förste kommendator utsågs Walther von Hallwyl. Från 1930 krävdes den svenske kungens godkännande för upptagande av svenskar i orden.

Under den nazistiska regimen förde Johanniterorden en tynande tillvaro i Tyskland och banden till det svenska riddarförbundet försvagades. Detta ledde till att man 1946 beslutade att frigöra den svenska organisationen och grunda Johanniterorden i Sverige. Sveriges kung skulle vara ordens Herre och Mästare. Sveriges nuvarande kung Carl XVI Gustaf har dock avböjt detta uppdrag och står idag istället som ordens höge beskyddare.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Ordens högsta beslutande organ är Riddardagen, vilken äger rum varje år, normalt i maj. Vid Riddardagen har samtliga medlemmar plats och stämma. Verksamheten leds av ett konvent under ledning av en kommendator. Ordens kontor och arkiv är beläget på Riddarhuset i Stockholm.

Hjälpverksamhet[redigera | redigera wikitext]

Inom Sverige samarbetar orden nära med sjukhus, etablerade hjälporganisationer och skolor samt kyrkliga och andra kristna samfund och organ. Johanniterordens i Sverige operativa hjälpverksamhet bedrivs sedan 2005 av den ideella föreningen Johanniterhjälpen.

Grader och ordenstecken[redigera | redigera wikitext]

Johanniterordens ledamöter indelas i två grader: riddare och rättsriddare. Därutöver kan förtjänta personer kallas som hedersledamöter. Formellt är graderna öppna för män oavsett börd, men i praktiken upptas endast adelsmän.

Ordenstecknen utgörs dels av ett halskors och dels av ett bröstkors. Halskorset består av ett emaljerat vitt åttauddigt johanniterkors försett med vasar av guld mellan korsarmarna. För rättsriddare är halskorset krönt med en sluten krona. Halskors bärs i svart band med smala vita kanter. Bröstkorset utgörs av ett vitemaljerat johannisterkors och bärs på vänster sida under eventuella kraschaner.

Ordensdräkt[redigera | redigera wikitext]

Ordensdräkt för rättsriddare under tidigt 1900-tal:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Berghman, Arvid (1949). Nordiska riddareordnar och dekorationer. Skrifter / utgivna av Riksheraldikerämbetet, 99-2298099-1 ; 2. Malmö: J. Kroon, Malmö ljustrycksanst. Libris 1388795 
  • Konow, Jan von, red (1995). Johanniterorden i Sverige: 1995. [Stockholm]: Johanniterorden. Libris 7450572. ISBN 91-630-3357-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]