Sachsen-Coburg-Gotha

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sachsen-Coburg-Gotha
Tyska: Herzogtum Sachsen-Coburg-Gotha

VlagSGA.svg
1826–1918
Flag of Bavaria (striped).svg
Flagga Vapen
Nationalsång: Heil unserem Herzog, heil
Karta över Tyska riket i början av 1900-talet – de grönmarkerade områdena hörde till Hertigdömet Sachsen-Coburg-Gotha.
Karta över Tyska riket i början av 1900-talet – de grönmarkerade områdena hörde till Hertigdömet Sachsen-Coburg-Gotha.
Huvudstad Coburg och Gotha
Språk Tyska


Bildades 1826


Upphörde 18 november 1918
 – upphörde genom Tyska revolutionen
Areal 1 977 km² (1910)
Folkmängd 257 177 (1910)
I dag del av Bayern, Thüringen

Sachsen-Coburg-Gotha var en mikrostat och ett tyskt hertigdöme i Thüringen och ett europeiskt kungligt furstehus. Hertigdömet upplöstes 1918.

Hertigdömet[redigera | redigera wikitext]

Hertigdömet bildades 12 november 1826 när Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha (1784–1844, tidigare Ernst I av Sachsen-Coburg-Saalfeld) genom ett byte övertog de territoriellt åtskilda hertigdömena Coburg och Gotha när han avstod furstendömena Saalfeld och Themar till Sachsen-Meiningen. Gotha bibehöll emellertid egen författning. Efter den siste hertigens (Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha) abdikation 1918 genomfördes ett år senare en folkomröstning, varefter Coburg året därpå tillföll Bayern och Gotha förenades med Thüringen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Coburgs område (562 km2) låg på Thüringerwalds södra del mellan Bayern och Sachsen-Meiningen. Gothas område (1 415 km2) låg på Thüringerwalds norra sluttning och thüringska terrassen samt begränsas i norr och öster av Preussen, i sydöst av Schwarzburg-Sondershausen och weimarska landet Ilmenau, i söder och sydväst av Preussen och Sachsen-Meiningen och i väster av Sachsen-Weimar-Eisenach.

Såväl Gotha som Koburg var bergiga, med vackra dalar och präktiga skogar. I Gotha fanns Thüringerwalds högsta toppar: Inselsberg (915 m.), Schneekopf (978 m.) och Grosse Beerberg (983 m.). De förnämsta floderna var i Gotha: Gera, Nessa, Werra, Unstrut och Ilm, samt i Coburg: Itz, Rodach, Lauter och Steinach. Dalarna och slätterna var mycket fruktbara.

Författning och förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Enligt författningen av 3 maj 1852 var Sachsen-Coburg-Gotha en ärftlig konstitutionell monarki, vars regent bar titeln hertig. Förvaltningen leddes av ett ministerium, vilket omfattade två avdelningar, den ena för Coburgs, den andra för Gothas angelägenheter. I spetsen för hela ministeriet stod en statsminister, vilken även förestod Gothaavdelningen. Den gemensamma representationen (Der Landtag) bestod av de båda hertigdömenas särskilda för 4 år valda lantdagar, Coburgs 11, Gothas 19 ledamöter, vilka valdes indirekt. Röstberättigade och valbara till elektorer var manliga medborgare, som betalade skatt och fyllt 25 år. Valbara till lantdagen var de manliga valberättigade, som fyllt 30 år.

I administrativt hänseende delades Sachsen-Coburg-Gotha i 4 Landratsamtbezirk, varav 3 inom Gotha, ett inom Coburg. Rättskipningen handhades av 13 Amtsgerichte, en Landgericht i Gotha (varemot Coburg sorterar under Landgericht i Meiningen) och Oberlandesgericht i Jena.

Budgeten 1913-15 upptog för Coburg i årliga inkomster 1 998 800 mark och i utgifter 1 785 800 mark samt för Gotha 4 802 900 mark årligen i såväl inkomster som utgifter. Budgeten för gemensamma angelägenheter utgjorde 1 880 015 mark i både inkomster och utgifter. Statsskulden var 1 april 1912 för Coburg 1 810 000 mark, för Gotha 2 898 726 mark. Matrikularbidraget utgjorde för finansåret 1914-15 217 000 mark.

Hertigdömet sände 2 representanter till tyska riksdagen och har l röst i förbundsrådet. De coburg-gothaiska trupperna bilda tillsammans med de sachsen-meiningska ett infanteriregemente, som tillhör 38:e divisionen och 11 :e armékåren. Landsfärgerna var grönt och vitt.

Furstehuset[redigera | redigera wikitext]

Den förste hertigen Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha tillhörde huset Wettin som under mer än tusen år regerade Sachsen. Hans ättlingar, hertigarna av Sachsen-Coburg-Gotha regerade 1826–1918 sitt hertigdöme. Från denna ätt härstammar fyra kungliga dynastier i Europa:

Därutöver är furstehuset ingift i bland annat Sveriges kungahus. Prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha var gift med arvprins Gustaf Adolf av Sverige och mor till Carl XVI Gustaf av Sverige. Hennes far var Hertig Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha.

Hertigar och överhuvuden[redigera | redigera wikitext]

Prins Andreas av Sachsen-Coburg-Gotha vid prinsessan Madeleines och Christopher O’Neills vigsel den 8 juni 2013.

Hertigar 1826-1918[redigera | redigera wikitext]

Överhuvuden sedan 1918[redigera | redigera wikitext]

  • Karl Edvard (1884-1954), överhuvud 1918-1954
  • Friedrich Josias (1918-1998), överhuvud 1954-1998
  • Andreas (född 1943), överhuvud sedan 1998

Nuvarande överhuvud[redigera | redigera wikitext]

Prins Andreas av Sachsen-Coburg-Gotha (Andreas Michael Friedrich Hans Armin Siegfried Hubertus) (född 21 mars 1943), gift 1971 med prinsessan Carin, född Dabelstein (född 16 juli 1946). De har tre barn:

  • Prinsessan Stephanie Sibylla (född 31 januari 1972)
  • Arvprins Hubertus Michael (född 16 september 1975), gift 2009 med prinsessan Kelly, född Rondesvedt
  • Prins Alexander Philip (född 4 maj 1977)

Prins Andreas är kusin och syssling till kung Carl XVI Gustaf. Han är också gudfar till prinsessan Madeleine.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Det hertigliga huset Sachsen-Coburg-Gotha (tysk/engelsk text)

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sachsen-Koburg och Gotha, 1904–1926.


Föregångare:
Ätten Hannover
Storbritanniens kungahus
1901–1917
Efterträdare:
Ätten Windsor