Erling Eidem
| Ärkebiskop Erling Eidem | |
 |
|
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
|
|
|
| Stift | Uppsala stift, ärkebiskop |
| Period | 1931–1950 |
| Företrädare | Nathan Söderblom |
| Efterträdare | Yngve Brilioth |
|
|
|
| Biskopsvigd | 22 maj 1932 av Olof Bergqvist |
| Akademisk titel | Teologie doktor |
| Född | 23 april 1880 i Göteborg |
| Död | 14 april 1972 i Vänersborg |
Erling Eidem, född 23 april 1880 i Göteborg, död 14 april 1972 i Vänersborg, var en svensk teolog, ärkebiskop 1931-1950.
Eidem var son till grosshandlaren och ägaren till Fåglaviks glasbruk Anders Magnus Andersson och Pauline Rosine Eidem. Han blev fil.kand. vid Göteborgs högskola 1903; teol.kand. vid Lunds universitet 1907; teol.lic. 1912 och disputerade för doktorsgraden 1913 på en avhandling med titeln Pauli bildvärld. Bidrag till belysande av apostelns omgivning, uttryckssätt och skaplynne. 1. Athletæ et milites Christi; han promoverades till teol.dr. 1918 i Lund. Docent i nytestamentlig exegetik i Lund 1913-1924; assistent vid Uppsala universitet 1918-1919. Kyrkoherde i Gårdstånga 1924-1928. Innehade professur i exegetik i Lund från 1926, i Nya Testamentets exegetik i Lund från 1928 till 1932 då han tillträdde som ärkebiskop. Han utsågs 1940 till överhovpredikant. Han blev emeritus 1950.
Erling Eidem höll sin avskedsföreläsning som akademisk lärare, den 10 maj 1932 i Carolinasalen i gamla biblioteket vid Lundagård. Den 22 maj biskopsvigdes Eidem i Uppsala domkyrka av biskop Olof Bergqvist. Han var teologie hedersdoktor vid universiteten i Tübingen 1932, Edingurgh, 1933, Prag 1937, Oxford 1937, Delaware 1938, Sopon 1947, Åbo 1948 samt vid Augustana College, Rock Island USA 1948 samt PhD honoris causa vid Upsala College East Orange 1948. Han blev hederssenator vid Halle-Wittenbergs universitet 1932. Han var ledamot av Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund, Vetenskapssocieteten i Lund, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg, Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala och hedersledamot av Nathan Söderblom-sällskapet.
Eidem gav under 1930-talet uttryck för vad som idag skulle kallas nationalistiska åsikter, men höll också en rågång mot den dåvarande tyska regimen, i det att han skickade varningar till den evangelisk-lutherska kyrkan i Tyskland angående den förhärjande antisemitismen. Under kriget besökte Eidem Hitler i försök att förmana honom. Han menade sig därvid ha sett djävulen i ögonen.
Vid dess grundande 1949 var Eidem en av de kyrkomän som donerade medel till den högkyrkliga S:t Ansgars stiftelse i Uppsala.
Han gifte sig 1909 med Elisabeth Eklund, dotter till domprosten och professorn Pehr Eklund. Han hade tolv syskon, bland andra Magnus (1866 -1930), som var bruksägare på Fåglavik, Paulina (f.1867 i Göteborg), Rolf (f.1870 i Göteborg), Hugo (f.1871 i Göteborg), Astrid (f.1877 i Göteborg) samt Signe (f.1878 i Göteborg).[1]
Erling Eidem ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Han var en älskad uppbyggelseförfattare, vars bok Den lidande Guden blev en klassiker, särskilt älskad av dem som lutade åt den subjektiva försoningsläran. Det går även ett stråk av kristen mystik genom det han skriver.
Bibliografi (urval) [redigera]
Pauli bildvärld. Bidrag till belysande af apostelns omgifning, uttryckssätt och skaplynne. Athletae et milites Christi I. 1913 (avh.)
Den lidande Guden. Några subjektiva betraktelser över det högst objektiva. 1922
Själens Jakobskamp Några meditationer. 1927
Han som var och som är : Enheten mellan förflutet och närvarande från trons synvinkel. 1923
Tjänaren. Stilla tankar invid Frälsarens smärtoväg.1953
Allt-Intet. Tankar över ett kapitelAv Pauli brev till de kristna i Filippi. 1932
Herrens Moder Magnificat-variationer. 1929
Det kristna livet enligt Paulus. I-II. SKDB. Uppsala 1927
Källor [redigera]
- Vem är det 1955
- Sveriges dödbok 1950-1999 (CD-ROM)
- ^ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
| Företrädare: Nathan Söderblom |
Ärkebiskop i Uppsala 1931–1950 |
Efterträdare: Yngve Brilioth |
