Tång (biologi)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den ytliga delen av en kelpskog (Durvillaea antarctica) i Otago, Nya Zeeland.
Rostade tångblad, så kallad nori används för sushi, och även i misosoppa.

Tång är de större arter av havslevande alger men även vissa fanerogamer som bandtång.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Tång är ett vardagligt samlingsnamn för flera olika grupper flercelliga alger som rödalger, grönalger och brunalger. Då dessa tre grupper inte bedöms ha en gemensam anfader så är tång en polyfyletisk gruppering. Även vissa blågröna alger (Cyanobakterier) kallas ibland för tång.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Tång som drivit på stränderna användes förr som gödningsmedel på åkrar. Dessutom användes tång som isoleringsmaterial i husväggar och även till tak istället för halm. Man använder förvisso fortfarande tång i liten skala som gödningsmedel men då effektivare gödningsmedel finns att tillgå idag är det inte längre lika lönsamt med tång. Dessutom är haven idag betydligt mer förorenade än de var förr vilket innebär att tången innehåller mer gifter och alltså blir ett dåligt alternativ som gödningsmedel.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Släke är en gotländsk benämning på tång. Det används främst om den tång som drivit iland på stränderna och som ligger i vattenbrynet.