The Beast on the Road

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
The Beast on The Road
Band Iron Maiden
Pågick 25 februari - december 1982
Genre Heavy Metal
Album The Number of the Beast
Iron Maiden-kronologi
Killer World Tour
(1981)
The Beast on The Road
(1982)
World Piece Tour
(1983)

The Beast on The Road är det brittiska heavy metalbandet Iron Maidens tredje turné som gjordes till albumet The Number of the Beast, släppt den 29 mars, 1982. Turnén pågick i nästan ett år från den 25 februari till december, 1982. Turnén börjar redan en månad innan det nya albumet har släppts.

Nicko McBrain hoppar in[redigera | redigera wikitext]

Bandet har även sällskap på turnén av det franska bandet Trust, och som även spelat förband åt Iron Maiden på Killer World Tour. Trummisen i det bandet är Nicko McBrain som kommer att bli trummis åt just Iron Maiden till nästa albumet, Piece of Mind. Han till och med uppträder i Iron Maidens scenshow en kväll som djävul. Han får även - iförd en Eddiemask - ersätta Clive Burr på trummorna under en inspelning för belgisk TV då Clive Burr är sjuk. Detta inslag körs playback.

Turnéplan[redigera | redigera wikitext]

Turnén startade som vanligt i Storbritannien där många spelningar görs för att etablera den nya sångaren i bandet, Bruce Dickinson.

Bandet besöker inte Norden[redigera | redigera wikitext]

Därefter fortsatte den till Europa. Men inte i Sverige. Det är första - och hittills enda - gången man inte besöker Sverige när bandet har en ny skiva ute. Från början var Sverige med i planeringen av turnén, till och med ett tidigt pressmeddelande av EMI talar om att Iron Maiden tänker avsluta turnén i Skandinavien. Även T-Shirten som har turnéplanen på ryggen säger att bandet ska besöka Sverige, Danmark och Finland. Ingen direkt förklaring till varför detta skedde har kommit fram. Men en trolig förklaring är att man var tvungen att den viktiga marknaden i USA behövde stor uppmärksamhet medan det gick. Efter Europaturnén spelade man som förband till Scorpions, Rainbows och 38 specials turnéer i USA. Efter detta återvände de till England för att spela som huvudband på Readingfestivalen. Därefter återvände de till USA för att spela som förband till Judas Priest. Man fortsatte också till Australien och Japan där den även avslutas. I Niggata blev det den sista spelningen även för trummisen Clive Burr. Steve och bandet hade fått nog av att hans formkurvor ständigt pendlade upp och ner.

Spellista[redigera | redigera wikitext]

(Varierande)

  1. Intro
  2. Murdes In The Rue Murgue (Harris)
  3. Wratchild (Harris)
  4. Run to the Hills (Harris)
  5. Children Of The Damned (Harris)
  6. The Number Of The Beast (Harris)
  7. Another Life (Harris)
  8. Killers (Di'Anno, Harris)
  9. 22 Acacia Avenue (Harris, Smith)
  10. Total Eclipse (Harris, Murray, Burr)
  11. Trumsolo (Burr)
  12. Transylvania (Harris)
  13. Gitarrsolo (Murray)
  14. The Prisoner (Smith)
  15. Hallowed Be Thy Name (Harris)
  16. Phantom Of The Opera (Harris)
  17. Iron Maiden (Harris)
  18. Sanctuary (Harris, Di'Anno, Murray)
  19. Drifter (Harris)
  20. Running Free (Harris)
  21. Prowler (Harris)

Ibland spelade[redigera | redigera wikitext]

  • Tush (med Blackfoot)
  • I've Got the Fire (Montrose)

Nya länder[redigera | redigera wikitext]

Medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]