Tjurfäktning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En tjur med banderillas
En picador i aktion
Tjurfäktning
Tjurfäktning
Djurrättsaktivister i Madrid protesterar mot tjurfäktning

Tjurfäktning är ett spektakulärt evenemang i vilken en matador strider mot en tjur.

Tjurfäktningen är uppdelad i tre delar (tercios), först kommer el tercio de varas (vara är de lansar som picadorerna använder), sedan kommer el tercio de banderillas (banderillas är de 70 cm långa träkäpparna som är omlindade med färgade pappersremsor, och som är försedda med en hullingförsedd spets). Tredje delen av tjurfäktningen är el tercio de la muerte då matadoren görs sina faenas (uppvisning) med muletan.

En tjurfäktning inleds med att matadoren tar emot tjuren med sin capote (capote eller capa är den kappa tjurfäktaren använder i början, den är ljusröd på utsidan och gul på insidan och är försedd med insydda tyngder för att inte fångas av vinden). Sen börjar tercio de varaspicadorer stöter en lans i tjurens nacke och sårar tjurens nackmuskler för att djuret skall hålla ned huvudet och inte kunna använda sin fulla styrka. Därefter under tercio de banderillas, stöter ett antal banderilleros fast hullingförsedda "spjut" i tjurens rygg. Matadoren kan också sätta sina "banderillas" själv. Under den avslutande sista delen, tercio de muerte (dödsakten), är matadorens roll att få tjuren att gång på gång attackera hans röda tygskynke muleta. Fäktningen avslutas med att tjuren dödas genom att svärdet sticks genom djurets skuldra ned i hjärtat.

Om matadorens uppvisning anses mycket bra av publiken, och den s.k. presidenten för tjurfäktningen samt den veterinär som alltid närvarar, kan matadoren få ett eller två av tjurens öron som trofé, eller om uppvisningen är förstklassig även tjurens svans. Den döda tjuren dras därefter av banan med hjälp av mulåsnor. Tjurfäktningen ackompanjeras av en orkester som spelar pasodoble-musik - om tjurfäktaren är bra. Är han dålig, och inte lyckas fånga tjurens uppmärksamhet och vilja till attack, avbryts musiken.

Tjurfäktning förekommer i Spanien, södra Frankrike och i många latinamerikanska länder, t ex Mexiko, Colombia, Peru, Venezuela, Ecuador, Panama och Bolivia. Tjurfäktningen är fortfarande mycket populär i Spanien och under högsäsong (sommar) kan man se tjurfäktning i stort sett varje dag någonstans i landet. Dagarna med tjurfäktning kretsar det mesta kring kvällens stundande evenemang, och varje bar inom den närmaste radien kring arenan är fylld till bristningsgränsen av de aficionados, tjurfäktningsentusiaster, som skall diskutera matadorerna, tjurarna och väderförutsättningarna. Många köar i timmar för att få en biljett till tjurfäktningarna på tjurfäktningsarenan Las Ventas i Madrid och på La Maestranza i Sevilla. I dessa två städer är tjurfäktningen djupare rotad än i resten av Spanien.

Tjurfäktning, som ofta kallas för La Fiesta Nacional, "nationens fest", är en viktig del i de årliga festerna i många städer. Under 1980-talet fick denna "nationalsport" ett uppsving, men sedan dess har intresset avtagit något.[källa behövs]

En särskild form av tjurfäktning, rejoneo, innebär att matadoren sitter till häst. Denna variant utövas främst av mycket rika familjer, då varje häst är värd miljontals kronor genom sin framavling och dressyr.

Tjurfäktning förekommer även i Portugal men till skillnad från i Spanien dödas inte de deltagande tjurarna inne på arenan och de olika etapperna är också något annorlunda.

Tjurfäktning anses inom djurrättsrörelsen som moraliskt oacceptabel. Opposition mot tjurfäktning finns i delar av Spanien, kanske främst i Katalonien där arrangerandet av tjurfäktningar förbjöds genom beslut i parlamentet den 28 juli 2010.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.vilaweb.cat/noticia/3759094/20100728/parlament-catalunya-prohibeix-corregudes-bous.html