Tofu

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tofu
Japanese SilkyTofu (Kinugoshi Tofu).JPG
Tofu
Kinesiska namn
Traditionell kinesiska 荳腐 eller
豆腐
Förenklad kinesiska 豆腐
Hanyu Pinyin dòufu
Vietnamesiskt namn
Vietnamesiska đậu phụ
eller đậu hũ
eller tàu hũ
Thailändskt namn
Thai เต้าหู้, IPA/tâohûː/
Koreanskt namn
Hangul 두부
Hanja 豆腐
Japanskt namn
Kanji 豆腐
Hiragana とうふ (tōfu)
Malajiskt namn
Malajiska tauhu
Indonesiskt namn
Indonesiska tahu
Filippinskt namn
Tagalog tokwa
Tamiliskt namn
Tamil தஹு (tahu)


Tofu (豆腐, japanska: tōfu, kinesiska: dòufu) är en färskostliknande produkt gjord av sojabönor. Tofu används ofta som ersättning för mjölkprodukter i produkter för veganer, mjölkallergiker eller laktosintoleranta. Genom sin neutrala smak kan tofu smaksättas och användas till många olika saker, exempelvis glass, vegetarisk köttimitation, vegetarisk ost, etc.

Japansk tofu säljs oftast i två hårdhetsgrader. Hård tofu kallas bomullstofu (japanska 木綿豆腐, momendōfu) och mjuk tofu kallas silkestofu (japanska 絹漉し豆腐, kinugoshi tōfu).

Tofu tillverkades först i Kina, men har spridits med den buddhistiska vegetariska kosthållningen.

Tofu kan köpas i olika hårdhetsgrader i kinesiska och japanska mataffärer och är en basvara inom det östasiatiska köket.

Tofu är en av flera sojamjölksprodukter som finns i det kinesiska och japanska köket.

Tofutillverkning[redigera | redigera wikitext]

Att göra tofu är delvis som att ysta vanlig ost (därav namnet "bönost"). De blötlagda sojabönorna mals och kokas i vatten några minuter. Då har det bildats rikligt med skum på ytan. Produkten är sojamjölk som koaguleras på ett liknande sätt som komjölksost i väst.

Ett koaguleringsmedel tillsätts och rörs igenom vätskan. Kineserna använder gips (kalciumsulfat) och japanerna nigari som är ett extrakt från havsvatten sedan bordssalt (natriumklorid) har framställts. När sojamjölken flockar sig, hälls vätskan tillsammans med ostmassan med slev i en träform klädd med silduk och massan pressas under en vikt. Ytterligare pressning görs på en sluttande träskiva om tofun skall vara hårdare.

Har man inte en fyrkantig form kan även ett rent bomullstyg användas och en vanlig sil.

Framställningen är tidskrävande pga att stora mängder vatten måste kokas upp för att producera en mindre mängd tofu. I Kina och Japan sköts tofutillverkningen av specialister som motsvarar bagare i väst.

För kinugoshi som har ett högre vatteninnehåll framställs en tjockare sojamjölk och förvandling till tofu sker i en vanlig behållare utan att vattnet silas av. Kinugoshi (sidentofu) äts på sommarmånaderna eftersom den är svalkande.

Näringsvärde[redigera | redigera wikitext]

Näringsvärdet för sojamjölk och tofu liknar komjölk, med ett undantag: Har gips använts som koaguleringsmedel för att producera tofu som är vanligare i Kina, blir kalciuminnehållet högre. I tofu som görs enligt den japanska metoden med nigari, är kalciuminnehållet lägre. [1]

Okara[redigera | redigera wikitext]

Okara är en restprodukt från tillverkning av tofu och består av malda sojabönor sedan sojamjölken har extraherats. Den används i japan som djurfoder och kan även används i vegetariska färser, vid brödbak, och andra rätter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tamsyn Burgmann (29 augusti 2007). ”Soon dubu simmers under the radar”. Toronto Star. http://www.thestar.com/living/Food/article/250747. Läst 29 mars 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]