Tungevar
| Tungevar | |
 Tungevar, ögonsida | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Plattfiskar Pleuronectiformes |
| Familj | Varar Bothidae |
| Släkte | Arnoglossus |
| Art | Tungevar A. laterna |
| Vetenskapligt namn | |
| § Arnoglossus laterna | |
| Auktor | Walbaum, 1792[1] |
 Tungevar, blindsida | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tungevar (Arnoglossus laterna) är en bottenfisk i ordningen plattfiskar som finns i östra Atlanten. Andra namn är rödfläckig tungevar och tungevarv.[2]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Tungevaren är en oval plattfisk med vänstersidan som ögonsida. Denna är gulbrun med ett variabelt fläckmönster. Mönster och färg förändras med underlaget: fisken skiftar alltså färg beroende på underlaget den ligger på. Blindsidan är vanligen mer eller mindre färglös (blåvit) men kan ibland även den vara pigmenterad.[2] Hela fisken gör vanligtvis ett halvgenomskinligt intryck. Sidolinjen går i en båge runt bröstfenorna. Arten har två bakåtriktade taggar vid bukfenornas bas.[3] Största längd är 25 cm, men arten är vanligtvis endast omkring 12 cm lång.[4]
Vanor[redigera | redigera wikitext]
Likt de allra flesta plattfiskar är tungevaren en bottenfisk, som lever på mjukbotten (sand eller lera) ner till 200 meters djup (vanligtvis dock inte djupare än 100 meter[4]. Den lever av mindre bottendjur (som kräftdjur[3]) och småfisk (framför allt smörbultar[2]). Arten leker under sommaren; äggen och ynglen (upp till en ålder av 1 – 2 månader) är pelagiska.[5] Högsta konstaterade ålder är 8 år.[4]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Utbredningsområdet omfattar östra Atlanten från södra Norge, Skagerack, Kattegatt, sydvästra Öresund[3] via Medelhavet och Svarta havet till Västafrika (Angola[4]).[5]
Kommersiell betydelse[redigera | redigera wikitext]
Ingen. Något fiske bedrivs inte.[4][5] Tidigare har den utnyttjats som bifångst vid trålfiske.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Arnoglossus laterna (Walbaum, 1792)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=172805. Läst 18 augusti 2010.
- ^ [a b c d] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 215, 488, 493. ISBN 91-1-844202-1
- ^ [a b c] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 257. ISBN 91-518-3505-3
- ^ [a b c d e] Froese, Rainer (20 april 2010). ”Arnoglossus laterna (Walbaum, 1792) Mediterranean scaldfish” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=41. Läst 18 augusti 2010.
- ^ [a b c] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 202. ISBN 91-518-4572-5