Västafrika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Länderna i Västafrika

Västafrika är de västra mellersta delarna av Afrika. Västafrika är en region med stor variation i geografi, biologi och kultur. Den afrikanska kontinenten har en dominerande nord–sydlig utsträckning med en nordlig utbuktning mot väst, och det är denna utbuktning som brukar kallas Västafrika.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Den västafrikanska kusten ligger i södra Atlanten och har i stort en öst–västlig riktning. Denna kust kallades förr Pepparkusten, Elfenbenskusten, Guldkusten och Slavkusten. Slavhandeln var särskilt intensiv i Västafrika, och de flesta afroamerikanerna i Nordamerika härstammar från denna region.

I Västafrika är det torrt i norra delen och fuktigt i den södra delen. Större delen av kustområdet är tropisk, och ett bälte av tropisk regnskog sträckte sig en gång i tiden genom hela området. I norr och innanför kustområdet öppnar sig djungeln mot savannen och därefter Sahelzonen.

Stater i kustområdet (med de europeiska
kolonialmakter som en gång kontrollerade dem):
 Benin Frankrike
 Ekvatorialguinea Spanien
 Elfenbenskusten Frankrike
 Gambia Storbritannien
 Ghana Storbritannien
 Guinea Frankrike
 Guinea-Bissau Portugal
 Liberia
 Mauretanien Frankrike
 Nigeria Storbritannien
 Senegal Frankrike
 Sierra Leone Storbritannien
 Togo Tyskland och Frankrike
Stater innanför kusten:
 Burkina Faso Frankrike
 Tchad Frankrike
 Mali Frankrike
 Niger Frankrike
Öar i Atlanten som räknas till Västafrika
Sankta HelenaSankta Helena tillhör Storbritannien
Övrigt
 Kamerun och  Kap Verde räknas ibland till Västafrika

De gamla, koloniala gränserna finns bevarade i dagens gränser och de skär ofta rakt igenom etniska och kulturella folkgrupper.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Arkeologiska fynd har visat att tidiga hominider, möjligen besläktade med pygméerna, anlände till Västafrika omkring 12000 f.Kr. och mikrolitiska verkstäder har hittats framför allt i savannregioner där relativt avancerade boskapsskötande stammar använde stenblad och spjut. I Guinea verkade samtidigt stammar som höll sig till verktyg gjorda av ben och de verkade utan stenredskap i tusentals år.

Omkring 5000 f.Kr., då släktingar till dagens invånare i Västafrika anlände till regionen, började fasta bosättare att bruka jorden. De höll sig med domesticerade djur och använde en begränsad uppsättning grödor.

Omkring 3000 f.Kr. började samhällena i Västafrika att förändras och mikroliter började bli vanligt förekommande i Sahelregionen samtidigt som nya redskap som harpun och metkrok introducerades. Under det följande årtusendet skedde en omfattande migration av boskapsskötande folk från Västafrika som så mötte jägarna-samlarna omkring Guinea. Flinta fanns mer lättillgängligt där vilket underlättade bruket av mikroliter i jakten. Förmodligen orsakades migrationen från Sahelområdet av ökenspridningen under samma tid som också bidrog till att Västafrika blev isolerat från den tekniska och kulturella utvecklingen kring Medelhavet och i Europa.

Järnhantering gjorde därefter att produktiviteten i jordbruket ökade och vapnen förbättrades. Tillsammans ledde dessa faktorer till att stadsstaterna i regionen växte till sammanhållna riken.

Omkring 400 f.Kr. hade kulturerna i Västafrika etablerat kontakter med bland annat Karthago i Medelhavet och bedrev reguljär handel med berberna i Sahara. Denna handel förblev dock tämligen begränsad innan kamelen hade introducerats. Från efterföljande perioder har europeiska handelsvaror hittats så längt söderut som i norra Nigeria. Handeln mellan Medelhavsregionen och Västafrika förde guld, bomullsplagg, metallprydnader och lädervaror i ena riktningen och koppar, hästar, salt, textilvaror och pärlor i den andra. Senare tillkom elfenben, slavar och nötter.

I historien har det funnits flera framstående afrikanska kulturer i regionen. Bl.a. Maliriket Songhairiket och Ghanariket. Västafrika utgjorde en gång i tiden en av den civiliserade världens mest framstående regioner med staden Timbuktu som en av de viktigaste handelsstäderna. Flera välmående och kulturellt aktiva stater fortlevde i Västafrika under flera sekler innan slavhandeln och klimatförändringar ledde till en allmän nedgång i regionen.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]