Ulcerös kolit

Från Wikipedia
Version från den 8 april 2016 kl. 19.05 av RomulusBot (Diskussion | Bidrag) (→‎top: Mallnamnsbyte, replaced: {{Infobox_sjukdom → {{Faktamall hälsotillstånd med AWB)
Ulcerös kolit
Latin: colitis ulcerosa
Endoskopisk bild av ett sigmoidalt colonsegment drabbat av ulcerös kolit. Notera det vaskulära mönstret av colon och den fokala fragiliteten hos mucosan.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10K51
ICD-9556
OMIM191390
DiseasesDB13495
eMedicinemed/2336 

Ulcerös kolit betyder 'blödande tjocktarmsinflammation' och är en autoimmun inflammatorisk tarmsjukdom, som endast berör tjocktarmen och ändtarmen.

Den räknas in i gruppen inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), där också Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit ingår. Inflammationen uppkommer av att kroppens immunförsvar börjar angripa den egna vävnaden. Sjukdomen kommer i attacker, så kallade skov, och blir i allmänhet mer allvarliga ju mer utbredd sjukdomen är, även om det är väldigt individuellt. Sjukdomens utbredning brukar delas in i proktit (endast ändtarmen), vänstersidig kolit (från rektum upp till tjocktarmens första krök på vänster sida om buken) och total eller pan kolit (hela änd- och tjocktarmen är inflammerad). Skoven kan komma med ett par månaders mellanrum men kan också hålla sig borta i flera år.

Symptom

Om man misstänker att man har ulcerös kolit bör man söka läkare då det är viktigt att få inflammationen under kontroll i ett tidigt skede.

Orsaker

Man vet inte mycket om vilka mekanismer som gör att sjukdomen debuterar och brukar prata om en kombination av arv, miljö (PFOA / c8) och kost. Stress kan vara en bidragande orsak både till sjukdomens debut och nya skov,[1][2] men detta gäller inte alla. Kosten kan ha en viss betydelse, se nedan. Icke-rökare drabbas oftare av ulcerös kolit, rökstopp kan trigga i gång sjukdomen.

Behandling

Behandlingen går i första hand ut på att häva skovet. Detta görs med antiinflammatoriska mediciner, framför allt kortison. Därefter läggs underhållsmediciner till, som skall hjälpa till att hålla framtida skov borta. Vid långvariga skov kan det bli aktuellt med alternativa mediciner för att undvika kortisonberoende och kortisonets skadliga effekter på kroppen. Vid svår ulcerös kolit kan det bli aktuellt med operation då den inflammerade delen av tarmen avlägsnas och resten kopplas ihop igen. Vanligtvis får patienten gå med stomi ("påse på magen") i de månader det tar för tarmen att läka. I Sverige väljer man i första hand medicinsk terapi och opererar bara i nödfall. Aferesbehandlingar är en metod som visat sig ha goda resultat. Rökning har en lugnande inverkan på tarmen.

Forskning

Studier genomförda på Lunds Tekniska Högskola visar att kombinationen av probiotika och blåbär kan lindra och skydda mot tarminflammationer, t.ex. ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Referenser

Externa länkar