Undersåkers socken
| Undersåkers socken | |
| Socken | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Härad | - |
| Koordinater | 63°19′39″N 13°23′11″Ö / 63.32750°N 13.38639°Ö |
| Kyrkby | Undersåker |
| Area | 2 240 km²[1] |
| Folkmängd | 3 050 (2000)[2] |
| Befolkningstäthet | 1,4 invånare/km² |
| Geonames | 8127290 |
| Sockenkod | 2572 |
 Undersåkers socken i - Jämtland.
| |
Undersåkers socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Åre kommun och motsvarar från 2016 Undersåkers distrikt.
Socknens areal är 2 239,80 kvadratkilometer, varav 2 162,37 land[1] År 2000 fanns här 3 050 invånare[2]. Tätorten Järpen samt tätorten och kyrkbyn Undersåker med sockenkyrkan Undersåkers kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Undersåkers socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Undersåkers församling och för de borgerliga frågorna till Undersåkers landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Åre kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Undersåker, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[3]
Geografi
Undersåkers socken ligger kring Indalsälvens källflöden, inklusive Järpströmmen. Socknen har smala dalbygder omgivna av höglänt skogsmark och kalfjäll med högfjäll i väster, där toppen Storsylen i Sylarna når 1 762 meter över havet.[4][5][1]
Områdets nordöstra delar kring största orten Järpen är mest bebyggd och genom detta område går europaväg 14 samt Mittbanan (Östersund-Storlien).
Undersåkers socken har några av de av turister mest besökta fjällområdena i Jämtland. Här ligger bl.a. Sylarna, Blåhammarfjället, Snasahögarna, Anarisfjällen samt norra delarna av Lunndörrsfjällen. Själva Lunndörrspasset (Lunndörren) ligger inom socknen. I Indalsälven ligger de kända Ristafallen.
Bland orter och platser inom socknen kan, förutom Järpen, nämnas Undersåkers kyrkby, Undersåkers stationssamhälle, Hålland, Edsåsdalen, Ottsjö, Vålådalen, Vallbo, Anarisstugan, Lunndörrsstugorna, Vålåstugorna, Tranris, Sylarnas turiststation, Tjallingen, Storulvån samt Blåhammarens fjällstation, den senare på gränsen till Åre socken i norr.
Geografisk avgränsning
Undersåkers fsocken avgränsas i norr av Åre socken, i nordost av Kalls socken samt Alsens socken och i öster av Mörsils socken.
I sydost avgränsas socknen på en kortare sträcka av Hallens socken, för att därefter i söder huvudsakligen avgränsas dels av Ovikens socken öster om Lunndörren, dels av Storsjö socken väster om Lunndörren till gränsen mot Norge i sydväst. Både Ovikens och Storsjö socknar ligger i Bergs kommun. Storsjö tillhör dock landskapet Härjedalen.
I väster gränsar Undersåkers socken mot Tydal kommun i Sør-Trøndelag fylke. Längst i nordväst finns en kil av socknen, som sticker upp norrut mot Bäckröset (Rikröse nr 158). I kilen gränsar socknen på en sträcka av cirka 3 km mot Meråker kommun i Nord-Trøndelag fylke.
Fornlämningar
Inom Undersåkers socken har man hittat cirka 45 fornlämningar. Det rör sig dels om boplatser från stenåldern, dels om några stensättningar från fångstkulturen, vilka delvis ligger i fjällterräng. Vidare finns i bygden högar från järnåldern. Omkring 265 fångstgropar finns, vilka är från såväl forntid som medeltid. Inom området finns också samiska lämningar, bl.a. samiska offerplatser. Vidare finns ödegårdar från medeltiden. Inom socknen finns en pilgrimskälla, en skans samt ett antal blästerugnar.[4][5][6][7]
Namnet
Namnet (1344 Vndansakir) innehåller förleden undarn, undorn, avseende en tid på dagen, 9 på morgonen, efterleden är åker. Namnet avser då en plats som varit belyst en speciell tid på morgonen.[8][5]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Undersåker socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Undersåker socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Undersåkers socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Undersåkers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Hellström, Ebba; En fotvandring från Undersåker till Ocke genom södra Jämtland, Stockholm, 1912, LIBRIS-id 2697452
- Olsson, Erik (1871-); Min hembygd Undersåker - minnen, anteckningar m. m., Undersåkers krönikekommitté, Järpen, 1954, LIBRIS-id 871251
- Sundström, Jan (1939-); Jämtska ord, uttryck och språkbruk från Hålland och Undersåker i Åre kommun, från 1940-talet och framåt i tiden 3:e reviderade och utökade upplagan, Lidingö, 2003, LIBRIS-id 9065576
- Undersåkers hembygdsförening; Undersåkers socken - förr och nu, årsskrift 1989 - löpande, ISSN 1101-8976
- Sundström, Jan (1939-); "Minnesvärda händelser i och omkring byn Hålland i Åre kommun, åren 1900-2003", Lidingö: Jan Sundström
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Undersåkers socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Undersåkers socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Undersåker socken. Källa: SOFI
- Undersåkers hembygdsförening
| |||||||
