Vännäs köping

Från Wikipedia
Version från den 30 maj 2017 kl. 07.21 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 5 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3.2.4))
Vännäs köping
(1928–1970)
Vännäs köpingsvapen
Vännäs köpingsvapen
LänVästerbottens län
LandskapVästerbotten
CentralortVännäs
Vännäs köping i Västerbottens län
Kommunkod2460
Numera del avVännäs kommun
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Vännäs köping. För orten se Vännäs, för dagens kommun, se Vännäs kommun.

Vännäs köping var en tidigare kommun i Västerbottens län. Centralort var Vännäs och kommunkod 1952-1970 var 2460.

Administrativ historik

Den 25 september 1896 inrättades Vännäs municipalsamhälle inom Vännäs landskommun. Detta bröts sedan ut den 1 januari 1928, enligt beslut den 23 december 1926, för att bilda Vännäs köping. Den nya köpingen omfattade vid dess bildande en areal av 4,00 km², varav 3,70 km² land, och hade 1 769 invånare.[1][2]

Senast den 1 januari 1941 utbröts köpingen ur Vännäs jordregistersocken i avseende på fastighetsredovisningen.[3]

Den 1 januari 1946 (enligt beslut den 23 mars 1945) överfördes till köpingen delar av Nyby nr 1-7 och 9, Vännäs nr 4, 10, 12, 17, och 18 samt hela Soldatroten nr 82, Häggliden nr 1 och 2, Jonstorp 31 och 32 samt Mariehem 11 och 12, omfattande en areal av 3,73 km², varav 3,38 km² land, i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen från Vännäs landskommun och Vännäs socken. Av de överförda områden tillfördes ett område, omfattande en areal av 1,16 km², varav 0,99 km² land, från Vännäsby municipalsamhälle.[4] Området som tillhört municipalsamhället hade invånare och de resterande områdena, som inte tillhörde municipalsamhället, hade 135 invånare.[5]

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

Den 1 januari 1971 återförenades köpingen och landskommunen för att bilda den nya Vännäs kommun.[7]

Judiciell tillhörighet

I judiciellt hänseende hörde köpingen till Umeå domsaga och domsagans tingslag.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende hörde köpingen till Vännäs församling.[8]

Köpingsvapnet

Blasonering: Sköld, schackrutad i nio rutor, varannan av guld och belagd med ett rött kugghjul, varannan röd och belagd med ett järnvägshjul av guld.[9]

Järnvägshjulet syftade på järnvägens betydelse för ortens utveckling. Kugghjulen syftade på den centrala verkstadsskolan i Vännäs. Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 20 april 1951. Se artikeln om Vännäs kommunvapen för mer information.

Geografi

Järnvägsstationen i Vännäs.

Vännäs köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 7,73 km², varav 7,08 km² land.[6]

Tätorter i köpingen 1960

I Vännäs köping fanns tätorten Vännäs, som hade 3 703 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 92,6 %.[10]

Politik

Mandatfördelning

ValårVSÖVRCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1938110153
110153
20
20
19421541
1541
20
19
194611261
11261
20
18
19501861
186
2582,4
22
19541852
1852
2579,9
22
19581753
1753
2579,2
205
196218142
1842
2579,6
205
1966153412
15342
2580,1
23
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

  1. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 116. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  2. ^ (PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1927. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 18 maj 1928. sid. 33. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1927.pdf. Läst 5 november 2016 
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 100. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 93. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 
  5. ^ (PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1945. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 8 maj 1946. sid. 36. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1945.pdf. Läst 5 november 2016 
  6. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6* & 116. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 31. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015