Vännäs

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 63°55′N 19°45′Ö / 63.917°N 19.750°Ö / 63.917; 19.750
Vännäs
Tätort
Centralort
Vännäs Järnvägsstation, uppförd 1891.
Vännäs Järnvägsstation, uppförd 1891.
Land  Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Vännäs kommun
Församling Vännäs församling
Koordinater 63°55′N 19°45′Ö / 63.917°N 19.750°Ö / 63.917; 19.750
Area 327,53 hektar
Folkmängd 4 118 (2010)[1]
Befolkningstäthet 12,57 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0935
Tätortskod 8384
Vännäs läge i Västerbottens län.
Red pog.svg
Vännäs läge i Västerbottens län.
Centrala Vännäs med Oskarsparken och Hotel Vännäs i bakgrunden.

Vännäs är en tätort och centralort i Vännäs kommun belägen cirka 30 kilometer väster om Umeå.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Vännas bars ursprungligen av dagens Vännäsby, kyrkbyn i Vännäs socken som bildades 1825 genom en utbrytning ur Umeå socken. Detta Vännäs omnämndes första gången 1535 Wendenäs i en skattelängd, och namnet tolkas som 'näset där en vandrare på väg söderut längs Vindelälvens västra strand tvingas vända' och syftar på sammanflödet mellan Vindelälven och Umeälven

1891 drogs Stambanan genom övre Norrland och Vännäs stationssamhälle skapades i den by som tidigare hette Nyby. Den gamla byn Vännäs fick heta Spöland och förblev säte för landskommunen och den orten namnändrades 1940 till Vännäsby.

1889-1890 inleddes förberedelserna för Vännäs station genom omfattande dräneringsarbeten.[2] 1896 var tvärbanan från Vännäs till Umeå klar.

1938 drabbades Vännäsbygden av stora översvämningar.[3]

1967 uppfördes ett tempererat utomhusbad med 50-metersbassäng.[4]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Nyby (Vännäs) var och är belägen i Vännäs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Vännäs landskommun, där Vännäs municipalsamhälle inrättades 25 september 1896. Vännäs med kringområde utbröts 1926 ur landskommunen och bildade Vännäs köping som 1971 uppgick i Vännäs kommun där Vännäs sedan dess är centralort.[5]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1825 hört till Vännäs församling.[6]

Orten ingick till 1965 i Umeå tingslag (från 1925 benämnd Umeå domsagas tingslag) och därefter till 1971 i Västerbottens södra domsagas tingslag. Från 1971 till 1982 ingick Vännäs i Umebygdens tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 1982 i Umeå tingsrätts domsaga.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Vännäs 1900–2010[8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
495
1960
  
3 701
1965
  
3 808
1970
  
4 066
1975
  
3 876
1980
  
3 805
1990
  
3 791 317
1995
  
4 445 323
2000
  
4 194 327
2005
  
4 100 328
2010
  
4 118 328

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]

Johanneskyrkan i Vännäs

I Vännäs finns två kyrkor, Johanneskyrkan, Missionskyrkan och ett gravkapell, Mariakapellet.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Större arbetsgivare i Vännäs (2010) [10]

  • Dooria Vännäs AB, 91 anställda
  • Green Cargo, 85 anställda
  • Kaj Johansson, 87 anställda
  • Vårdcentralen, 37 anställda
  • ICA Supermarket, 35 anställda
  • Trejon, 30 anställda

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

E12 går strax utanför Vännäs, från Umeå och fortsätter mot Lycksele. Även Riksväg 92, som är gemensam väg med E12 till Umeå, går genom Vännäs. Vägen går från Umeå till Dorotea och kallas också för Konstvägen Sju Älvar. Längs vägen finns idag tolv konstverk varav ett av dessa ligger i Vännäs, Eldsoffa av Ulf Rollof.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Stambanan genom övre Norrland drogs i slutet av 1800-talet genom Vännäs. Banan gjorde Vännäs till en viktig järnvägsknut och samhället blomstrade och växte sig större. Anledningen till att banan drogs genom Vännäs och inte genom närliggande Umeå var antikustprincipen. Botniabanan ansluter till stambanan i Vännäs.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Vännäs kommun är en pendlingskommun med runt 1 800 personer som arbetspendlar ut från kommunen. Det är även drygt 800 personer som pendlar in till kommunen för att arbeta.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Vännäs har en gymnasieskola, Liljaskolan. På skolan går ca. 900 elever på 12 gymnasieprogram. Gymnasieprogrammen som finns är bland annat fordon, transport och ett antal teoretiska utbildningar. Liljaskolan erbjuder även eleverna olika tillval inom idrott, äventyrssporter, räddningstjänst och akutsjukvård. Många av skolans elever kommer från Umeåregionen vilket gör att ett stort antal av eleverna pendlar till Vännäs varje dag.

I Vännäs finns också en kommunal högstadieskola, Hammarskolan, med cirka 280 elever i årskurserna 7-9.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Vännäsdagarna är en årlig marknad som kombineras med en festival. Marknadsdagarna lockade år 2012 cirka 60 000 besökare, vilket gör tillställningen till Umeåregionens och hela södra Västerbottens största marknad och festival. Vännäsdagarna hålls alltid den andra helgen i juli varje år.

I Vännäs finns även ett motormuseum. Museet är placerat på Lägret och håller öppet från midsommardagen till tredje helgen i augusti. Där finns allt från flyghistoria, bilar, traktorer, motorcyklar till en autentisk lanthandel. Allt detta rymms i en flyghangar från 1927.

Personer med anknytning till Vännäs[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]


Musik[redigera | redigera wikitext]

Media[redigera | redigera wikitext]

Författare[redigera | redigera wikitext]

Politik och samhälle[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

1998 undertecknade Vännäs kommun ett samverkansavtal med en kommun i norra Italien - Cameri. Detta avtal övergick till ett vänortsavtal som undertecknades i maj respektive juni månad 2003. Vännäs har även två andra vänorter, Hemnes i Norge och Storkyro i Finland.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia, s.376. Utgiven 1984
  3. ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia. Utgiven 1984
  4. ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia, s.400. Utgiven 1984
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  10. ^ Fakta Vännäs 2010 (pdf, hämtad 2011-11-21)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]