Vingåker
| Vingåker | |
| Tätort Centralort |
|
 Vingåkers station.
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanlands län |
| Kommun | Vingåkers kommun |
| Församling | Västra Vingåkers församling |
| Koordinater | 59°2′34″N 15°52′20″Ö / 59.04278°N 15.87222°V |
| Area | 386,85 hektar |
| Folkmängd | 4 282 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 11,07 inv./hektar |
| Grundad | 1903 (som municipalsamhälle) |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | VINGÅKER |
| Postnummer | 643 XX |
| Riktnummer | 0151 |
| Tätortskod | 0904 |
  Vingåkers läge i Södermanlands län
|
|
Vingåker är en tätort i Södermanland och centralort i Vingåkers kommun, Södermanlands län.
Innehåll |
Historia [redigera]
Vingåker var sedan tidig medeltid kyrkbyn i Vingåkers socken. Orten blev känd under 1600-talet på grund av Säfstaholms slott som byggdes år 1666 av Gustaf Sparre. Under 1800-talet ägdes slottet av Gustaf Trolle-Bonde.
År 1851 räddades ett litet äppelträd från att huggas ned, Säfstaholmsträdet. Detta träd är sedan 1921 fridlyst.
Mellan 1934 och 1967 användes slottet som skolhem åt skolpojkar. Efter detta köptes slottet upp av kommunen och kunde senare rustas upp med hjälp av statliga och kommunala medel.[2]
Från början var ortens bebyggelse starkt koncentrerad till området omkring Västra Vingåkers kyrka, men efter att orten anslutits till järnvägsnätet i och med uppförandet av den Västra stambanan 1862 började samhället att expandera i sydlig riktning. Tätortens centrum flyttades från området kring kyrkan mot järnvägsstationen. Den samhällsbildning som uppstod kallades Bondestad. Idag är Vingåkers centrum koncentrerat till Skräddartorget, som är beläget strax norr om järnvägsstationen – på vägen mot kyrkan. Det döptes för att knyta an till ortens tradition som betydande centrum för textilindustri. På och i anslutning till torget finns flera butiker. Där har man även placerat ut en skylt som talar om avståndet till kommunens olika vänorter.
Ett hårt slag mot orten var när tågen slutade göra uppehåll där 1971, vilket försvårade kommunikationen med andra orter. 2003 återfick man järnvägstrafik i form av regionala tåg på sträckan Stockholm–Södertälje–Katrineholm–Hallsberg. Av tradition har orten haft mycket omfattande konfektionsindustri. Under 1990-talet flyttades och avvecklades stora delar av denna. Konfektionsindustrin upphörde helt 2005, då de sista delarna såldes till utlandet. Det främsta skälet för detta var för höga produktionskostnader. Textilindustri är dock fortfarande kommunens största industri men numera i form av industritextil till bland annat pappersbruk vilket produceras av två företag i Högsjö. Konfektionstraditionen förs idag vidare i det stora outletområdet i centrala Vingåker. I dagsläget[när?] har kommunen långt gångna planer på att renovera och bygga om centrala Vingåker.
Nästa hårda slag kom våren 2011, när Kjesäters Folkhögskola lades ner och över 40 personer förlorade sina jobb.
Utbildning [redigera]
Grundskolor [redigera]
- Hansjöskolan (Förskoleklass till årskurs 6 samt fritidshem) Ligger i norra delen av Vingåker och har ca 235 elever. Här hittar man även kulturskolan, där man kan få undervisning i drama, dans samt instrument. Skolan har en kultur- och hälsoprofil.
- Sävstaskolan (Förskoleklass till årskurs 6 samt fritidshem) Sävstaskolan ligger i södra delen av Vingåkers tätort och har ca 300 elever. Har förutom ovannämnda årskurser också asylklasser, från förskoleklass upp till årskurs 9. I skolans verksamhet sätts miljön i främsta rummet, eleverna på denna skola ska även känna Jag vill! Jag kan! Jag vågar!
- Högsjö skola (Årskurs 1 till 6 samt fritidshem) Skolan utgår från en utomhuspedagogik, som följd av den vackra naturen i Högsjö. Både åker, äng, skog och sjö finns runt knuten.
- Marmorbyns skola (Förskoleklass till årskurs 6 samt fritidshem) Denna skola bestående av 143 elever är naturskönt belägen mellan Vingåker och Katrineholm.
- Vidåkersskolan (Årskurs 7-9) Skolan består idag av ca 330 elever och ett 60-tal personal, uppdelade i tre arbetslag. Vidåkersskolans vision är en trygg och kvalitativt bra skola, där alla får undervisning utifrån behov och förutsättningar.[3]
- Kyrkskolan Kyrkskolan var tidigare låg- och mellanstadieskola men är numera ersatt av Hansjöskolan.
Övrig utbildning [redigera]
- Viadidakt (Vuxenutbildning) Ger tillgång till en mängd olika utbildningsmöjligheter, såsom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare (SFI), personalutbildningar, praktikplatser samt coachning till jobb och sysselsättning för dig med försörjningsstöd.[4]
Idrottsföreningar [redigera]
Det finns gott om idrottsföreningar i Vingåker, exempel på dessa är:
- Vingåkers IF
- Vingåkers Volleybollklubb
- Vingåkers Orienteringsklubb
- Vingåkers Ryttarförening
- Vingåkers Tennisklubb
- Vingåkers Golfklubb
- Båsenberga Slalomklubb
- Vingåkers Jiu-jutsi klubb
Sjöar och vattendrag [redigera]
Vingåkersån flyter genom Vingåker och mynnar ut i sjön Kolsnaren, som i sin tur når ända bort till Marmorbyn. Även sjön Viren är sammanlänkad med Kolsnaren. Dessutom finns även sjön Tisnaren som ligger 1,5 söder om Vingåker.[5] Hjälmaren, som är Sveriges till ytan fjärde största sjö, ligger också den inom Vingåkers kommun.
Kända personer, platser m.m. i Vingåker [redigera]
Vingåker är bland annat känt för Vingåkersdansen, Vingåkersdräkten, Vingåkers Factory Outlet, Vingåkers Volleybollklubb, (som tog SM-silver 2003), Säfstaholms slott, Kjesäters folkhögskola och före detta statsministern Göran Persson, som är född och uppvuxen där. Den är även känd för Vingåkersrevyn, som 1992–2002 gjorde en uppsättning vid Valborgshelgen varje år.
-
Järnvägsstationen.
-
Kjesäters folkhögskola (nedlagd 2011) utanför Vingåker.
Vänorter [redigera]
Kända personer från eller med anknytning till Vingåker [redigera]
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
- Magnus Betnér
- Gustaf Philip Creutz
- Åke Green
- Göran Greider
- Gustaf Fredrik Gyllenborg
- Gunnar Helén
- Staffan Jacobson
- Hedvig Lindahl
- Anette Olzon
- Johan Gabriel Oxenstierna
- Göran Persson
- Roger Pontare
- Matts Rying
- Carl Snoilsky
- Niclas Strand
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Vingåker 1960–2010[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 4 291 | |||
| 1965 | 4 656 | |||
| 1970 | 5 414 | |||
| 1975 | 5 365 | |||
| 1980 | 5 428 | |||
| 1990 | 5 172 | 387 | ||
| 1995 | 4 837 | 387 | ||
| 2000 | 4 352 | 390 | ||
| 2005 | 4 362 | 390 | ||
| 2010 | 4 282 | 387 | ||
Referenser [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ http://www.vingaker.se/Safstaholms-slott/Historik/Historik/
- ^ www.vingaker.se
- ^ http://www.katrineholm.se/viadidakt
- ^ http://www.tisnarfiske.se/
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Vingåker
- Officiell webbplats
- Svenskspråkiga Wikivoyage om Vingåker
|
||||||||||
|
||||||||
