Stockholms pendeltåg
 Stockholms pendeltåg |
|
Pendeltåg av typ X60 vid Stockholms centralstation
|
|
| Allmänt | |
|---|---|
| Plats |  Stockholm |
| Antal linjer | 3 |
| Antal hållplatser | 50 |
| Turtäthet | Vanligtvis 4 tåg/timme, men under rusningen upp till 16 tåg/timme |
| Antal passagerare | 85 miljoner/år |
| Organisation | |
| Invigd | 1968 |
| Trafikoperatör | Stockholmståg |
| Tekniska fakta | |
| Banlängd | 200 kilometer |
| Elektrifierad | Ja |
| Matning | Luftledning |
Stockholms pendeltåg är tåg som går i pendeltrafik mellan bland annat Stockholm och orter utanför staden på Trafikverkets spår i Stockholms län. Storstockholms Lokaltrafik (SL) är trafikhuvudman för trafiken. Stockholmståg är trafikoperatör på uppdrag åt SL sedan den 18 juni 2006.
Pendeltågssystemet består av tre huvudlinjer samt en linje som enbart går i rusningstid (linje 34, oomnämnt linjenummer i tidtabellerna) och 50 stationer, och har ca 256 000 påstigande per dag,[1] cirka 85 miljoner resor per år, cirka hälften av Sveriges 179 miljoner tågresor[2] (tunnelbanans 303 miljoner ej medräknat). De flesta stationer ligger inom Stockholms län, men ändstationerna Bålsta och Gnesta ligger i Uppsala respektive Södermanlands län. På sträckorna Kungsängen–Västerhaninge och Märsta–Södertälje centrum går tågen varje kvart under dagtid och en gång i halvtimmen på kvällar. På de yttre delarna är trafiken glesare. I rusningstrafik går det insatståg på de centrala delarna, huvudsakligen till och från Jakobsberg, Upplands Väsby och Tumba.
Innehåll |
[redigera] Historik
Lokaltrafik på järnvägslinjerna runt Stockholm har bedrivits sedan slutet av 1800-talet. Den sköttes av SJ och de andra järnvägsbolagen som en integrerad del av deras övriga verksamhet. På 1960-talet ville SJ av lönsamhetsskäl avhända sig lokaltrafiken. Efter Hörjelöverenskommelsen övertog AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ansvaret för den lokala persontrafiken på järnväg inom Stockholms län. SL bestämde nu taxor och trafikutbud, och SJ blev trafikentreprenör åt SL. Trafiken skulle byggas ut och bedrivas "tunnelbanemässigt". Stationerna rustades upp och nya motorvagnståg anskaffades. De första tågen av typ X1 sattes i trafik i maj 1968. Trafiken benämndes först "SL förortståg, därefter "SL lokaltåg". Inte förrän en bit in på 1980-talet blev benämningen Pendeltåg officiell.[3]
Från starten gick SL:s pendeltågstrafik helt och hållet på samma spår som SJ:s gods- och fjärrtågstrafik. Det stod dock klart att kapaciteten måste ökas och att pendeltågen på sikt skulle få allt fler "egna" spår. Utbyggnad från dubbelspår till fyrspår skulle ske på de mest trafikerade sträckorna och pendeltågen skulle köras på de inre spåren och övrig trafik på de yttre. Det första fyrspåret togs i bruk mellan Årstabron och Älvsjö 1972. Mellan åren 1986 och 1996 skedde sedan en kraftfull utbyggnad till fyrspår. Fjärrtrafiken på Västra stambanans nordligaste del överfördes under perioden också till Grödingebanan. Sålunda har pendeltågen nu i stort sett egna spår från Järna och Nynäshamn till Stockholms södra station ("Stockholms södra") samt från Stockholms centralstation ("Stockholm C") till Upplands Väsby. I centrala Stockholm finns fortfarande bara två spår, men det pågående bygget med Citybanan, en pendeltågstunnel mellan Tomteboda och Stockholms södra, kommer pendeltågen att få egna spår. Det finns även planer på att bygga ut till fyrspår mellan Karlberg och Kallhäll.
Pendeltågstrafiken har byggts ut i flera etapper, och de senaste tillskotten är sträckan Kungsängen–Bålsta som invigdes i augusti 2001 samt stationerna Årstaberg och Gröndalsviken som togs i bruk 2006 respektive 2008. Trafikoperatör åt SL var 1967–2000 Statens Järnvägar, därefter Citypendeln fram till 17 juni 2006, och sedan dess Stockholmståg. Själva tågen ägs dock av SL, liksom alla fordon i SL:s spårtrafik.
[redigera] Linjer
| Linje | Sträcka | Restid | Längd[4] | Stationer |
|---|---|---|---|---|
| 33 | Upplands Väsby–Nynäshamn | 1:20 | 20 | |
| 34 | Tumba–Kungsängen | 0:51 | 16 | |
| 35 | Bålsta–Stockholm C–Nynäshamn | 1:46 | 107 km | 28 |
| 36 | Märsta–Stockholm C–Södertälje centrum | 1:21 | 74 km | 24 |
| 37 | Södertälje centrum–Gnesta | 0:31 | 30 km | 6 |
| Hela pendeltågssystemet | 200 km | 50 | ||
| Stockholms pendeltåg | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
[redigera] Anslutningar till andra färdmål
- Linje 36 mellan Södertälje centrum och Märsta har ibland anslutning i Södertälje hamn mot Gnesta.
- Linje 37 mellan Gnesta och Södertälje C har alltid anslutning i Södertälje hamn mot Stockholm C/Märsta.
[redigera] Tider
Trafiken på de två huvudlinjerna på sträckorna Märsta–Södertälje C och Bålsta–Nynäshamn har ett grundutbud med regelbunden 30-minuterstrafik från klockan fem på morgonen till klockan ett på natten, med regelbunden 15-minuterstrafik under dagtid. I rusningstrafik går vissa insatståg på de centrala delarna och ger som bäst genomsnittlig 7½-minuterstrafik på respektive linje. På den gemensamma sträckan mellan Karlberg och Älvsjö går det i genomsnitt ett tåg var fjärde minut i vardera riktning i rusningstrafik. Övriga sträckor har något glesare trafik, ungefär vartannat tåg från Kungsängen fortsätter till Bålsta. Linje 37 har glesast trafik med halvtimmestrafik i rusningen och mellan en till två timmar mellan tågen övriga tider. Sommartid går pendeltågen med en reducerad tidtabell.
Pendeltågen körs med motorvagnar av typerna X10 och X60. Som längst är ett pendeltåg 214 meter och kan ta cirka 1 800 passagerare, varav 750 sittande.[5] Topphastigheten är mellan 140 och 160 km/h beroende på tågtyp och sträcka. Genomsnittshastigheten inklusive stationsuppehåll är ca 60 km/h.
[redigera] Stationer
Det finns 50 stationer i pendeltågsnätet, och de allra flesta stationerna är utformade på ett likartat sätt med en mittplattform och en eller två ingångar med biljettspärrar. Vissa bytesstationer har dock flera plattformar. På sträckorna Södertälje syd-Gnesta samt Västerhaninge-Nynäshamn saknas biljettspärrar och biljetter säljs och viseras istället ombord på tåget.
Pendeltågen går på Trafikverkets spår och samsas med övriga tåg om utrymmet. Men bortsett från större trafikstörningar och några enstaka godståg har pendeltågen egna spår på större delen av nätet. Undantagen är sträckorna Bålsta–Karlberg, Märsta–Upplands Väsby, Stockholm C–Stockholms södra samt Järna–Gnesta. På sju stationer finns omstigningsmöjlighet mellan pendeltåg och regionaltåg, och fyra har anslutning till tunnelbana eller spårvagn.
[redigera] Resande
Varje dag görs cirka 250 000 resor med pendeltågen. Största stationen är Stockholms central som har drygt 50 000 påstigande pendeltågsresenärer per dag. Den minsta är Hemfosa som har cirka 100 påstigande per dag. Belastningen är som störst på grenen mot Södertälje med nästan 70 000 påstigande per dag. Totalt görs över 4 miljoner personkilometer med pendeltågen en vanlig vardag.
De 10 största stationerna[1] (antal påstigande på pendeltåg en vintervardag 2009):
- Stockholm C (50 500 personer; i Fakta om SL och länet 2009[1] finns även uppgiften 53 500 angiven)
- Stockholms station södra (14 900)
- Älvsjö (11 400)
- Karlberg (10 900)
- Jakobsberg (10 100)
- Flemingsberg (10 100)
- Västerhaninge (8 900)
- Sundbyberg (8 600)
- Spånga (7 000)
- Årstaberg (7 000)
[redigera] Kvalitet
Pendeltågen har under åren haft stora problem med punktlighet och inställda tåg. Punktligheten, som mäts i andelen avgångar högst 3 minuter efter och högst 1 minut före tidtabell, var 2009 på 90,4 % vilket är sämst bland SL:s olika trafikslag, men samtidigt betydligt bättre än föregående tio år. Andelen inställda tåg är också hög. 2009 var 1,5 % av alla beställda avgångar inställda.
SL gör regelbundet mätningar bland resenärerna om upplevd kvalitet, och hösten 2010 uppgav 59 % att de var nöjda med pendeltågstrafiken. Störst missnöje återfinns bland resenärerna mot Nynäshamn där endast 47 % är nöjda med trafiken.
Punktlighet, inställda avgångar och andel nöjda resenärer 2001–2010:[6][7]
| 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Punktlighet | 83,2 % | 85,7 % | 87,3 % | 86,4 % | 83,3 % | 81,1 % | 84,5 % | 87,7 % | 90,4 % | - |
| Inställda avgångar | 1,6 % | 1,7 % | 1,1 % | 1, 4% | 1,7 % | 2,7 % | 2,3 % | 1,7 % | 1,5 % | - |
| Nöjda resenärer | - | 47 % | 50 % | 51 % | 42 % | 36 % | 54 % | 61 % | 69 % | 59 % |
År 2007 startade Banverket, SJ och SL ett gemensamt projekt för att minska tågförseningarna i Mälardalen. Resultatet blev en åtgärdslista med 44 punkter med målsättningen att halvera förseningarna till 2010.[8]
[redigera] Vagntyper
I trafik:
Ej längre i trafik:
[redigera] Depåer
Uppställning och underhåll av pendeltågen sker sedan 1968 i Älvsjödepån. År 2006 togs ytterligare en anläggning i bruk i Upplands-Bro, den så kallade Brodepån. Ytterligare en depå har uppförts vid Södertälje hamn. Därutöver finns uppställning av fordon vid ett antal stationer som Kungsängen, Märsta, Upplands Väsby, Västerhaninge, Sundbyberg och Tumba.
[redigera] Framtid
- Nynäsbanan. På Nynäsbanan ska man bygga dubbelspår på sträckan Västerhaninge–Hemfosa, samt nytt mötesspår vid Nynäsgård. Arbetet beräknas vara klart 2012 för sträckan Västerhaninge–Tungelsta och 2016/2017 för sträckan Tungelsta–Hemfosa.[9]
- Södertälje centrum–Södertälje hamn. Sträckan mellan Södertälje C och Södertälje hamn var en av Sveriges mest trafikerade enkelspårssträckor (12 tåg/timme). Som normalt på ett hårt belastat enkelspår ger en försening lätt flera, vilket sprider sig över hela pendeltågsnätet. Ombyggnad till dubbelspår har påbörjats vilket kommer att minska störningskänsligheten och möjliggöra en utökning av pendeltågstrafiken.[10] En planskild anslutning byggs också vid Södertälje hamn, innan dess korsade tåg mot Södertälje C spåren för tåg mot Stockholm. Byggstart var september 2010 och beräknas klart augusti 2012. Detta innebär stängning av banan till Södertälje C juni 2011 – augusti 2012. Ersättande bussar ansluter i Östertälje och Södertälje hamn.
- Citybanan. Citybanan är järnvägstunnel under centrala Stockholm som sträcker sig från Stockholms södra till Tomteboda. Tunneln fördubblar spårkapaciteten genom Stockholm och kommer ge pendeltågstrafiken två nya stationer samt egna spår på sträckan. Nya stationer blir station Stockholm City under tunnelbanans blå linje samt station Stockholm Odenplan under tunnelbanans gröna linje. Projektet kostar cirka 16 miljarder kronor och trafikstart beräknas kunna ske 2017.[Uppdatering behövs][11]
- Tomteboda–Kallhäll. Sträckan mellan Tomteboda och Kallhäll är idag hårt trafikerad. Beslut har fattas att fyrspår kommer byggas längs nuvarande sträckning. I dagsläget finns bara finansiering för sträckan Kallhäll–Barkarby och planerad byggstart är under 2012 när detaljplan och Järnvägsplan vunnit laga kraft.[12]
- Pendeltåg till Arlanda och Uppsala. SL har beslutat att förlänga pendeltågstrafiken till Arlanda och Uppsala. Syftet är bland annat att få fler att åka kollektivt till flygplatsen. Det skulle innebära att man förlänger de befintliga tågturerna Upplands Väsby–Älvsjö och låter dem gå Uppsala–Arlanda–Älvsjö.[13] Detta planeras starta december 2012.[14]
[redigera] Referenser
- ^ [a b c] ”Fakta om SL och länet 2009”. Storstockholms Lokaltrafik. 18 juni 2010. http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/SLfakta_2009_webb.pdf.
- ^ http://www.trafa.se/Doclib/2009/Statistik/ss_2009_4.pdf
- ^ ”Pendeltågen i Stockholms län: Historisk bakgrund och utveckling 1957–2003”. Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. 9 december 2003. http://www.regionplanekontoret.sll.se/MOSS-dokument/Publikation/Publikationer_pm_24-2003_pendelt%C3%A5gen.pdf.
- ^ Banverket (2007). Linjebok Stockholms trafikledningsområde (utgåva Utgåva 4, ätr 4). BVF 646.4
- ^ ”Tekniska fakta – pendeltåg”. Storstockholms Lokaltrafik. Arkiverad från originalet den 12 juni 2008. http://web.archive.org/web/20080612163007/http://sl.se/templates/Page.aspx?id=1640. Läst 10 juli 2007.
- ^ ”SLs årsberättelse för 2009”. Storstockholms Lokaltrafik. 8 maj 2010. http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/arsredovisning_2009.pdf.
- ^ ”Upplevd kvalitet i SL-trafiken hösten 2010”. Storstockholms Lokaltrafik. 15 februari 2011. http://sl.se/PageFiles/9778/Upplevd_kvalitet_host_2010.pdf.
- ^ ”Kraftsamling Stockholm Mälardalen”. Banverket. 18 maj 2009. http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/1870/Kraftsamling/Kraftsamling-Stockholm-Malardalen/44_atgarder.aspx. Läst 19 september 2009.[Inloggning krävs]
- ^ ”Nynäsbanan”. Trafikverket. 2 juni 2011. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Nynasbanan/. Läst 2 juni 2011.
- ^ ”Södertälje centrum - Södertälje hamn”. Trafikverket. 31 maj 2011. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Sodertalje-C-Sodertalje-hamn--/. Läst 20 aug 2011.
- ^ ”Citybanan i Stockholm”. Trafikverket. 11 sept 2011. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Citybanan/.
- ^ ”Tomteboda–Kallhäll”. Trafikverket. 31 januari 2012. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Malarbanan-Tomteboda-Kallhall/.
- ^ ”Pendeltågstrafik mellan Uppsala och Älvsjö”. Upsala Nya Tidning. 23 november 2009. http://www.unt.se/sigtuna/pendeltagstrafik-mellan-uppsala-och-alvsjo-297392.aspx. Läst 20 aug 2011.
- ^ ”Utökad depåkapacitet för pendeltågen, ny pendeltågsdepå Nordost”. SL. 3 november 2010. http://sl.se/PageFiles/4302/arende_10.pdf. Läst 24 nov 2011.
[redigera] Vidare läsning
- Ericsson, Thomas (1993). Pendeltrafiken 25 år 1968–1993. Stockholm: SJ. Libris 9637278. ISBN 91-630-1789-X
- Hällqvist, Arne (2008). Pendeltåg i stockholmsområdet. TNF bok; 62. Saltsjöbaden: Trafik-Nostalgiska Förlaget. Libris 10672321. ISBN 978-91-85305-65-0
- Roslagsbanan och Saltsjöbanan, som har en liknande funktion som pendeltågen, men kallas lokaltåg av SL.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Stockholms pendeltåg
|
||||||||||||||||||||
|
||||||||
|
||||||||||||||
|
||||||||
