Stockholms pendeltåg

Stockholms pendeltåg
Pendeltåg av typ X60 vid Stockholms centralstation
Allmänt
Plats	Stockholm
Antal linjer	4
Antal hållplatser	53
Turtäthet	Vanligtvis 4 tåg/timme, men under rusningen upp till 14 tåg/timme
Antal passagerare	85 miljoner/år
Organisation
Invigd	1968
Trafikoperatör	Stockholmståg
Tekniska fakta
Banlängd	200 kilometer
Elektrifierad	Ja
Matning	15 kV 16⅔ Hz Kontaktledning

Stockholms pendeltåg är tåg som går i pendeltrafik mellan bland annat Stockholm och orter utanför staden på Trafikverkets spår i Stockholms län. Storstockholms Lokaltrafik (SL) är trafikhuvudman för trafiken. Stockholmståg är trafikoperatör på uppdrag åt SL sedan den 18 juni 2006.

Pendeltågssystemet består av fyra huvudlinjer samt en linje som enbart går i rusningstid (linje 34, oomnämnt linjenummer i tidtabellerna) och 53 stationer, och har ca 269 000 påstigande per dag, cirka 85 miljoner resor per år, cirka hälften av Sveriges 179 miljoner tågresor (tunnelbanans 303 miljoner ej medräknat). De flesta stationer ligger inom Stockholms län, men Knivsta, och ändstationerna Bålsta och Uppsala C ligger i Uppsala, och Gnesta i Södermanlands län. På sträckorna Kungsängen–Västerhaninge och Märsta–Södertälje centrum går tågen varje kvart under dagtid och en gång i halvtimmen på kvällar. På de yttre delarna är trafiken glesare. I rusningstrafik går det insatståg på de centrala delarna, huvudsakligen till och från Jakobsberg, Upplands Väsby och Tumba.

Historik

Vintertid har pendeltågens tillförlitlighet varit dålig; här ses ett nedisat pendeltåg av typen X1

Lokaltrafik på järnvägslinjerna runt Stockholm har bedrivits sedan slutet av 1800-talet. Den sköttes av Statens Järnvägar (SJ) och andra järnvägsbolag som en integrerad del av deras övriga verksamhet. På 1960-talet ville SJ av lönsamhetsskäl avhända sig lokaltrafiken. Efter Hörjelöverenskommelsen övertog AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ansvaret för den lokala persontrafiken på järnväg inom Stockholms län. SL bestämde nu taxor och trafikutbud, och SJ blev trafikentreprenör åt SL. Trafiken skulle byggas ut och bedrivas "tunnelbanemässigt". Stationerna rustades upp och nya motorvagnståg anskaffades. De första tågen av typ X1 sattes i trafik den 12 maj 1968. Trafiken benämndes först "SL förortståg", därefter "SL lokaltåg". Inte förrän en bit in på 1980-talet blev benämningen Pendeltåg officiell.

Under det första året fanns bara en pendeltågslinje som gick Södertälje Södra - Stockholm - Kungsängen. Den 1 juni 1969 ändrades Södertäljelinjen så den gick till Märsta istället, och en ny pendeltågslinje, Stockholm - Kungsängen, inrättades. Kungsängenlinjen gick i början från "norra säcken" på Stockholm C, bland andra norrgående tåg, vilket medförde att man var tvungen att gå genom biljetthallen i Stockholm C om man ville byta mellan de båda pendeltågslinjerna (eller också fick man byta i Karlberg). Först 1975 öppnades genomgående pendeltågstrafik Kungsängen - Stockholm - Västerhaninge, med anslutande pendel i Västerhaninge till Nynäshamn.

Från starten gick SL:s pendeltågstrafik helt och hållet på samma spår som SJ:s gods- och fjärrtågstrafik. Det stod dock klart att kapaciteten måste ökas och att pendeltågen på sikt skulle få allt fler "egna" spår. Utbyggnad från dubbelspår till fyrspår skulle ske på de mest trafikerade sträckorna och pendeltågen skulle köras på de inre spåren och övrig passagerartrafik på de yttre. Det första fyrspåret togs i bruk mellan Årstabron och Älvsjö 1972. Mellan åren 1986 och 1996 skedde sedan en kraftfull utbyggnad till fyrspår. Fjärrtrafiken på Västra stambanans nordligaste del överfördes under perioden också till Grödingebanan. Den tidigare enkelspåriga grenen mellan Älvsjö och Västerhaninge har byggts ut till dubbelspår, och flera av hållplatserna mellan Västerhaninge och Nynäshamn har byggts ut till stationer med mötesspår. Sålunda har pendeltågen nu i stort sett egna dubbelspår som de delar med godstrafiken från Järna och Nynäshamn till Stockholms södra station ("Stockholms södra") samt från Stockholms centralstation ("Stockholm C") till norr om Upplands Väsby när Arlandabanan tar av och från Västerhaninge till Älvsjö. Mellan "Stockholms södra" och Stockholms centralstation finns fortfarande bara två spår som alla tåg måste dela.

Pendeltågstrafiken har byggts ut i flera etapper. Flemingsberg station öppnades februari 1988 och Södertälje Syd nedre öppnades september 1995. 2001 invigdes sträckan Kungsängen–Bålsta. Stationerna Årstaberg och Gröndalsviken togs i bruk 2006 respektive 2008 (Gröndalsviken ersatte Nynäs Havsbad som då lades ned). 2012 öppnade en ny linje till Uppsala via Arlanda. Trafikoperatör åt SL var 1967–2000 Statens Järnvägar, därefter Citypendeln fram till 17 juni 2006, och sedan dess Stockholmståg. Själva tågen ägs dock av SL, liksom alla fordon i SL:s spårtrafik.

Linjer

Geografisk linjekarta för pendeltågen

Linje	Sträcka	Restid	Längd	Stationer
33	Upplands Väsby–Nynäshamn	1:20	-	21
34	Tumba–Kungsängen	0:52	-	13
35	Bålsta–Stockholm C–Nynäshamn	1:46	107 km	28
36	Märsta–Stockholm C–Södertälje centrum	1:21	74 km	24
37	Södertälje centrum–Gnesta	0:31	30 km	6
38	(Tumba–)Älvsjö–Uppsala	1:07 (1:23)	-	16 (21)
Hela pendeltågssystemet			211 km	53

Stockholms pendeltåg

Uppsala C J38 Knivsta Länsgräns Arlanda  Märsta J36 Rosersberg J35 Bålsta Zongräns Länsgräns Bro Upplands Väsby Kungsängen Rotebro Zongräns Norrviken Kallhäll Häggvik Jakobsberg Sollentuna Barkarby Helenelund Zongräns Zongräns Spånga Ulriksdal   Sundbyberg Solna Karlberg Stockholm Odenplan    Stockholm C Stockholm City Citybanan Stockholms södra station Årstaberg  ÄlvsjöJ38 Zongräns Farsta strand  Stuvsta Zongräns Huddinge Trångsund  Flemingsberg Skogås Tullinge Handen Tumba Jordbro Rönninge Västerhaninge J35 Zongräns Krigslida Östertälje Tungelsta Södertälje hamn Hemfosa J36 J37 Södertälje C Zongräns  Södertälje syd Segersäng Järna Ösmo Mölnbo Nynäsgård Länsgräns Gröndalsviken J37  Gnesta Nynäshamn  J35

Anslutningar till andra färdmål

• Linje 36 mellan Södertälje centrum och Märsta har ibland anslutning i Södertälje hamn mot Gnesta.
• Linje 37 mellan Gnesta och Södertälje C har alltid anslutning i Södertälje hamn mot Stockholm C/Märsta.
• Linje 38 mellan Älvsjö och Uppsala har alltid anslutning i Upplands Väsby mot Märsta.

Tider

Trafiken på de två huvudlinjerna på sträckorna Märsta–Södertälje C och Bålsta–Nynäshamn har ett grundutbud med regelbunden 30-minuterstrafik från klockan fem på morgonen till klockan ett på natten, med regelbunden 15-minuterstrafik under dagtid. I rusningstrafik går vissa insatståg på de centrala delarna och ger som bäst genomsnittlig 7½-minuterstrafik på respektive linje. På den gemensamma sträckan mellan Karlberg och Älvsjö går det i genomsnitt ett tåg var fjärde minut i vardera riktning i rusningstrafik. Övriga sträckor har något glesare trafik, ungefär vartannat tåg från Kungsängen fortsätter till Bålsta. Linje 37 har glesast trafik med halvtimmestrafik i rusningen och mellan en till två timmar mellan tågen övriga tider. Sommartid går pendeltågen med en reducerad tidtabell.

Pendeltågen körs med motorvagnar av typerna X10 och X60. Som längst är ett pendeltåg 214 meter och kan ta cirka 1 800 passagerare, varav 750 sittande. Topphastigheten är mellan 140 och 160 km/h beroende på tågtyp och sträcka. Genomsnittshastigheten inklusive stationsuppehåll är ca 60 km/h.

Stationer

Sundbyberg, en typisk pendeltågsstation med mittplattform, men också en av få stationer i nätet där regionaltåg och pendeltåg avgår från samma spår

Det finns 53 stationer i pendeltågsnätet, och de allra flesta stationerna är utformade på ett likartat sätt med en mittplattform och en eller två ingångar med biljettspärrar. Vissa bytesstationer har dock flera plattformar. På sträckorna Södertälje syd-Gnesta samt Västerhaninge-Nynäshamn saknas biljettspärrar och biljetter säljs och viseras istället ombord på tåget. På sträckan Arlanda-Uppsala C saknas biljettspärrar och det finns inga tågvärdar ombord även om regelbundna biljettkontroller görs. Biljetten måste därför köpas och aktiveras innan ombordstigning.

Pendeltågen går på Trafikverkets spår och samsas med övriga tåg om utrymmet. Men bortsett från omledningar vid större trafikstörningar samt enstaka godståg har pendeltågen egna spår på en stor del av nätet, dock ej på sträckorna Bålsta–Karlberg, Märsta–Upplands Väsby, Upplands Väsby-Arlanda-Uppsala, Stockholm C–Stockholms södra samt Järna–Gnesta. På sju stationer finns omstigningsmöjlighet mellan pendeltåg och regionaltåg, och fyra har anslutning till tunnelbana eller spårvagn.

Resande

Varje dag görs cirka 269 000 resor med pendeltågen. Största stationen är Stockholms central som har drygt 50 000 påstigande pendeltågsresenärer per dag. Den minsta är Hemfosa som har cirka 100 påstigande per dag. Belastningen är som störst på grenen mot Södertälje med nästan 70 000 påstigande per dag. Totalt görs över 4 miljoner personkilometer med pendeltågen en vanlig vardag.

De 10 största stationerna (antal påstigande på pendeltåg en vintervardag 2011):

1. Stockholm C (54 300 personer)
2. Stockholms södra (15 900)
3. Älvsjö (12 300)
4. Karlberg (11 700)
5. Flemingsberg (10 800)
6. Jakobsberg (10 200)
7. Sundbyberg (9 700)
8. Sollentuna (8 600)
9. Årstaberg (8 200)
10. Upplands-Väsby (7 700)

Kvalitet

Pendeltågen har under åren haft stora problem med punktlighet och inställda tåg. Punktligheten, som mäts i andelen avgångar högst 3 minuter efter och högst 1 minut före tidtabell, var 2009 på 90,4 % vilket är sämst bland SL:s olika trafikslag, men samtidigt betydligt bättre än föregående tio år. Andelen inställda tåg är också hög. 2009 var 1,5 % av alla beställda avgångar inställda.

SL gör regelbundet mätningar bland resenärerna om upplevd kvalitet, och hösten 2010 uppgav 59 % att de var nöjda med pendeltågstrafiken. Störst missnöje återfinns bland resenärerna mot Nynäshamn där endast 47 % är nöjda med trafiken.

Punktlighet, inställda avgångar och andel nöjda resenärer 2001–2010:

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Punktlighet	83,2 %	85,7 %	87,3 %	86,4 %	83,3 %	81,1 %	84,5 %	87,7 %	90,4 %	-
Inställda avgångar	1,6 %	1,7 %	1,1 %	1,4 %	1,7 %	2,7 %	2,3 %	1,7 %	1,5 %	-
Nöjda resenärer	-	47 %	50 %	51 %	42 %	36 %	54 %	61 %	69 %	59 %

År 2007 startade Banverket, SJ AB och SL ett gemensamt projekt för att minska tågförseningarna i Mälardalen. Resultatet blev en åtgärdslista med 44 punkter med målsättningen att halvera förseningarna till 2010.

Vagntyper

Pendeltåg av typen X10 mot Märsta ankommer Årstaberg

I trafik:

• X10 (1983-)
• X60 (2005-)

Ej längre i trafik:

• X20/X23 (2001–2002)
• Bn (2001–2003), "dansktåg"
• X420 (2002–2005), "tysktåg"
• X1 (1968–2011)

Depåer

Uppställning och underhåll av pendeltågen sker sedan 1968 i Älvsjödepån. År 2006 togs ytterligare en anläggning i bruk i Upplands-Bro, den så kallade Brodepån. Ytterligare en depå har uppförts vid Södertälje hamn. Därutöver finns uppställning av fordon vid ett antal stationer som Kungsängen, Märsta, Upplands Väsby, Västerhaninge, Sundbyberg och Tumba.

Framtid

Banutbyggnad

• Nynäsbanan. På Nynäsbanan ska man bygga dubbelspår på sträckan Västerhaninge–Hemfosa, samt nytt mötesspår vid Nynäsgård. Arbetet beräknas vara klart 2012 för sträckan Västerhaninge–Tungelsta och 2016/2017 för sträckan Tungelsta–Hemfosa.

• Södertälje centrum–Södertälje hamn. Sträckan mellan Södertälje C och Södertälje hamn som är en del av Västra stambanan var en av Sveriges mest trafikerade enkelspårssträckor (12 tåg/timme). Som normalt på ett hårt belastat enkelspår ger en försening lätt flera, vilket sprider sig över hela pendeltågsnätet. Ombyggnad till dubbelspår har påbörjats vilket kommer att minska störningskänsligheten och möjliggöra en utökning av pendeltågstrafiken. En planskild anslutning byggs också vid Södertälje hamn, innan dess korsade tåg mot Södertälje C spåren för tåg mot Stockholm. Byggstart var september 2010 och beräknas klart juni 2013. Detta innebär stängning av banan till Södertälje C juni 2011 – december 2012. Ersättande bussar ansluter i Östertälje och Södertälje hamn.

• Citybanan. Citybanan är en järnvägstunnel under centrala Stockholm som sträcker sig från Stockholms södra till Tomteboda. Tunneln fördubblar spårkapaciteten genom Stockholm och kommer att ge pendeltågstrafiken två nya stationer samt egna spår på sträckan. Nya stationer blir station Stockholm City under tunnelbanans blå linje samt station Stockholm Odenplan under tunnelbanans gröna linje. Projektet kostar cirka 16 miljarder kronor och trafikstart beräknas kunna ske 2017.^{[Uppdatering behövs]}

• Tomteboda–Kallhäll. Sträckan mellan Tomteboda och Kallhäll på Mälarbanan är idag hårt trafikerad. Beslut har fattas att fyrspår kommer byggas längs nuvarande sträckning. I dagsläget finns bara finansiering för sträckan Kallhäll–Barkarby och planerad byggstart är under 2012 när detaljplan vunnit laga kraft. För sträckorna Barkarby-Duvbo samt Tomteboda-Huvudsta kommer arbetet med en järnvägsplan att inledas under 2012. Sträckan genom Sundbyberg finns inte med, eftersom det bedöms för dyrt att dra järnvägen genom Sundbyberg.

Vidare läsning

• Ericsson, Thomas (1993). Pendeltrafiken 25 år 1968–1993. Stockholm: SJ. Libris 9637278. ISBN 91-630-1789-X 
• Hällqvist, Arne (2008). Pendeltåg i stockholmsområdet. TNF bok; 62. Saltsjöbaden: Trafik-Nostalgiska Förlaget. Libris 10672321. ISBN 978-91-85305-65-0 
• Roslagsbanan och Saltsjöbanan, som har en liknande funktion som pendeltågen, men kallas lokaltåg av SL.

Externa länkar

• Pendelavstånd till Stockholms central
• Wikimedia Commons har media som rör Stockholms pendeltåg
  Bilder & media