Stockholms centralstation

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′49″N 18°03′30″O / 59.33028, 18.05833

Stockholms centralstations stora ingång från Vasagatan.
Stockholms centralstations stora ingång från Vasagatan.
Stockholm Central, Pendeltågsdelen 2006.
Stockholm Central, Pendeltågsdelen 2006.
Arlanda Express på Stockholms central.
Arlanda Express på Stockholms central.
Interiör Stockholms centralstationFoto: Tage Olsin
Interiör Stockholms centralstation
Foto: Tage Olsin
Den så kallade Spottkoppen på Stockholm Centralstation.
Den så kallade Spottkoppen på Stockholm Centralstation.

Stockholms centralstation (Stockholm C) är Sveriges största järnvägsstation. Den ligger på Norrmalm, på Centralplan/Vasagatan. Den sträcker sig från Vattugatan i söder till Kungsbron i norr.

Stationen invigdes den 18 juli 1871 (Stockholms södra invigdes redan 10 februari 1870). Idag är detta Nordens största järnvägsstation och även Nordens näst största resecentrum med cirka 250 000 besökare per dag (Störst är Nørreport station i Köpenhamn, och den siffran inkluderar tunnelbanan. T-Centralen i Stockholm har ännu fler resenärer, men tunnelbanor räknas inte, i alla fall inte i Sverige. SL:s tåg och bussar kring T-Centralen/Centralstationen har 450.000 resor, 225.000 påstigande per dag).

Innehåll

[redigera] Byggnaden

Stationshuset byggdes 1867-1871 och invigdes 15 juli 1871. Arkitekt var Adolf W. Edelsvärd. Fastigheten ägs och förvaltas av Jernhusen AB. Fasaden mot Vasagatan kröntes av statyer av Svea och Göta på varsin sida om det lilla riksvapnet, krönt av en kunglig krona, konstnär Oscar Berg.

Fram till 1925 körde tågen in i stationshuset, där banhallen med fem spår fanns. Åren 1925-1927 flyttades dock spårområdet västerut och man byggde om banhallen till en luftig vänthall som är 119 meter lång, 28 meter bred och 13 meter hög.

På den östra sidan av vänthallen finns åtta målningar med olika landskapsmotiv, ritade av John Ericsson (konstnären, inte uppfinnaren med samma namn) och Nils Johansson. De föreställer från norr till söder:

Byggnadsarbete pågår i Centralstationens stora hall, 1957.
Byggnadsarbete pågår i Centralstationens stora hall, 1957.

År 1927 byggde man även en sidobyggnad i söder, den så kallade södra paviljongen. I mitten av 1990-talet var tanken att där skulle byggas lokaler för polisstyrkan på centralen, men efter att dåvarande generaldirektören på SJ, Stig Larsson hade sett lokalerna beslutade han att bygga en konferensanläggning där. Mellan konferensanläggningen och restaurang Orientexpressen ligger kungliga väntsalen där kungafamiljen väntar när de ska åka tåg i Sverige. Restaurangen har bland annat en exakt kopia av en restaurangvagn från tåglinjen med samma namn.Restaurangen Orientexpressen stängde ca 2006 och där öppnades en O´Learys restaurang. Fasaden mot Vasagatan byggdes om 1951.

Den 1 december 1958 öppnades gångtunneln till T-Centralen. Den används för att nå spår 11-19. Denna utvidgades så småningom till en mindre vänthall med affärer och serveringar under den stora hallen. Mellan gången och stora vänthallen finns en öppning med 7 meters diameter, populärt kallad Spottkoppen eller Bögringen. En stor andel av resenärerna använder bara gångtunneln, de går mellan spår 11-19 och tunnelbanestationen T-Centralen.

Det finns också en liten övre hall norr om huvudbyggnaden. Den har ingång direkt från Klarabergsgatan. Det finns trappor ned till spår 10-19.

På 1980-talet byggdes kontorsbyggnader ovanpå spåren. Norr om stationsbyggnaden användes bottenvåningen i dem till en stor bussterminal, Cityterminalen.

[redigera] Trafiken

Stationen är terminalstation för både Norra och Västra stambanan. Dessutom utgår trafiken på Mälarbanan härifrån.

Stationen består trafikmässigt av två skilda delar. Dels spår 1-7 som är en säckstation, det vill säga alla tåg måste vända, men passagerarna slipper trappor. Från dessa spår går de flesta fjärr- och regionaltåg norrut, utom de som är genomgående. Spår 1-2 är för Arlanda Express. Den andra delen trafikmässigt är spår 8 samt 10-19 som är genomgående. Spår 10-12 är för södergående fjärr- och regionaltåg, medan spår 13-16 är för pendeltåg och 17-19 normalt för söderifrån ankommande fjärr- och regionaltåg. De flesta tåg vänder vid/nära centralen, men vissa fjärr- och regionaltåg fortsätter i samma riktning, liksom alla pendeltåg.

De fjärr- och regionaltåg som kommer söderifrån och ska gå tillbaka söderut fortsätter efter att ha släppt av passagerare norrut till Norra Bantorget, där de städas och förråd fylls på. Sedan vänder de tillbaka söderut via spår 10-12. Det görs för att om fjärrtåg skulle avgå söderut från spår 17-19 skulle de korsa pendeltågsspåren och ta upp en massa plats på den maximalt belastade sträckan söder om centralen. Det finns en kort pendeltågstunnel strax norr om Centralen, och tack vare den kan fjärrtåg från spår 1-8 och de tåg som städas vid Norra Bantorget komma till rätt spår utan att påverka den täta pendeltågstrafiken.

[redigera] Pendeltågsstationen

Stockholm C är den mest belastade stationen på Stockholms pendeltågsnät, med 53 800 påstigande och ungefär lika många avstigande per vardag (siffra från 2005). Pendeltågen disponerar två plattformar och spåren 13-16. Vardera plattfornen har entréer med spärrgrindar från det nedre planet. Dessutom finns en övre biljetthall med entré från Klarabergsviadukten.

Man planerar bygga en ny tunnel för pendeltåg genom Stockholm, kallad Citybanan, som ska gå djupt ned några hundra meter öster om Centralstationen. Detta blir klart runt 2017. Då ska Centralstationen endast användas för fjärrtåg och regionaltåg, dvs tåg som går långt utanför Stockholms län. Den utökade kapaciteten behövs, eftersom man redan idag vill köra mer trafik än vad som anses få plats för närvarande. Se Citybanan.

[redigera] Beteckningar

Banverkets stationssignatur för Stockholm C är Cst, vilket skall uttydas som "Centralen, STockholm". Att bokstäverna kommer i fel ordning har med 1800-talets telegrafsystem att göra. Telegrafisten skulle inte behöva vänta på den tredje bokstaven för att veta vilken station det rörde sig om. Samma system gällde för Öst Östra station och Sst Södra station.

Stationen har också en IATA-kod, nämligen XEV. Med den kan man boka biljetter via flygets bokningssystem.

[redigera] Kuriosa

Om man tittar upp på balkarna i Stora väntsalen så är de gjorda av AB Töreboda Limträ men det är inte det enda som är tillverkat i Töreboda på stationen. Det lär ha varit fler Törebodabor än Stockholmare som byggde centralen.

Det sägs att äkta stockholmare aldrig passerar direkt under Spottkoppen, utan går en sväng runt om.

I Centralstationens vänthall finns den sista Coffee cup i Stockholm, som inte har blivit omvänd till Espresso House.

[redigera] Bilder

Stockholm Central, fjärrtåg, från Klarabergsviadukten
Stockholm Central, fjärrtåg, från Klarabergsviadukten
Nils Ericson, adlad kanal- och järnvägsbyggare, står staty utanför Stockholms central på Vasagatan. Han är storebror till John Ericsson som konstruerade propellern och Monitor.
Nils Ericson, adlad kanal- och järnvägsbyggare, står staty utanför Stockholms central på Vasagatan.
Han är storebror till John Ericsson som konstruerade propellern och Monitor.
Stockholm Central Pendeltågsstation, Klarabergsviadukten.
Stockholm Central Pendeltågsstation, Klarabergsviadukten.

Så här såg stationen ut i oktober 2001: Bild

Så här såg stationen ut 2003 (sedd ifrån Klarabergsviadukten): Bild

[redigera] Se även


Stockholms pendeltåg
J35 Nynäshamn - Bålsta
Nynäshamn | Nynäs havsbad | Nynäsgård | Ösmo | Segersäng | Hemfosa | Tungelsta | Krigslida | Västerhaninge | Jordbro | Handen | Skogås | Trångsund | Farsta strand | Älvsjö | Årstaberg | Stockholms södra | Stockholm C | Karlberg | Sundbyberg | Spånga | Barkarby | Jakobsberg | Kallhäll | Kungsängen | Bro | Bålsta
J36 Södertälje - Märsta
Södertälje centrum | Södertälje hamn | Östertälje | Rönninge | Tumba | Tullinge | Flemingsberg | Huddinge | Stuvsta | Älvsjö | Årstaberg | Stockholms södra | Stockholm C | Karlberg | Solna | Ulriksdal | Helenelund | Sollentuna | Häggvik | Norrviken | Rotebro | Upplands Väsby | Rosersberg | Märsta
J37 Södertälje - Gnesta
Södertälje centrum | Södertälje hamn | Södertälje syd | Järna | Mölnbo | Gnesta

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_centralstation
Personliga verktyg