Wikipedia:Bildfrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BF
Bluegradient1.svg
Bildfrågor
Frågor som rör bilder och upphovsrätt
38254-new folder-13.svg

Observera att svenskspråkiga Wikipedia har stängt av den lokala uppladdningen av bilder. All uppladdning av bilder sker numera på Wikimedia Commons. Några av frågorna här nedan kan därför vara inaktuella.

Ställ gärna egna frågor, längst ner. Kolla gärna igenom de vanligaste frågorna rörande bilder och upphovsrätt eller arkiven innan du ställer din fråga.


Ny lag om skydd för geografisk information[redigera wikitext]

En ny lag (2016:319) börjar gälla från och med 1 maj i år. Den innebär att Lantmäteriet tar över Försvarsmaktens uppgift att granska och godkänna landgeografisk information inhämtad från luftfarkoster. Det finns väl riktlinjer både här och på Commons gällande flygfotografering som behöver uppdateras? /ℇsquilo 29 april 2016 kl. 10.28 (CEST)

Tack för info. Kanske Ainali eller Axel Pettersson (WMSE) vet var den informationen finns som behöver uppdateras? :-)--Paracel63 (diskussion) 29 april 2016 kl. 17.13 (CEST)
Det är nog på WMSEs wiki, ex på wmse:Flygfoto/Ansökan om publicering som det behöver uppdateras. Commons eller här tror jag inte att jag har sett några riktlinjer på. Ainali diskussionbidrag 30 april 2016 kl. 12.00 (CEST)

Riksarkivets nya bildregler[redigera wikitext]

Svenska Riksrakivet (RA) har tagit fram en ny "regel gällande användning och juridisk hantering av fotografier och bildkonstverk" som gäller fr o m 1 maj i år. Dokumentet kan läsas här, och vad jag kan se rymmer det många formuleringar som rimmar mycket väl med hur vi på svwp brukar se på bildrättigheter. Det gäller bl a utgångspunkten att "Riksarkivet utgår ifrån att dokumentära fotografier som har tagits före år 1969 och fotografier i övrigt utan vetenskapligt eller konstnärligt värde som har tagits före år 1969, inte längre är skyddade av upphovsrätt".

Intressant är också att RA anser följande:

Fotografier eller bildkonstverk som finns hos Riksarkivet, som inte tidigare har publicerats eller på annat sätt gjorts tillgängliga för allmänheten, betraktas av Riksarkivet som lovligen offentliggjorda och utgivna fotografier eller bildkonstverk i enlighet med upphovsrättslagen. Det är Riksarkivets uppfattning att sådan rättsverkan har uppkommit genom att fotografiet eller bildkonstverket finns hos myndigheten.

Jag antar att ovanstående skulle kunna vara av intresse visavi amerikanska copyrightregler där man ju ofta utgår inte från bildens ålder i sig utan från om och när den publicerats?

Sist men inte minst är det förstås glädjande att i slutet av dokumentet läsa att RA särskilt tar upp möjligheterna att sprida sina bilder under CC eller PD-licenser via bl a Wikimedia. /FredrikT (diskussion) 3 maj 2016 kl. 08.29 (CEST)

Vykort[redigera wikitext]

När jag skapat artiklar om läroverk visade det sig att vårt bildbestånd av dessa på Commons är helt bedrövligt. Medan vi har bilder av 85-90% av all kyrkobyggnader för gudstjänster så är det klart under 25% av all läroverk som har bilder på Commons fast de vanligtvis är mycket imponerande byggnader, ofta i orten tävlande med rådhuset och tingsbyggnaden i fråga om mäktighet. Däremot finns de nästan alltid återgiva på vykort, typiskt från 1930-1950-talen, som återfinns via Google. Vad gäller och bör jag tänka på om jag skulle börja ladda upp dessa. Måste fotografen anges (dennes namn finns ju på "baksidan" inte bildsida). Ofta är de på nätet upplagda med extra svag upplösning, bör dessa undvikas, om omskanning ske? Och själv licensen ger den begränsningar?Yger (diskussion) 26 maj 2016 kl. 10.14 (CEST)

Om det är äldre än 1969 är det fritt, även om det kanske kan vara god ton att fråga uppladdaren. Sedan gäller ju HD:s beslut även för byggnader: arkitekten måste ha varit död i 70 år för att det skall vara tillåtet att lägga upp på nätet. För vykort gäller andra regler, där är det ju uttryckligen tillåtet enligt förarbetena. Edaen (diskussion) 26 maj 2016 kl. 10.31 (CEST)
Nu övertolkar du HD:s beslut. Det finns inget som säger att man inte får ladda upp en bild på ett hus oavsett om arkitekten lever eller är död. /ℇsquilo 26 maj 2016 kl. 13.36 (CEST)
Upphovsrätt gäller till byggnadsverk. Från denna ges ett antal undantag i URL, bland annat står det att byggnader fritt får avbildas. Frågan är här densamma för byggnader som för konstverk – betyder "avbilda" reproducera eller reproducera och överföra till allmänheten. I propositionen om införande av Infosocdirektivet görs samma påstående om betydelsen av ordet "avbilda" för arkitektur som för konstverk, nämligen:
I 24 § andra stycket URL anges att byggnader får avbildas fritt. Bestämmelsen, som alltså endast ger rätt till avbildning, dvs. reproduktion i planet, har följaktligen en snävare innebörd än bestämmelsen i artikel 5.3.m i direktivet, som ju tillåter att inskränkning görs även i rätten till överföring till allmänheten. Prop 2004/05 110 s. 230
Edaen (diskussion) 26 maj 2016 kl. 13.58 (CEST)
Så vad gäller (uttryckt i lite ledigare svenska)?--Paracel63 (diskussion) 27 maj 2016 kl. 20.31 (CEST)
Vem vet? Frågan är alltså den samma för byggnader som för konstverk. Till byggnader räknas även fartyg och trädgårdsanläggningar. Med en strikt tillämpning av försiktighetsprincipen kan vi inte ha bilder på byggnader. Det finns en risk. Med HD:s beslut så finns det å andra sidan en inte obetydlig juridisk risk vad man än gör och hur noga man än utreder rättsläget. Det vi i så fall får hålla oss till är 20a § i URL som säger: " Var och en får genom film eller televisionsprogram framställa och sprida exemplar av konstverk, framföra konstverk offentligt och överföra konstverk till allmänheten, om förfogandet är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller televisionsprogrammets innehåll. Motsvarande förfoganden får göras vad gäller konstverk som förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild" Edaen (diskussion) 27 maj 2016 kl. 20.55 (CEST)
Det är precis det som både BUS och HD har tagit fasta på: Databasen offentligkonst.se innehåller bara konst och konsten kan därför inte anses vara "underordnad betydelse med avseende på innehållet". Wikipedia däremot är ett uppslagsverk. Här har konstverken en ganska underordnad plats jämfört med resten av innehållet. Det var därför som BUS valde att stämma Wikimedia Sverige för offentligkonst.se och inte Wikimedia Foundation för Wikimedia Commons. /ℇsquilo 28 maj 2016 kl. 07.06 (CEST)
20a § handlar om 1) filmer, 2) TV-program och 3) bilder. Ingenstans i den paragrafen står det något om databaser. Edaen (diskussion) 28 maj 2016 kl. 08.15 (CEST)

Bild tagen 1938 - licens?[redigera wikitext]

Jag har en porträttbild tagen 1938 som jag tänkte ladda upp. Jag tycker upphovsrättsreglerna är rätt snåriga, men om jag förstått saken rätt är bilden fri pga dess ålder, trots att jag inte vet vem fotografen är. Men vad anger jag för licens när den laddas upp? /Ariam (diskussion) 27 maj 2016 kl. 13.06 (CEST)

Det kan troligen fungera med {{PD-Sweden-photo}}. AlphaZeta (diskussion) 27 maj 2016 kl. 19.28 (CEST)
Detta bygger på att bilden också är publicerad. Om bilden är opublicerad, är det inte säkert att den funkar på Commons. Om fotografen är känd, kan det vara 70 år efter fotografens död som gäller.--Paracel63 (diskussion) 27 maj 2016 kl. 20.29 (CEST)
Den har troligtvis inte varit publicerad, bilden är tagen i en studio men kommer från ett familjealbum. Fotografen är inte känd. Innebär detta att bilden inte är fri? /Ariam (diskussion) 27 maj 2016 kl. 20.49 (CEST)
Fotografiska bilder har väl i Sverige en upphovsrättstid som räknas från ögonblicket då bilden skapades? I USA skall bilder ha publicerats före 1923, men det gäller bara om de var ofria vid "URAA-datumet" 1.1.1994[1996]. Om vi antar att bilden var ett rutinarbete, som blivit väsentligen likadan oberoende vilken fotograf som tagit den, alltså att den räknas som fotografisk bild, hade upphovsrätten löpt ut före 1994 [1996] och återställdes då inte heller i USA. --LPfi (diskussion) 30 maj 2016 kl. 13.01 (CEST)
Publicering av tidigare opublicerade bilder (eller bara verk?) efter att upphovsrättstiden gått ut ger den som publicerar bilden ensamrätt motsvarande upphovsrätten, för en kortare tid (20 år?). --LPfi (diskussion) 30 maj 2016 kl. 13.03 (CEST)
Jag har genom åren lagt upp drösvis med inskannade äldre (1800-tal till 1940-tal) originalfoton ur en arkiv- och museisamling, många troligen opublicerade eller i vart fall utan att jag har haft kunskap om var och när de eventuellt publicerats, och ingen av dem har blivit ifrågasatt eller raderad på Commons. /FredrikT (diskussion) 30 maj 2016 kl. 18.40 (CEST)
Intressant! Jag har fört flera diskussioner (bl.a. med Hannibal och Vätte) om hur vi ska hantera opublicerade foton från tidigt 1900-tal. Så ni här ovan menar att administratörerna på Commons inte tar hänsyn till USA:s lagstiftningskrav? Ingen skulle bli mer glad än jag om det vore så.--Paracel63 (diskussion) 31 maj 2016 kl. 23.51 (CEST)
Ingen av de här bilderna har i vart fall ifrågasatts. /FredrikT (diskussion) 1 juni 2016 kl. 18.33 (CEST)
Att en bild inte ifrågasätts betyder ingenting. Det finns miljontals bilder på Commons och ingen har resurser att systematiskt gå igenom dem. Och USA-lagstiftning bör följas. Jag hade för mig att bilder som var fria i ursprungslandet vid URAA-datumet skulle vara fria i USA, men tydligen har de hela tiden åtnjutit skydd i USA och påverkas därmed inte av URAA (enwp:Non-U.S. copyrights). För opublicerade äldre verk verkar samma som för nya verk gälla, men jag blir förvirrad av formuleringar där något som explicit sägs inte gälla skall gälla. Skyddstiden för nya verk är hur som helst 70 år pma, 95 år efter publicering eller 120 år efter skapande. För anonyma opublicerade verk skulle skyddstiden alltså vara 120 år efter skapandet. Detta är hur jag tolkar Commons:Licensing och de därifrån (och ovan) länkade sidorna när jag nu läser dem. Det är mycket möjligt att jag förbisett något – och vem som äger eventuell upphovsrätt är en skild fråga. --LPfi (diskussion) 1 juni 2016 kl. 23.18 (CEST)
Ska jag tolka diskussionen som att bilden inte bör laddas upp? /Ariam (diskussion) 15 juni 2016 kl. 15.59 (CEST)
Det tycker jag låter överdrivet försiktigt. Beakta att även statliga svenska museer och liknande har lagt upp inskannade originalfoton ur sina samlingar från denna tid på Commons - och det inom ramen för officiella samarbetsprojekt med Wikimedia Sverige. För ett exempel: se detta foto av en släkting till mig, taget 1935, som Hallwylska museet laddat upp med just {{PD-Sweden-photo}}-märkning. Ladda Du upp Din bild! /FredrikT (diskussion) 15 juni 2016 kl. 16.36 (CEST)
Det är i USA 120 år från skapandedatum för den aktuell bilden. Upphovsrätten tillhör (i USA) den avbildade och dess arvingar när fotografen inte är känd. Om du lagligt kan släppa den fri eller inte i USA beror på om du är arvinge till den avbildade (eller har dess tillstånd). I Sverige är bilden helt fri. Det är vad lagarna säger. Vad man sedan gör, och hur commons agerar, är en annan fråga. Det finns som sagt mängder av uppladdade bilder som är fria i Sverige som de facto inte är fria i USA.//Romulus74 (diskussion) 16 juni 2016 kl. 18.22 (CEST)
Det stämmer inte. Eftersom bilden var fri vid URAA-datumet så är den fria i USA. Hade den varit tagen efter 1969 så hade 120 år gällt. /ℇsquilo 17 juni 2016 kl. 07.27 (CEST)
Eftersom jag både är arvinge och den är tagen långt före 1969 bör den då vara fri. Vilken licens ska jag ange, är det {{PD-Sweden-photo}} som FredrikT nämner? /Ariam (diskussion) 17 juni 2016 kl. 07.37 (CEST)
Ja. /ℇsquilo 17 juni 2016 kl. 13.09 (CEST)
Jo, det stämmer tyvärr visst. Bara bilder som publicerats faller inom den ramen i amerikansk lagstiftning. Se 17 U.S. Code § 104 (a). Den här bilden har inte publicerats. Det är därför det där med publikationsdatum helt plötsligt blir intressant (trots att det är ointressant i svensk lagstiftning). Du kan även läsa det här [1]. Observera att 70 år från dödsdatum blir 120 år från skapandedatum om fotografen är okänd. Som arvinge kan Ariam definitivt släppa den fri dock.//Romulus74 (diskussion) 17 juni 2016 kl. 16.32 (CEST)
URAA gäller både publicerade och opublicerade bilder vilket framgår lite längre ner på den sida som du länkade till. Enligt den så är det 70 år som gäller, inte 120 år. /ℇsquilo 17 juni 2016 kl. 17.39 (CEST)
"Lite längre ner på den sida" jag länkade till kan du läsa: "Unpublished works, on the other hand, are copyrighted regardless of their origin or of the nationality of the works' authors, as long as they remain unpublished. See 17 U.S.C. § 104(a)" Under Sweden står "70 pma" vilket inte är applicerbart för opublicerade bilder av en okänd fotograf. Se lagtexten. //Romulus74 (diskussion) 17 juni 2016 kl. 18.04 (CEST)
Det är möjligt att det stämmer, men det stämmer inte med praxis på Wikimedia Commons. Jag skulle absolut inte tveka att ladda upp en bild som uppfyller kraven för {{PD-Sweden-photo}}. Det gäller i synnerhet verk där upphovsmannen är okänd. /ℇsquilo 18 juni 2016 kl. 07.30 (CEST)

Är det tillåtet med klubbmärken?[redigera wikitext]

En användare (Jonteemil) har lagt till klubbmärken i en del artiklar, däribland Malmö FF, Landskrona BoIS, Djurgårdens IF Innebandy och många fler, vilket även inkluderar landslagen. Har för mig att det gjordes en mindre "städning" av sådant för ett tag sen för det inte är tillåtet? Jag tycker själv det är svårt att förstå reglerna angående detta om det är okej eller inte, så överlåter det gärna till någon som vet precis vad som gäller. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 13 juni 2016 kl. 11.46 (CEST)

Djurgårdens logga lade jag upp för snabbradering eftersom den är för detaljerad för att gå in under {{PD-textlogo}}. Malmö FF:s logga hade User:Rapsar lagt upp som "eget arbete", vilket knappast stämmer. Landskronas logga skulle däremot kunna passera som {{PD-textlogo}}. /ℇsquilo 13 juni 2016 kl. 14.16 (CEST)
Då är alltså även Prespa Birliks information felaktig? (på commons.wikimedia.org alltså). Står som eget arbete, vilket det knappast är. (Finns kanske fler med inkorrekt info, här). \\\D.S.Skåningen (diskussion) 13 juni 2016 kl. 16.57 (CEST)
Tänkte precis fråga kring reglerna av klubbmärkesuppladdning och då såg jag det här! Om det nu skulle vara olagligt av copyright-skäl, hur kommer det sig då att engelska wiktionary har laddat upp alla klubblärken från och med Allsvenskan ner till div.2 (i fotboll). Om man klickar på bilderna så står det att :
Bilderna läggs inte upp för marknadsföringsskäl, att märket läggs upp för att föhindra missuppfattningar om ett lags märke, att hjälpa läsaren att känna igen föreningen osv...
Ni kan läsa här på IK Sirius märke: https://en.wikipedia.org/wiki/File:IK_Sirius.png
Som ni ser så använder engelska wikipedia inte commons när de lägger upp klubbmärken utan de tar bilden direkt från klubbens hemsida, vad finns det för riktlinjer kring detta? Jonteemil (diskussion) 16 juni 2016 kl. 16.23 (CEST)
På engelskspråkiga Wikipedia tillåter man lokal uppladdning under Fair use, det gör vi inte på svenskspråkiga Wikipedia. Riktlinjerna är att man måste uppfylla alla villkoren i en:Template:Non-free use rationale logo. /ℇsquilo 16 juni 2016 kl. 17.15 (CEST)
Så man får alltså inte ladda upp logotyper på svenska wikipedia? Om de inte uppfyller villkoren förstås.Jonteemil (diskussion) 18 juni 2016 kl. 01.19 (CEST)
Vi har överhuvudtaget inget eget bildarkiv, utan alla bilderna på svenskspråkiga Wikipedia hämtas från Wikimedia Commons, och där är man noga med att bilderna skall vara fria. --LPfi (diskussion) 18 juni 2016 kl. 18.51 (CEST)

Röntgenbilder[redigera wikitext]

Jag har begärt ut bilder från en magnetröntgen gjord på min rygg. Man får tydligen bilderna på CD från sjukhuset mot en mindre avgift. Nu funderar jag vem som äger upphovsrätten till dessa bilder? Det kan väl knappast vara operatören av maskinen som ju inte gjort något konstnärligt. Är det jag själv då det ju gäller min kropp? /83.185.243.14 1 juli 2016 kl. 19.14 (CEST)

Vi hade en jättediskussion om just den frågan på Commons för några år sedan. En av Sveriges ledande upphovsrättsjurister hade vänligheten att besvara en mejlfråga. Klokare vet jag inte om vi blev. Edaen (diskussion) 1 juli 2016 kl. 19.20 (CEST)
commons:Commons:Requests_for_comment/Xrays#Sweden och commons:Commons:Bybrunnen/Arkiv/2014#Röntgenbild. Slutsatsen var att det är operatören som har upphovsrätt. Bilden behöver inte vara mer konstnärlig än vilken amatörmässig mobiltelefonselfie som helst, det är alltid den som tryckt på knappen som har upphovsrätt (under förutsättning att det är en människa som faktiskt har tryckt på knappen). /ℇsquilo 2 juli 2016 kl. 11.01 (CEST)
Jag har aldrig hört röntgen kallas för fotografi. Det finns väl inga prejudikat eller någon rättspraxis. Hittar ingen källa på att Marianne Levin skulle vara "ledande upphovsrättsjurist". DavidIvar (diskussion) 2 juli 2016 kl. 15.17 (CEST)
Det kommer från SOU 1956: 25,[2] förslag om lag om rätt till fotografisk bild sidan 470 där det står:
I förslaget har såsom föremål för rätten helt allmänt angivits fotografisk bild. [...] I allmänhet är fråga om synligt ljus, men även bilder som uppkommit under inverkan av annan strålning, såsom ultraröd eller ultraviolett sådan, röntgenstrålar o. s. v. äro att hänföra under lagen.
eller k. prop 1960: 17 Förslaget till lag om rätt till fotografisk bild. Ännu så länge är prejudikat och rättspraxis sekundärt i förhållande till lag och förarbeten. Edaen (diskussion) 2 juli 2016 kl. 15.33 (CEST)
Om man ändrar "ledande" till "främsta" och "upphovsrätt" till "immaterialrätt" så har man väl inte dragit det allt för långt?
Professor och Sveriges främsta expert på immaterialrätt
Från Affärsvärlden.[3] Edaen (diskussion) 2 juli 2016 kl. 15.45 (CEST)
Tack för tydlig och utförlig förklaring, Edaen. Vad jag tycker om det hela, att röntgenbilder på en själv borde undantas, spelar mindre roll i detta sammanhang. DavidIvar (diskussion) 2 juli 2016 kl. 17.40 (CEST)
Vi har en artikel om Marianne Levin. Den är lite kortfattad, men hon omnämns i alla fall som expert. När det gäller röntgen så är den tekniskt sett väldigt likt fotografi, både exponering på film, vilket fortfarande är det vanligaste vid större röntgenundersökningar, och digital röntgen vilket numera är det vanligaste hos tandläkaren. /ℇsquilo 2 juli 2016 kl. 18.09 (CEST)
Vad gäller bilder på en själv finns vissa särbestämmelser. Jag vet inte om röntgenbilder är att betrakta som porträtt, men ändå. Situationen är väl lika absurd som för passfoton. Jag har rätt att ge bilden för användning i en matrikel, och väl att bifoga en artikel jag skriver, men däremot kan jag vad jag förstår inte publicera den som porträtt på min webbplats om jag inte kommit överens med fotografen. --LPfi (diskussion) 3 juli 2016 kl. 13.13 (CEST)