Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Februari

Ny mall?

Tyvärr är det inte helt ovanligt med mobbingklotter. Enligt Wp:Blockeringar och avstängningar är det ok att blockera vid grova personangrepp, vilket jag brukar göra. Jag brukar också lämna ett meddelande med ungefär följande ordalydelse: "Alla former av mobbning och trakasserier är naturligtvis lika oacceptabla på Wikipedia som IRL. Detta konto är därför tillfälligt blockerat". Detta händer, igen tyvärr, ofta flera gånger per dag, och jag undrar därför om fler än jag skulle tycka att det vore användbart med en mall som kunde lämna detta eller motsvarande meddelande? MVH Idunius 17 januari 2011 kl. 22.32 (CET)

Vet inte om det behövs. Konton blockerar man nog oändligt vid mobbningsklotter. Vad gäller ip-adresser räcker egentligen blockeringskommentaren -- är det delade ip-adresser (som oftast vid skolor) är det antagligen inte mobbaren som får meddelandet som ges på diskussionssidan. /NH 17 januari 2011 kl. 23.07 (CET)

Så snabbt som SÄ rensas för det mesta tror jag att chansen är god att det är mobbaren som får kommentaren. Sedan tror jag att det tydliga meddelandet är bättre och effektivare än en k3. MVH/Idunius 17 januari 2011 kl. 23.10 (CET)

Jag ser inte riktigt behovet av en sådan mall. Den som blockeras för mobbningsklotter blockeras i första hand för att han/hon har klottrat, inte för att klottret innehöll mobbning. Jag tycker inte att Wikipedia skall ta på sig en "uppfostringsroll", det räcker med att försöka skriva en bra encyklopedi. Jag upplever att i de flesta fallen har det ingen (eller mycket liten) effekt att tala om för klottrare att de inte skall klottra, varför skulle det vara annorlunda om vi började tala om för mobbare att de inte skall mobbas? Förekommer det ofta från en specifik ip-adress tillhörande en specifik skola kan den som vill skicka ett mail och tala om att de har problem med internetmobbing på skolan så får de ta hand om saken själva, det är inte Wikipedias uppgift. /-nothingman- 17 januari 2011 kl. 23.38 (CET)

Fast grova personangrepp och klotter är olika punkter under anledningar till blockeringar, varför jag inte tycker att det är orimligt att använda olika mallar. Tydlighet är effektivt - det är min erfarenhet. Det kan iallafall aldrig skada att vara tydlig. Idunius 17 januari 2011 kl. 23.45 (CET)

Jag är ganska övertygad om att om man mobbningsklottrat och sedan blir blockerad förstår precis varför man blivit blockerad. Det finns, i min mening, alldeles för många mallar som det är. Bättre då att skriva ett personligt meddelande, det tror jag skulle få betydligt större effekt än en mall. /-nothingman- 17 januari 2011 kl. 23.49 (CET)

Jag brukar ju lämna ett personligt meddelande - det jag återgivit ovan. Och som sagt så är min erfarenhet, och vid det här laget har jag gjort mycket klottersanering, att det varit ett effektivt meddelande. Eftersom det har visat sig vara det så tänkte jag att andra kanske ville enkelt kunna lämna något liknande. Om det inte finns något intresse för att lämna ett, enligt min erfarenhet, effektivt mer specifikt och tydligt meddelande i dessa fall så ska jag naturligtvis inte propsa på det, utan jag fortsätter att göra det med hjälp av min egen snabblista, även om en mall hade varit smidigare, och jag åtminstone inte kan se någon negativ effekt av att en sådan mall hade kunnat få finnas tillgänglig. (Uj vilken mening - ursäkta) MVH/Idunius 18 januari 2011 kl. 07.24 (CET)

Låtlista → spårlista

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Stilguide#Låtlista → spårlista. --MagnusA 19 januari 2011 kl. 10.40 (CET)

Sent skall syndaren vakna: Webbkällor --> Digitala källor

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Källhänvisningar#Webbkällor --> Digitala källor. --MagnusA 19 januari 2011 kl. 10.50 (CET)

Fjärd eller Fjord

diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Namngivning av geografiska artiklar #Fjärd eller Fjord. --MagnusA 19 januari 2011 kl. 10.58 (CET)

Källor till "självklara" fakta

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Källhänvisningar#K.C3.A4llor_till_.22sj.C3.A4lvklara.22_fakta. --MagnusA 19 januari 2011 kl. 11.06 (CET)

Förslag till ny adminpolicy vid inaktivitet

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Administratörer#Förslag till ny adminpolicy vid inaktivitet. --MagnusA 19 januari 2011 kl. 11.10 (CET)

Artikel om VoF och Wikipedia på Newsmill som det känns viktigt att ni läser

Vetenskap och Folkbildning försöker kontrollera poster på Wikipedia 78.156.198.8 18 januari 2011 kl. 15.27 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Nämen, vilket skit. Det enda som är påkallat är att ta kontakt med Newsmills ansvarige utgivare och fråga honom hur han ser på sitt utgivaransvar! Obelix 18 januari 2011 kl. 15.28 (CET)

Aningen paranoid. I kommentarerna (#104) hävdar han även att det eventuellt är föreningen som ligger bakom hackningen av hans hemsida och en skarp granat som skall ha placerats utanför bostaden... Att folk bevakar sina specialintressen genom bevakningslistan är väl varken en nyhet eller något förkastligt. Inte heller att det finns regler för vilka artiklar som av gemenskapen anses som relevanta och vilka som raderas. --I99pema 18 januari 2011 kl. 16.36 (CET)

De menar nog bevakningslistan som finns på Vof:s forum inte wikipediaanvändarens egen bevakningslista. --NERIUM 18 januari 2011 kl. 17.09 (CET)

Torbjörn Sassersson är inte paranoid. Han har ekonomiskt intresse i att inte bli granskad vetenskapligt, och därför för han medvetet en kampanj som för ej involverade kan verka paranoid. Det hela faller tillbaka till helt vanlig profithunger. /Grillo 18 januari 2011 kl. 18.12 (CET)

Inbjudan till Torbjörn Sassersson att återskapa WP-artikel The king is back!78.156.196.143 18 januari 2011 kl. 17.25 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det finns väl inte något vetenskapligt över VoF. Har aldrig sett någon källa för deras påstående mer än källa till sig själva. --NERIUM 18 januari 2011 kl. 19.45 (CET)

Artikeln Stockholmsinitiativet känns väldigt tunn. Varför är detta påhitt relevant för en egen artikel? Mer generellt kan man fråga sig om negativa "utmärkelser" av typen "Årets förvillare" alls ska nämnas i de ofrivilliga mottagarnas artikel? Det är ju inte som ordnar och Nobelpriser, som mottagaren kan förväntas gå runt och skryta med. Men om man tar bort informationen om "Årets förvillare" ur artikeln Stockholmsinitiativet, blir det ju inte så mycket kvar. --LA2 18 januari 2011 kl. 18.45 (CET)

Att lägga det under en rubrik som heter "utmärkelser" eller något sånt kan nog bara lite missvisande, men annars är det väl vanlig kritik mot organisationens verksamhet, och sådan brukar väl tas med? -Laxskinn 18 januari 2011 kl. 18.49 (CET)

Det är högst tvivelaktigt att "förvillarpris" skall tas med i sidor om personner,eftersom ett av många vof sympatisörer omnämnt syfte med priset är att göra VoF kännt. Det bör räcka med att det på VoF:s sida nämns vilka som erhållit deras "pris"--Canada 18 januari 2011 kl. 19.30 (CET)

Har priset uppmärksammats? Om det har det bör det vara med, om inte bör det inte vara med. Är det mer komplicerat än så? - Tournesol 18 januari 2011 kl. 19.32 (CET)

LA2 har en poäng. I övrigt tycker jag att, om det nu är så att VoF har någon form av Wikipediaagenda, det givetvis är av intresse för Wikipediagemenskapen att se till att den agendan förhindras. NPOV gäller alla, kritiker som förespråkare. Detta gäller därmed inte unikt för VoF, utan givetvis alla parter med tveksamt syfte. Jag tycker inte att en googling på begreppet "Årets förvillare" är det enda kriteriet för att det skulle vara relevant för egen artikel. Då passar Canadas lösning bättre. Riggwelter 18 januari 2011 kl. 19.37 (CET)

Instämmer med Laxskinn om att kritik mot artikelsubjektet inte bör förtigas i artikeln. Särskilt gäller detta, som Tournesol är inne på, om kritiken har uppmärksammats i oberoende media. Generellt bör negativ information inte behandlas annorlunda än positiv. Canadas lösning skulle i flera fall innebära att uppmärksammad kritik skulle sopas under mattan, och det vore absolut inte NPOV. Lsj 18 januari 2011 kl. 19.52 (CET)

Uppmärksamhet i media kan inte alltid vara tillräckligt. Ibland omnämns diverse tokigheter som kuriosa även i morgontidningar och i public service. Fernbom2 18 januari 2011 kl. 19.56 (CET)

Ja, men då inställer sig givetvis frågan om VoF:s kritik är att anse som tillräckligt "tung" för att platsa i en artikel. Tunn kritik från en liten intressegrupp (om nu så är fallet) är inte värt att ha med och det är inte detsamma som att sopa under mattan. Riggwelter 18 januari 2011 kl. 19.59 (CET)

Nej visst, utpräglade enradare och notiser kan man ju ta för vad de är (på samma sätt om att ett band inte blir encyklopediskt relevant för att de i en bisats i en recension omnämnts som förband till ett större band), men annars tycker jag nog inte det är Wikipedias skribenter som bör avgöra vad som är tokigheter. - Tournesol 18 januari 2011 kl. 20.00 (CET)

Inte enskilda skribenter. Gemenskapen kan dock ibland göra sammanvägningar. Fernbom2 18 januari 2011 kl. 20.03 (CET)

Jag tycker nog att förvillarpriset faller under ovikt. Om en liten svensk förening en dag delade ut ett sådant till FN borde det nämnas där också? Hm, nej. Idunius 18 januari 2011 kl. 20.00 (CET)

Ja, om det fick uppmärksamhet. Svenska Akademien är en liten förening, de delar ut ett pris, vi skriver om det. Det beror på att priset får uppmärksamhet. - Tournesol 18 januari 2011 kl. 20.01 (CET)

Förlåt att jag var otydlig, med "liten" menade jag nog snarare oansenlig (förlåt VoF), i synnerhet i ett globalt perspektiv. (S A är ingen förening utan ett vetenskapligt samfund) Idunius 18 januari 2011 kl. 20.04 (CET)

"Årets förvillare" är nog ungefär lika uppmärksammat som diverse smärre priser (se t.ex. Kategori:Svenska litteraturpriser) som delas ut av diverse sällskap (de får väl som bäst en notering i dagstidningarna). Om det skall bedömas hårdare generellt är det väl snarast för att vi är hårdare med negativ information, inte på grund av vem det är som delar ut det.

andejons 18 januari 2011 kl. 21.27 (CET)

Det är väl "priset" som gjort att Stockholmsinitiativet blivit relevant? --Petter 18 januari 2011 kl. 21.08

Några saker:

• Vanligtvis så brukar det vara VoFs "motståndare" som driver en anti-VoF/pro-psuedovetenskap-linje här på Wikipedia, ofta med otillbörliga medel. Jag själv blockerade Canada för snart ett år sedan, och har blivit kontaktad privat (utanför Wikipedias kanaler) av bl a IP7869 (även känd som Aleph eller Silvermannen.
• Huruvida "Årets förvillare" bör nämnas i mottagarens artikel eller inte beror på hur mycket uppmärksamhet prisutdelningen har rönt, i förhållande till hur mycket uppmärksamhet artikelämnet röner i stort. (D v s: uppmärksammat förvillarpris till Annika Dahlqvist kanske bör nämnas, förvillarpris till FN bör knappast nämnas i FN-artikeln åtminstone.) Detta bör dock bedömas från fall till fall och inte vara ämne för en principdiskussion på Bybrunnen.
• Att VoF har en "bevakningslista" över artiklar relaterade till områden de är intresserade av är inte konstigare än att WikiProjekt Stockholm har en lista över Stockholmsartiklar, att jag har en lista över gotländska kyrkor, eller att en intresseförening för spårtrafik har en lista över järnvägssträckor.
• Är det bara jag som tycker det är lite konstigt att ett IP gör en enda redigering, och det är att länka till en Newsmill-text om påstådda konspirationer på Bybrunnen?

Plrk 18 januari 2011 kl. 21.12 (CET)

Jag har blivt beskylld för att driva en VoF-agenda här och det är jag övertygad många flitiga redigerare har blivit. Vissa personer på kollisionskurs med VoF är ganska konspiratoriskt lagda. --Petter 18 januari 2011 kl. 21.24

Jag känner mig varken konspiratorisk eller pro-psuedoventenskapligt lagd trots att jag ogillar VoF:s poviga redigeringar. --NERIUM 18 januari 2011 kl. 21.34 (CET)

Skönt att höra. --Petter 18 januari 2011 kl. 22.01

Plrk: Angående punkt 3, tycker jag att det definitivt är annorlunda eftersom VoF:s bevakningslista är till för att upprätthålla deras agenda i dessa artiklar. Så vitt jag vet redigerar inte Projekt Stockholm efter någon åsikts-agenda. -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 januari 2011 kl. 22.24 (CET)

Kan du visa mig mig var jag finner denna "agenda", eller förklara vari den består? --I99pema 18 januari 2011 kl. 22.35 (CET)

Vof:s priser uppmärksammas väldigt lite. Se massmedias täckning av 2010 års priser. --Canada 18 januari 2011 kl. 23.21 (CET)

2009 års förvillarpris fick stor uppmärksamhet i media som ni kan se här. Årets utmärkelser har inte fått lika stor uppmärksamhet, men Årets folkbildare Åsa Vilbäck har nämnts i flera tidningar. Vår bevakningslista över wikipedia-artiklar finns till allmänt beskådande här. --Devadatta 19 januari 2011 kl. 08.43 (CET)

Uppmärksamheten är mycket varierande, mycket beroende på hur uppmärksammad pristagaren var innan. 2009 års pris fick artiklar (inte bara smånotiser) i både Aftonbladet och Expressen. 2010 års pris fick det inte, förmodligen därför att ingen bryr sig om Stockholmsinitiativet.

Länk på Bybrunnen november 2009 till VoF:s forum. --NERIUM 18 januari 2011 kl. 23.40 (CET)

Redaktörerna för VoF:s tidskrift Folkvett kommenterade VoF-motståndarnas frustration över motståndet de möter på Wikipedia i en ledare för knappt ett år sedan. Det föranleddes av ett utbrott av Wiki-vandalism som följde när Annika Dahlqvist utsågs till Årets Förvillare. Jag är styrelseledamot i föreningen, medredaktör för tidskriften och den som skrev större delen av ledaren. Martin Rundkvist 18 januari 2011 kl. 23.16 (CET)

Ett problem som jag uplevde väldigt starkt under diskussionen om kiropraktik artikeln var att en del "voffare" var totalt ointresserade av att sätta sig in i fakta i ämnet, vilket naturligtvis skapar problem för wikipedia.Det är aldrig bra om folk redigerar efter sin tro i st för fakta.--Canada 18 januari 2011 kl. 23.33 (CET)

Det kom från rätt person... 178.30.66.135 18 januari 2011 kl. 23.50 (CET)

Plrk har förstås rätt ovan, det är inte speciellt märkligt att man på diverse forum sätter upp listor över artiklar man är intresserad av. Att det förekommer försök att pova dessa artiklar vore förstås ett problem, men förekommer det? Handlar det inte bara om ett antal användare som är intresserad av att upprätthålla vetenskaplig stringens i ett antal artiklar där människor med vinstintresse tycker om att vrida artiklar i sin egen riktning? Hur hade artiklarna om pseudovetenskap sett ut om det inte funnits människor som höll koll på dem? Skulle någon klaga om någon la upp ett wikiprojekt pseudovetenskap med samma målsättning? Jag tillhör förresten också de som kommit i kollisionskurs med "anti-voffarna", och det är alltid lika lustigt att se mitt namn nämnas som en av de värsta vofarna (även jag har förresten drabbats av Aleph/Silvermannens bloggmobbning)... Som jag nämnde på annan plats på Bybrunnen går det inte att förklara för konspirationsteoretiker att något är på ett visst sätt, eftersom man själv ju, tillsammans med alla andra som inte håller med de som tror på konspirationen, är en del av konspirationen. Det är hopplöst att diskutera med sådana här människor. De enda som tar skada av att få artiklar vetenskapligt granskade på Wikipedia är de som har ekonomiskt att vinna på att inte bli det. Finns det någon som anser att det är dåligt att vetenskaplig stringens upprätthålls? /Grillo 19 januari 2011 kl. 00.37 (CET)

Helt klart diskussionens bästa och mest välformulerade inlägg. Jag håller med och har fått samma intryck som du. Obelix 19 januari 2011 kl. 00.43 (CET)

Bra sagt, Grillo! Instämmer även jag. Lsj 19 januari 2011 kl. 08.03 (CET)

Men vad är det vetenskapliga artikeln om "årets förvillare", som inte beskriver varför utan bara presenterar en lista på de personer som fått motta "priset". Vet inte om jag ser den encyklopediska relevansen i det. För vissa personer, i en text om kontrovers kring dem, så kan det vara relevant att nämna det, men nu liknar det bara smutskastning.. I övrigt så är det väl som med allt annat, kan man ange källor för de påståenden man skriver ut så är det fritt fram att ha vilken lista på artiklar som helst!Ralphmeister 19 januari 2011 kl. 08.52 (CET)

Det är viktigt att upprätthålla saklighet, och det gör inte VoF när de försökte forma kiropraktik artikeln efter vad som står på en misslyckad psykiaters hemsida. En person som jobbat i en underkommite till en numera förbjuden kommite, som hade till mål att utplåna kiropraktiken. Naturligtvis bör en artikel vara korrekt vad det gäller innehållet.Vissa i diskussionen var bara intresserade av att artikeln skulle stämma med "skeptiker"rörelsens fördomar om kiropraktik. Det var totalt bisarrt, och flath earth society ter sig som väldigt seriösa jämförelsevis. De två wikipedianer som hade ett konstruktivt förhållningssätt, och var angelägna om att utveckla artikeln till en sakligt acceptabelt nivå var Yger och lsj, för skall inte wikipedia bli en lekplats för en liten extremistgrupp, då måste öppenhet och ett konstruktivt förhållningssätt vara en ledstjärna. De som tror att sanningen finns i vissa texter från en liten extremistgrupp, och att etablerade universitet och högskolor och regeringar inget vet någonting bör nog fundera lite på vad tillförlitlig kunskap är.--Canada 19 januari 2011 kl. 08.55 (CET)

Jag har självklart inte svar på om det har förekommit försök att POV:a artiklar från deras sida. Det hade nog varit ett mastodontarbete att kartlägga. Jag hade dock inte hört mycket om VoF innan jag började redigera här på Wikipedia och mitt intryck av föreningen är endast färgade av intryck härifrån. Jag ställer mig dock skeptisk till att alla användare på ett forum för en intresseförening kan upprätthålla en neutralitet i de artiklar som listas. Jag blir instinktivt misstänksam när ett utomstående part försöker påverka innehåller på Wikipedia, särskilt när det blir organiserat som i den tråden. Efter en genomläsning verkar de flesta ämnen som listats på forumet vara vettiga att bevaka, men arbetet med att hålla koll på pseudovetenskapliga artiklar ska i så fall föras öppet här på Wikipedia. När vissa postare på forumet däremot listar användare som det är "bra att hålla koll på" får man lite kalla kårar. -- [ jiˈesˌdeːo ] 19 januari 2011 kl. 09.08 (CET)

Jag noterade VoF:s bevakningslista första gången för kanske något år sedan och tyckte redan då att det inte kändes helt bekvämt med denna organiserade punktmarkering av vissa ämnen. Förvisso är det säkerligen i de flesta fall mycket bättre att en samling vetenskapligt sinnade "skeptiker" får sista ordet i många av de berörda artiklarna än att diverse medier, kvacksalvare och andra new age-charlataner och liknande får det, men därifrån kan man inte gå till konklusionen att den bild VoF och dess anhängare står för alltid skulle vara den "sanna" eller "objektiva". Det finns många vetenskapsområden där det råder starkt divergerande tolkningar om vad som är "sant", och POV-pushning är POV-pushning även om den sker i rationalitetens och folkupplysningens namn. Utan att vara detaljinsatt i VoF har jag också personligen intrycket att denna rörelse ibland kan inta en något extremt naturbetenskapligt-positivistisk hållning till saker och ting. /FredrikT 19 januari 2011 kl. 16.16 (CET)

För debatten vore det ju faktiskt intressant om någon kunde visa på ett konkret exempel på där artikelkvaliteten hos en artikel försämrats till följd av att den placerats på VOFs bevakningslista. --I99pema 19 januari 2011 kl. 16.27 (CET)

VoF kallar sig själva för "skeptiker" och det är väl en bra inställning om man ska granska innehållet på Wikipedia? Jag kan bara inte låta bli att tycka att det ligger in viss ironi i att de har delat ut priset "årets förvillare" till någon som är mer skeptisk än vad de själva är. /Kemikungen 19 januari 2011 kl. 16.50 (CET)

VoFs "bevakningslista" vore kanske värd att diskutera ifall den a) var hemlig eller b) var skapad med syfte att POVa. Nu är det, tycker jag, inte konstigare än att spårvägsintresserade har listor över järnvägsrelaterade artiklar. VoF är öppna med att listan finns och verkar generellt anstränga sig mer än de flesta nybörjare för att förstå Wikipedias interna kultur och regelverk. Jag kan inte påminna mig något fall där någon VoFare - eller ens någon som varit på "VoFs sida" - blivit blockerad för t ex POV-pushande, däremot händer ofta motsatsen (återigen, t ex Canada). Tvärtom så finns det rentav en relativt utbredd konspirationsteori om att Wikipedias administratörskår domineras av VoFare, vilket "bevisats" med påståenden om att bl a jag och Grillo är VoFare. Kan det tänkas vara så att några galningar som inte får som de vill kastar skit omkring sig? Tills att jag ser några konkreta bevis för att VoF faktiskt bedrivit organiserad pov-pushning, snarare än att ha bedrivit ett värdefullt arbete med att förlänga artiklar samt skydda dem från pov-pushande psuedovetenskapare, är det den teori jag skriver under på. Plrk 20 januari 2011 kl. 00.52 (CET)

Plrk skriver:" Jag kan inte påminna mig något fall där någon VoFare - eller ens någon som varit på "VoFs sida" - blivit blockerad för t ex POV-pushande, däremot händer ofta motsatsen (återigen, t ex Canada)."Bland det första som hände när jag var ny var att den ledande voffaren "garvaren" påstod att jag "var en marionett" för Colombo,och ville att jag skulle raderas(eller hur ordvalet föll sig).Det var en mycket märklig upplevelse, och den upplevelsen gjorde mig knappast mindre skeptisk till vof. Jag bl a började försöka få artikeln om kiropraktik att handla om verkligheten.Jag är kiropraktor, och väl påläst om kiropraktikens historia. Plrk skriver: "* Vanligtvis så brukar det vara VoFs "motståndare" som driver en anti-VoF/pro-psuedovetenskap-linje här på Wikipedia, ofta med otillbörliga medel. Jag själv blockerade Canada för snart ett år sedan," Jo varför blockerade Plrk mig? Jo för att jag "tjafsade" på sidan om kiropraktik. Vad innebar det. Jo, att jag försökte få artikeln om kiropraktik att stämma med verifierbara källor. i stället för de förvirrade fantasier som fanns på sidan då! det är Plrks betydelse av tjafsa. Plrk har inte visat sig besitta några kunskaper i ämnet kiopraktik .Vare sig då eller senare. Plrk borde inte blandat sig i överhuvutaget utan lämnat det till de som var bättre lämpade. Men det var min första kontakt med antivetenskapligt beteende här på wikipedia. Jag blev faktisk förvånnad över den låga nivån.--Canada 20 januari 2011 kl. 01.47 (CET)

Hur var det nu, hade du några exempel på VoFare som blivit blockerade? Eller handlar ditt inlägg enbart om att kasta skit på mig? Plrk 20 januari 2011 kl. 12.22 (CET)

Garvarn är väl förresten ingen VoF:are, utan kör sitt eget rejs?--Pjred 20 januari 2011 kl. 15.27 (CET)

Garvarn är en av styrelseledamöterna i Vof enligt deras forum. --NERIUM 20 januari 2011 kl. 16.10 (CET)

Det är direkt felaktigt. Enligt Garvarn själv så är han inte medlem. --84.55.67.16 20 januari 2011 kl. 16.28 (CET)

Även Plrks senaste angrepp på mig är obalanserat(20 januari 2011 kl. 12.22 )--Canada 20 januari 2011 kl. 16.17 (CET)

Isåfall råder jag dig att anmäla mig på WP:BOÅ, så att lämpliga åtgärder vidtas. Plrk 20 januari 2011 kl. 16.21 (CET)

Man kan för övrigt notera att även pseudovetenskaparna planerar Wikipediaredigeringar på sina forum. Sen var det gulligt att de inte tänkte på att deras forum var öppet för allmänheten... 178.30.66.135 20 januari 2011 kl. 16.56 (CET)

Kan du lägga in en länk, kanske?Sjö 20 januari 2011 kl. 17.20 (CET)

NERIUM har rätt. Garvarn är sedan länge avslöjad som fd styrelsemedlemmen i VoF. Rickard Berghorn har koll. 78.156.197.219 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om man har lägger någon vikt vid denna newsmillkommentar föreslår jag att man lyfter saken i respektive administratörs årliga administratörsomval. Eller borde någon avsättas? Plrk 20 januari 2011 kl. 20.43 (CET)

Tror inte det är någon ide för de allra flesta verkar gilla VoF:s pseudovetenskapliga syn. --NERIUM 20 januari 2011 kl. 20.56 (CET)

Böcker

I litteraturåren står böckerna i bokstavsordning, det borde ändras till författarordning, som album och låtar i musikåren står efter artist. J 1982 20 januari 2011 kl. 21.09 (CET)

Estlands president Ilves besöker Stockholm

Mottagning vid hovstallet i Stockholm

Den 18-20 januari besöker Estlands president Toomas Hendrik Ilves sin födelsestad Stockholm. Princessbröllopsfotografen commons:User:Janwikifoto har ackreditering och vi hoppas nya foton ska dyka upp i commons:Category:Toomas Hendrik Ilves. UD har ett program för besöket. Till sammanhanget hör att Carl Bildt igår söndag skrev en debattartikel i G-P Offren var inte förgäves med anledning av att det är 20 år sedan Estland, Lettland och Litauen gjorde sig fria från Sovjetunionen. Kanske dags för en genomgång av vår nutidshistoria. Artikeln om TV-tornet i Vilnius kanske borde utökas. En sak är säker: Vi har inga svenska dagstidningar på webben från 1991. Heder åt Rex Sueciæ som skrivit/översatt det mesta av samlingsartikeln Den sjungande revolutionen. Se även et:Vikipeedia:Üldine arutelu#Pictures of Ilves in Stockholm --LA2 17 januari 2011 kl. 23.33 (CET)

Roligt med ackrediteringen! Bröllopet ledde ju till en stor mängd nya och bra stockholmsbilder på Commons. När det gäller politisk nutidshistoria; se även den nyskrivna Sveriges utrikespolitik. Allt gott, /Urbourbo 18 januari 2011 kl. 10.04 (CET)

Nu finns de första bilderna, jag har inte hunnit med allt, men mer blir det. Man kan utgå från att de har katergorin commons:Category:Toomas Hendrik Ilves men även kungen, drottningen, och lite annat kommer med. Det vore ju bra om man kunde åstadkomma någon vettig text till bilderna. --Janwikifoto 18 januari 2011 kl. 22.03 (CET)

Bilderna är nu flyttade till en egen kategori, Commons:Category:January 18-20, 2011 Toomas Hendrik Ilves in Sweden. --LA2 19 januari 2011 kl. 07.50 (CET)

Skumt! Trots att albumet ovan ligger i kategorin "Toomas Hendrik Ilves" på Commons så kan man inte se den bland de listade underkategorierna. Vadan detta tro??? /FredrikT 21 januari 2011 kl. 18.17 (CET)

Glöm ovanstående - när jag loggade in igen kom länken. Måste ha varit något med cacheminnet. /FredrikT 21 januari 2011 kl. 18.19 (CET)

Datadumpen klar

Datadumpen för svWP är klar (http://download.wikimedia.org/svwiki/20110120/) för den som vill fixa fram lite statistik eller vad man nu gör med den. -- [ jiˈesˌdeːo ] 21 januari 2011 kl. 17.03 (CET)

Jag är själv oduglig på att ta fram statistik från dumpar, men jag tar väldigt gärna del av resultatet om någon annan gör det :-) /-nothingman- 21 januari 2011 kl. 17.22 (CET)

Spegelsida bryter mot licensen?

Bryter inte den här spegeln mot licensen? De hävdar att de är ett Wikimediaprojekt längst ner och använder dessutom vår (gamla) logotyp. De har till och med en skänk pengar-länk som går till Wikimedia Foundations donationssajt... Det hela känns lite märkligt... /Grillo 22 januari 2011 kl. 09.44 (CET)

Den här siten var uppe för diskussion för ett tag sedan. Licensen verkar de inte bryta mot (användarnamn från historiken finns och länkar hit), men däremot mot copyrighten på Wikimedias loggor. Siten verkar sälja tjänster där man erbjuder underhåll av en MediaWiki-site. -- Lavallen 22 januari 2011 kl. 10.20 (CET)

Mer än 1000 nya årtalskategorier

Om man tittar på Special:Önskade kategorier så kan man se att det plötsligt har uppkommit ca 1000 röda kategorier baserade på årtal. Men det är inte någon som skapat dessa på en gång. Istället är det tydligen någon kod i någon eller några mallar som de senaste dagarna förändrats så att det blivit så här. Hur återställer vi detta?--Bruno Rosta 4 januari 2011 kl. 21.48 (CET)

Hmm, jag kan nog vara lite skyldig kanske. Mallarna {{Sjösättningsårskategori}}, {{Sjösättningsdecennium}} och {{Transportårskategori}} lägger automatiskt kategorierna med transportår. Skulle tippa att de andra (serieår etc) också kommer från någon liknande mall. Jag visste inte att Special:Önskade kategorier existerade. Den enkla lösningen är ju så klart att bara ta bort dem ur mallarna, men det vore ju synd. Egentligen borde man nog kunna botskapa åtminstone de där "xxxx-talets transportår" etc. -Laxskinn 4 januari 2011 kl. 22.41 (CET)

Att skapa alla dessa mer än 1000 kategorierna manuellt är ett jättejobb. Så lättast vore att återställa. Men hur återställs detta? Eller kan någon bot skapa dessa mer än 1000 kategorier? I vilket fall som helst bör något göras åt saken--Bruno Rosta 4 januari 2011 kl. 23.33 (CET)

De har ju bara ett standardinnehåll, så det borde gå att ordna med en bot antar jag. Kategorierna saknas ju trots allt så det känns dumt att "låtsas som ingenting" och ta bort dem ur mallen. -Laxskinn 5 januari 2011 kl. 00.05 (CET)

Om vi vill ha kategoriseringen måste det väl ändå vara vettigare att låta kategorierna vara röda än att ta bort dem, såvida ingen orkar skapa dem (vilket jag har full förståelse för)? Kategorier behöver inte till varje pris vara skapade från första sekunden de dyker upp. /Grillo 5 januari 2011 kl. 11.29 (CET)

Det känns allt angelägnare att hitta ett mått på stubbkategorier, så att vi kan sätta stopp för och börja rensa bort de som inte behövs. Hur många kategorier har vi? Är det någon som följt antalet över tid? --LA2 5 januari 2011 kl. 14.04 (CET)

När vi pratar om kvaliteten i vårt kategorisystem, skulle jag också vilja påpeka att det finns ganska gott om kategorier som inte är interwiki-länkade. Jag springer rätt ofta på icke-länkade kategorier som intiutivt "borde" ha motsvarigheter på de större språkversionerna, och ibland åtgärdar jag det. (Oftare än för artiklar, så procentuellt sett finns det mer att göra på kategorisidan vad gäller iw-länkning.) Skulle nog se det som en mer värdefull insats i kategoriträsket om mer systematisk iw-länkning skedde, i vissa fall i kombination med översyn av kategorierna, än att några tusen nya skapades enbart p.g.a. att de lagts till i mallar. Tomas e 5 januari 2011 kl. 15.30 (CET)

Botskapa (eller för den delen för hand) inte några kategorier ännu, som det är så finns redan en del kategorier (i alla fall de datorspelsrelaterade men andra kanske också påverkats) redan under andra namn och en såpass stor omkategorisering kräver betydligt mer diskussion innan den ska genomföras. GameOn 5 januari 2011 kl. 18.25 (CET)

Vi har 85945 kategorier nu (för några minuter sedan). Sista november hade vi nästan 82000 kategorier. Om man tittar i gamla dumpar kan man följa utvecklingen. De tidigaste jag hittar på download.wikimedia.org är från 5 mars och 5 april i år, då användes 65302 respektive 66543 kategorier. I gamla dumpar som från 20 augusti och 13 september 2009 användes 55200 och 56386 kategorier. Tyvärr lyckas jag inte få igång min gamla dator där jag borde ha någon dump från 2007 eller 2008. /90.229.129.137 5 januari 2011 kl. 20.17 (CET)

För att diskutera lite: en sak som jag har tänkt på är hur artiklarnas namn är formulerade. Standarden verkar vara "1920-talets sportår" vilket begränsar den till att innehålla de (gissningsvis 10) underkategorierna "Sportåret 1920", "Sportåret 1921" etc. Den engelska motsvarigheten heter "1920s in sport" och kan därmed även rymma andra saker som kanske helst bör kategoriseras under hela decenniet istället för ett enskilt år. Jag skulle därför hellre se standarden "Sport under 1920-talet". -Laxskinn 6 januari 2011 kl. 11.10 (CET)

Problemet är löst nu. Problemet uppstod ur en förändring i Mall:Årtal Ämne. Kodningen är ändrad i mallen så nu faller alla dessa kategorier bort igen tack och lov. Så ordningen håller på att återställas tilll vad det var innan--Bruno Rosta 9 januari 2011 kl. 22.42 (CET)

Fast vissa kategorier (musik, politik, sport och film, krig, TV och radio) har sedan länge använts. Återställ dem. J 1982 14 januari 2011 kl. 13.22 (CET)

Tomma kategorier är ingen betjänt av. Återskapa dem vid behov! Fernbom2 23 januari 2011 kl. 13.50 (CET)

Vad kan WMSE göra för Wikipedia?

I fredags samlades styrelsen i föreningen Wikimedia Sverige (WMSE) för att planera/diskutera verksamheten 2011. En verksamhetsplan ska läggas fram för årsmötet den 19 mars. Men ärligt talat så råder en viss idétorka och stagnation. På 3,5 år har vi visat att vi kan ställa ut på Bokmässan, arrangera konferensen Wikipedia Academy, fira 10-årsjubileet, stödja fotosafari och några till saker. Men den egentliga nyttan av dessa ansträngningar är svårare att redovisa. Föreningen har som syfte att stödja fri kunskap, men har vi lyckats med det? Vad borde föreningen göra för att hjälpa Wikipedia och systerprojekten? Om vi konkret tar bokmässan, så tror jag att wikipedianer i t-shirt som går runt och fotograferar (och samarbetet med Nordiska Afrikainstitutet) gör större konkret nytta än de som står i montern. Så kanske borde vi skippa montern och bara satsa på t-shirts och inträdesbiljetter till hugade wikipedianer? Det skulle kunna göra att wikipedianer kan besöka många fler mässor och arrangemang. Andra delar av verksamheten kanske borde omformuleras på liknande sätt? --LA2 16 januari 2011 kl. 01.51 (CET)

Mer än att låta aktiva wikipedianer få tillgång till olika arrangemang tycker jag man ska hitta sätt att få människor som besöker arrangemang att engagera sig i Wikipedia. Jag vet inte var jag har hört det här (om det var svenskspråkiga eller tyskspråkiga) men nånstans så ska man ha tagit kontakt med släktforskningsföreningar att börja jobba med wikipedia. Detta skulle vara en intressant tråd att köra på. Om WMSE skulle ta kontakt med föreningar som sysslar med information såsom släktforskning, historiaföreningar, författarföreningar, supporterklubbar till olika idrottsföreningar mm. Alltså sådana som sysslar med aktiviteter som ofta har att göra med text. alltså att de skriver saker i sin hobby. Dessa lär ha lättare att ta till sig något som Wikipedia. Hur man än vrider och vänder på det så är det vi sysslar med ett fönster fullt av text. text, text. Det är inte vem som helst som kan skaffa sig intresse för en sån här sida. Att då ta kontakt med föreningar som sysslar med sin hobby+text och erbjuda någonting: kurser i hur man editerar och speciellt ta upp hur man skriver en utmärkt artikel vilket gynnar både dom och oss (vi får en till utmärkt artikel och människor som är intresserad av föreningens verksamhet kan läsa mer om området och de kan få ännu en medlem). Kanske är någon form av "officiellt samarbete" en ide. Vad det skulle gå ut på vet jag ej men målet bör vara att påmina föreningarnas medlemmar om att de kan skriva på WIkipedia. Herr X ^(D) 16 januari 2011 kl. 10.31 (CET)�

Kanske kan man tipsa föreringar att om dom skriver uppsatsliknande arbeten, att de kan lägga in dom på wikipedia efter lite omarbetning och NPOVande. Herr X ^(D) 16 januari 2011 kl. 10.32 (CET)�

När Wikimedia Sverige startade 2007 var fokus på 1.Göra Wikipedia och dess systerprojekt positivt kända 2.Etablera en IRL kontaktpunkt mellan allmänhet och Wikipedianer. Som synes inte minst av mediarapporteringen av Wikipedia 10 år är dessa två mål fullt ut uppfyllda vid detta laget, och som du skriver kan det vara läge att sätta primärfokus på annat och kanske tom tona ner ansträngningarna inom detta område.

Om vi ser på hur det står till med sv:wp, så är det min uppfattning att det är två saker som behöver förbättras via brett arbete

1. Rekrytera nya regelbundna bidragsgivare. Här tror jag det behövs experimenteras med flera olika tekniker och angreppssätt, och mycket av detta måste ske IRL, dvs föreningen har en viktig roll i detta. Jag uppfattar erfarenheten visar att allmänna kurser, allmänt prat (även som Wikipedia Academy) inte ger några nya regelbundna bidragsgivare. Jag tror mer på direktkontakter och former av mentorskap och IRL arbetsgrupper. I mitt senaste intresseområde, socknar och församlingar, tror jag egentligen jag borde åka runt i olika hembygdsföreningar och prata om detta. Också inom SeniorNet och också söka upp de många andra webbaserade intiativ inom området som nu bedrivs och försöka få till samarbeten. Och att den som driver detta är någon form av "projektledare" dvs aktivt följer upp alla trådar, själv kan fixa projekt, mallar etc och kan driva igång delta i IRLstödgrupper etc. (jobbigt och jag är inte säker jag har viljan, men det är en annan sak). Det just startade Göteborgsprojektet är ett annat sådant exempel som nog skulle må bra av en uppsökande "projektledare" som är fullt aktiv i wp-arbete. Det projekt ni är på väg starta upp Internet i Sverige stämmer bra med detta fokus.
2. Sedan tror jag att skapa en bättre täckning i centrala ämnesområden borde bli ett annat fokusområde. Och här är den behövliga ansatsen likartad den ovan, Internet i Sverige har ju tex detta som huvudmål

Yger 16 januari 2011 kl. 10.35 (CET)

Jag skulle säga att man skulle rikta sig mer mot museer, kommunder, länsstyrelser med mera liknande. Angående bilder att få fler än Nordiska museet att släppa bilder på det sätt som de nyligen gjorde. Jag tror kruxet ligger i att inte vädja till deras donationslusta, utan faktiskt få Nationalmuseum att inse att de kan tjäna mer pengar på att wikipedias artiklar om diverse konstnärer är illustrerade med deras bilder än vad de får in på försäljning av dessa bilder. Om inte alla så åtminstone vissa utvalda, jag tror att om vissa börjar kommer snart andra som också vill ha sina bilder följer efter. De minsta museerna är troligen lättast att övertala. Sedan handlar det också om att få museerna att inse att artiklar om föremål eller dess konstnärer på wikipedia faktiskt är en reklam av ofantligt värde. Samma sak med kommuner - den kommun vars byggnadsminnen, nationalparker, andra sevärdheter som slott, herrgårdar museer som inte finns på wikipedia, och dessutom saknar bilder gör att de kan förlora tiotals miljoner, ja hundratals miljoner i intäkter till grannkommunen varje år. Något de med lite arbete faktiskt skulle kunna råda bot på. Många har insett detta, men tyvärr inte alltid hur man skriver Neutrala artiklar. Många får sina artiklar eller sin information raderade och inser inte att genom att formulera den på ett bättre sätt skulle man kunna få fantastisk gratisreklam. Många museer och institutioner arbetar idag med projekt för att tillgängliggöra sin information, kanske skulle man arbeta på att få dem att inse att wikipedia är fält de skulle kunna utnyttja.--194.71.123.2 16 januari 2011 kl. 12.11 (CET)

(Ursäkta, skrev visst oinloggad ovan). Jag tycker Yger beskriver viktiga uppgifter för wikipedia framöver, men jag vet inte hur mycket av arbetet som bör ligga på wikimedia Sverige och hur mycket som bör organiseras av wikipedias användarcommunity.--FBQ 16 januari 2011 kl. 12.25 (CET)

Jag vill framföra ett tack och uttrycka min beundran för WMSE och det arbete alla har lagt och lägger ner. Visst kan det kanske just nu råda en viss idétorka, men det tror jag är naturligt i takt med att man når mål som man satt upp och efter de större engagemang man organiserat - föredömligt! Jag vill föreslå att man som nya mål dels ökar sin verksamhet mot muséer och bildsamlingar (precis som FBQ uttrycker ovan), dels ökar tyngdpunkten på marknadsföring. Jag tror dock kanske inte att man skall engagera sig i Wikipedia direkt, i stil med att direkt rekrytera nya användare, utan däremot att fortsätta göra svenskspråkiga mer synligt så att bidragsgivarna själva ansluter sig. Riggwelter 16 januari 2011 kl. 12.33 (CET)

Jag håller helt och fullt med FBQ om att man bör sikta in sig på museer, kommuner o.dyl., och vill tillägga aktörer som idrottsklubbar och bokförlag till listan över möjliga samarbetspartner. /Jssfrk 16 januari 2011 kl. 13.11 (CET)

Vad skulle det sannolikt krävas för att få vissa vetenskapliga tidskrifter att släppa in (kanske en grupp) Wikipedianer i deras databaser? Mitt arbete här som författare avstannade när jag inte längre var student och hade tillgång till dessa tidskrifter genom universitetsbiblan. -- Lavallen 16 januari 2011 kl. 13.59 (CET)

Varför inte registrera dig på en fristående universitetskurs per år? Nu när kåravgiften är borta kostar det inget alls.

Herr X gjorde en mycket bra analys. Det finns över 200.000 aktiva släktforskare i Sverige, ofta välorganiserade i lokalföreningar, med god kunskap om orter, gamla kartor, historia, seder, släkter, osv, och god erfarenhet av att publicera saker på nätet och att uppge källor. I många städer tillhandahåller länsarkiv/kulturmagasin/stadsbibliotek särskilda lokaler för släktforskare där det sitter folk dagligen. Fördjupad satsning på denna grupp från WMSE:s sida tror jag på.

Viktigt är också att engagera experter på olika ämnen. När vi har problem med en särskilt artikel, eller när man man har skrivit om ett speciellt ämne och är lite osäker på om det blev rätt, kan man ställa frågor i nätforum där intresserade av ämnet finns, och be dem titta på någon liten formulering och bidra till artikeln. Någon gång har jag även mejlat en expert och frågat, och då har jag fått riktigt bra svar. Man kan utnyttja sitt eget kontaktnät, och uppmuntra akademiker och andra experter som man känner att titta på artiklar. Det behövs ingen satsning från WMSE på detta, utan detta kan var och en ta på sig.

Slutligen vill jag trycka på att vi måste hitta sätt att rekrytera fler som översätter från andra språkversioner, främst enwp och dewp, till svenska. Jag vet bara inte hur. En tonåring sa till mig häromdan "Varför översätter dom inte hela engelska Wikipedia till svenska? De svenska artiklarna är ju så korta." Min bild är att detta är en vanlig kritik mot svwp. Mange01 16 januari 2011 kl. 14.25 (CET)

Vad sa du till tonåringen för att få honom att förstå att han ingår i "dom"? FBQ:s inlägg ovan är det bästa i den här diskussionen i min mening. Ett sätt att uppnå detta är nog fler fotosafaris. Ta kontakt med kommunen vi gör safaris i och försök få med någon kommunanställd så att de får se vad vi gör. Försök få dessa att inse hur Wikipediaartiklar ska vara utformade och få dem att hjälpa till med att skriva artiklar om platserna som besökts. Jag tror många måste lära sig att Wikipedia i många fall är en mycket bättre turistportal än kommunernas egna webbplatser, och att kommunerna har svårt att lära sig att skriva neutralt här när de är vana vid att kunna formulera sig hur som helst på webbplatsen. Det är många som inte tål överdrifterna i marknadsföringsskrifter som tycker det är skönt med Wikipedias balans, men även så googlar man sig ju fram till WP snarare än kommunens webbplats. Jag vet inte riktigt var man ska börja, men den hågade kan ju kontakta sin hemkommun... /Grillo 16 januari 2011 kl. 14.42 (CET)

(redigeringskonflikt) Kanske är jag negativ nu, men jag tror en riktad satsning mot släkforskare kan vara lite förspilld. Jag tror nämligen att nästan alla av dessa som är vana att forska på nätet redan känner till wikipedia, och att man kan redigera här. En hel del av dessa har redan försökt redigera här, en del har blivit kvar, men många inte - av flera skäl: 1. Alla är definitivt inte bra på att ange källor, och många är inte bra på att bedömma olika källors trovärdighet. 2. Wikipeida accepterar inte originalforskning, kyrkböcker eller andra originalsdokument som utgör det främsta materialet för släktforskare accepteras inte som källor här på wikipedia. 3. Wikipedias relevanskriterier gör att de flesta för en släktforskare intressanta personer inte platsar här. En bra släktforskare tycker att en torpare är lika intressant som en kejsare, men wikipedia accepterar inte artiklar om alla torpare. Svenska biografier är visserligen långt i från fullständigt täckta, men det är faktiskt ett av de områden svenskspråkiga wikipedia har bäst täckning. Wikipedias relevanskriterier är en orsak att det redan byggts upp alternativa sidor i wikiteknik för dokumentation av svenska släkter. Därmed inte sagt att släktforskare är ointressanta som skribenter på wikipedia.

Jag tror absolut på hembygdsföreningar, men för att kunna garantera ett bra kvalitet på bidragen och kunna ge ett bra bemötande av de hembygdföreningar som önskar bidra borde wikimedia Sverige i sådana fall fokusera på Sveriges hembygdsförbund, och kanske sköta kontakten den vägen. Kanske kunde man genom Sveriges hembygdförbund distrubuera råd och information om wikipedia, källkritik och problem med artikelförfattande. Risken är ju att en hembygdförening har kontakt med en wikimediarepresentant som uppmuntar dem att skriva om sitt favoritobjekt, en feniciergrav eller hednisk kultplats. Stort lokalt engagemang uppbådas för att skriva artiklar i ämnet. En docent i arkeologi dömmer ut deras artiklar som helt felaktiga och skriver om dem fullständigt och sågar deras teorier. Själva blir de arga, frusterade, och bittra på wikipeida i stort. Drabbar det här flera föreningar riskerar wikipedia snarast att skadas.

Jag tror absolut på fler översättningar. Jag står dock fast vid att jag anser att i alternativet mellan egenförfattade artiklar och översättningar är alltid egenförfattade artiklar bättre. Ju kortare avstånd mellan källan och författaren ju bättre.--FBQ 16 januari 2011 kl. 15.11 (CET)

När det gäller "översättningar" skulle jag rekomendera att fler "stjäl" källorna och jobbar med egen text runt dem. Då spelar det mindre roll vilken språkversion man "stjäl" ifrån. - Lavallen 16 januari 2011 kl. 15.23 (CET) (Som jobbat utifrån polska Wikipedia, med den angreppsmetoden, trots att min polska nästan är i det närmaste obefintlig.)

Det låter ju som en bra idé - och då är det ju tekniskt sett inte någon översättning utan en egen artikel skriven med samma källor.--FBQ 16 januari 2011 kl. 15.48 (CET)

Det viktigaste som WMSE kan göra för Wikipedia är att stödja och främja alla försök att skapa en effektiv neutral metod för konflikthantering mellan avnvändarna. Avsaknaden av en sådan gör bidragandet ytterst besvärligt och ibland extremt otrevligt för många användare, särskilt nykomna. Hälsar vänligen SergeWoodzing 16 januari 2011 kl. 15.59 (CET)

Bara som lite komplettering till diskussionerna ovan om släktforskning och hembygdsföreningar. Denna nystartade wikipedia för släktforskare undrar jag mycket varför de inte bättre kan samarbete med sv:wp istället. När jag frågade dem sa de för att vi inte tillåter att det i församlingsartiklar finns referenser till i vilket arkiv motsvarande kyrkoböcker finns. Men är det verkligen så kunde vi inte tillåta en ruta en bit ner som talade om detta? Och att etablera officiella kontakter med svenska hembygdsföreningen tror jag mycket på. Jag gjorde detta själv för 2-3 år sedan men då var de kallsinniga och ville satsa på Genline istället, då man där kunde låsa in de man skapat och inte få problem med upphovsrätt eller att någon ändrade ens text. Men jag tror frågan är mer mogen nu och en diskussion nu skulle kunna bli mer positiv (och Media mer accepterarnde av Wikipedia hjälper till).Yger 16 januari 2011 kl. 16.24 (CET)

Man kan medla i konflikter, man kan översätta artiklar, man kan värva fler skribenter. Men detta kan vem som helst göra som privatperson. Vad behöver vi föreningen till? Är det något som kostar pengar? Som kräver upparbetade kontakter? Kontakten med museer och liknande underlättas av att vi är officiella, så att museet kan förklara vem de har talat med. Argumentet att Wikipedia är "reklam av ofantligt värde" är det ingen som går på, det stämmer helt enkelt inte. Det behövs bättre argument än så. Om det hade varit "värdefullt" på riktigt att ha material i Wikipedia, så hade spam-försöken varit mer avancerade och inte så tafatta som idag. --LA2 16 januari 2011 kl. 17.33 (CET)

Fast det stämmer ju inte. Många "spam-försök" är inte alls tafatta, och många finns idag kvar i respektive artiklar. En hel del företagsartiklar är skrivna av personer på företagen själva, och väldigt många biografier är skrivna av personerna själva, eller på uppdrag av dem. Sedan är jag klart fundersam över att inte fler försöker göra seriösa försök att skriva vettig information. En IP-adress som eller användare som bara lägger in egen reklam i artiklar om sin egen verksamhet bränner ju sina skepp i frågan om att sedan komma med vettiga bidrag, och kommer ju att ifrågasättas rejält av etablerade användare även om bidragen senare blir bättre. Sedan är det väl fel av mig att försöka gissa värdet på en wikipediaartikel, jag har absolut ingen utbildning för sådant. Vem som helst får väl gissa marknadsvärdet av att hamna googling om "medeltida borgar", "dalmålningar" eller liknande, speciellt om artikeln innehåller en bra beskrivande text och vackra bilder från den egna kommunen eller egna museisamlingen. Att wikipedia spelar en avgörande roll för en sådan googling vet nog de flesta här.

Sedan tror jag att många i likhet med Adam Svanell antar att wikipeida kommer att bli en fluga. Att wikipedia fortfarande inte riktigt klarar att hålla klotter och vinklade artiklar i kontroll bidrar också till bilden av svenskspråkiga wikipedia som något otillförlitligt. Jag tror inte heller att alla hunnit märka att wikipedia sakta men säkert blivit bättre. --FBQ 16 januari 2011 kl. 18.06 (CET)

EMRÅ: Vad som sker på Wikpedia ska även fortsättningsvis hanteras av på wikipedianerna. WMSE ska sköta kontakten mellan wikipedia(nerna) och verkligheten.

Jag ser följanade uppgifter för WMSE

Hantera upphovsrättsproblem, både vad som är OK att använda på wikipedia och hur wp-materialet används utanför wikipeida.

Kontakter/lobbying mot kulturinstitutioner och statliga verk och myndigheter. Framförallt att staten, som ju finansieras av oss alla, faktiskt per default lägger sitt material på public domain. Politikern (moderaten Karl Sigfrid?), som var med på paneldebatten "Det mogna Wikipedia" var inne på det. Men som han sa så är det ju ingen sexig fråga, så det behövs nog en påtryckargrupp. Till exempel borde det vara självklart att alla presentationer av riksdagsmännen och deras bilder på riksdagens hemsida är public domain.

Fortsätta verka för en positiv bild för WP. Det var under 10årsjubileums reportagen problemorienterat även i de mest positiva reportagen;Kan man lita på WP? Alla är anonyma? Vem som helst kan skriva vad som helst, konsensus=pöbelvälde etc. Så jobbet att beskriva att den kvalitetssäkring som faktiskt finns och fungerar är inte klart.

Fortsätta verka för IRL möten mellan wikipedianer; fotosafis etc.

Och så vill även jag tacka för kaffet!--LittleGun 16 januari 2011 kl. 19.28 (CET)

Skolor skulle kanske också kunna vara värda att bearbeta lite. Just nu har ju flera skolor projekt här på gång. En annan fördel med detta skulle ju kunna vara att det antagligen inte är lika kul att klottra på ett projekt som man själv har deltagit i. Man skulle ju alltså kunna börja med gymnasieskolor och sen kanske gå vidare till högskolor och universitet. De kommer väl antagligen vara lite mer skeptiska, men det är ju också där som de stora kunskapsbankerna finns. -Laxskinn 17 januari 2011 kl. 13.04 (CET)

På tal om bilder på riksdagsledamöter så kan det finnas bilder på några av dem bland Commons:Category:Wedding of Victoria, Crown Princess of Sweden, and Daniel Westling-unidentified guests. Det är många personer som behöver identifieras på dessa bilder. Om föreningen har kontakter inom riksdagen så kanske de kan slänga ett öga på dessa bilder och se om de ser något bekant ansikte. En annan möjlighet är om man skulle kunna kontakta Svensk damtidning, Hänt i veckan eller liknande, de borde vara experter på att känna igen dessa. Bilder är bra, men om man inte vet vem/vilka de föreställer så är det ju inte mycket nytta och ju längre tiden går desto mindre sannolikt blir det att någon kommer att känna igen dem. / Elinnea 17 januari 2011 kl. 15.09 (CET)

I mitt arbete som lärare hittar jag ofta fel i wp-artiklar genom att mina elever hänvisar till en artikel och informationen inte stämmer, har varit svår att förstå, alltför knapphändig osv. Ibland går jag in och försöker fixa till det. Många av mina kollegor är tveksamma till wp som källa och som projekt. Att bearbeta lärarkåren (som sitter på mycket ämneskunskaper och vet hur man ska förklara saker) vore en bra sak att göra. Fler än jag upptäcker fel och brister i wp men tänker "wp är dåligt" istället för "det där ska jag rätta till". Det kan nog övertyga fler om det kommer initiativ från föreningen, från ett mer (s.a.s.) officiellt håll. Exempelvis kan man ta kontakt med fackförbunden, lärarutbildningarna, enskilda kommuner och skolor och erbjuda fortbildning, workshop, information om nätresurser o.dyl.--Niklas R 23 januari 2011 kl. 13.12 (CET)

Om faktagranskning

Nr 1, 2011, av tidningen Svensk Bokhandel har en artikel (ej på webben) om förlagens faktagranskning av de utgivna böckerna. Paradexemplet på slarv i granskningen är en upplaga av Herman Lindqvists historieböcker som fick dras in för att en person felaktigt påstods ha skrivit under Bollhusmötets upprop. Förlagen hävdar självklart att de faktagranskar allt, men författare vittnar om att de får tjata sig till den tjänsten. Faktagranskningen av en bok betalas av svenska förlag med mellan 1000 och 5000 kronor, vilket som konsultarvode motsvarar mindre än en dags arbete. Sådana här inblickar ger perspektiv när Wikipedia anklagas för bristande kvalitet. --LA2 22 januari 2011 kl. 20.10 (CET)

Ja, det är ett viktigt påpekande. När man dessutom tänker på den allt sämre korrekturläsningen av rena skrivfel - vars antal snarast ökat när manuskripten går direkt till tryckpressarna - måste Wikipedias kontrollsystem sägas vara överlägset det mesta i dagens läge. Fernbom2 23 januari 2011 kl. 13.55 (CET)

Godtyckliga blockeringar

Flyttat till WP:KM#Godtyckliga blockeringar /NH 23 januari 2011 kl. 17.31 (CET)

Veckans tävling: Sverige

Om en timme - klockan 20:00 (CET) - startar veckans tävling. Denna vecka handlar tävlingen om att förbättra artiklar i anknytning till Sverige. Dessa artiklar ingår. --OggeSweden 23 januari 2011 kl. 19.02 (CET)

Räkna med mig! -Josve05a 23 januari 2011 kl. 19.53 (CET)

Problem med HTML-taggen <clear />

Diskussionen flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Problem_med_HTML-taggen_.3Cclear_.2F.3E – GeMet [diskussion] 24 januari 2011 kl. 02.32 (CET)

Föräldralösa artiklar igen

Diskussionen flyttad till Malldiskussion:Föräldralös#Föräldralösa artiklar igen. --MagnusA 25 januari 2011 kl. 11.01 (CET)

Släkter/Präster

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Relevanskriterier#Släkter/Präster. --MagnusA 25 januari 2011 kl. 10.51 (CET)

Dags att begränsa WP:IK

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Intressekonflikter#Dags att begränsa WP:IK?. --MagnusA 25 januari 2011 kl. 10.46 (CET)

Inkonsekvens för förkortningar i artikelnamn

Hur ska vi behandla följande artikeltitlar: AIDS, HIV, DAMP, FASS, SAKAB, UNICEF? Enligt "Svenska skrivregler", s. 143, senaste upplagan, ska förkortningar som uttalas som ord skrivas med gemener. Ord som utgör namn (t.ex. Sakab) ska skrivas med inledande versal. I svwp har vi exempel på skrivningar i titeln som är rätt enligt "Svenska skrivregler", t.ex. Nato, Unesco och Prao. Det sistnämnda skrivs utom i titeln som 'prao' om man ska följa "Svenska skrivregler". Om vi uppnår konsensus om det här kan sidflytt göras av de varianter som kommer att räknas som felaktiga. Så ska t.ex. antingen UNICEF eller Unesco flyttas. Sjunnesson 25 januari 2011 kl. 10.18 (CET)

Fortsatt diskussion här: Wikipediadiskussion:Artikelnamn#Inkonsekvens för förkortningar i artikelnamn--LittleGun 25 januari 2011 kl. 10.26 (CET)

Ny söktjänst från Chalmers

För att hitta fler källor kan Chalmers nya söktjänst, Summons, vara en ingång. Avskalad, enkel och utförlig vad gäller resultat. Helt klart ett alternativ till Google Scholar, enligt de som gjort större tester än jag gjort.//Hannibal 21 januari 2011 kl. 20.41 (CET)

Den verkar inte indexera publikationer från IEEE. --Petter 24 januari 2011 kl. 18.52

Mina publikationer hittar den faktiskt lite bättre än google scholar, även om ingen av dem får med alla. Men när man sedan klickar på fulltextlänken i en Summons-träff, så kommer man till chalmers inloggningssida :( Lsj 26 januari 2011 kl. 22.57 (CET)

Campus-ambassadörer

Det talas om en:Wikipedia:Campus Ambassadors på engelska Wikipedia och på WMF:s Outreach wiki. Är det något som skulle gå att genomföra i Sverige eller Norden? Behövs det en lokal representant för Wikipedia/Wikimedia vid olika högskolor och universitet? Är det någon som har lust att prova den rollen?

På Outreach wiki beskrivs rollen: ... is a volunteer (unpaid) position. The estimated time commitment is approximately 3-5 hours a week... Wikipedia Campus Ambassadors can be undergraduate ... the main qualification is that you must enjoy teaching people and spreading your passion for free knowledge. --LA2 26 januari 2011 kl. 08.14 (CET)

Per Bagges bilder

Lunds universitetsbibliotek har digitaliserat Per Bagges bilder över Lund med omnejd, se här för information och här för bilderna. Bagge avled 1936. Denna sida kanske kan användas för att skapa en stub om honom, men jag hinner inte just nu. Det handlar om extremt högupplösta bilder, testa själva att zooma i dem! Dock är de nu uppladdade så att det inte bara går att kopiera bilderna, men de är ändå alla i public domain. Ska vi försöka samordna något genom Wikimedia Sverige för att få dem att skänka åtminstone lite mindre högupplösta versioner i png- eller jpg-format så att vi kan ladda upp dem på Commons? Hur brukar Wikimedia Sverige gå till väga här? /Grillo 25 januari 2011 kl. 11.58 (CET)

Har man tittat på en bild så finns den cachad på servern (i alla fall ett tag). exempel. /Kemikungen 25 januari 2011 kl. 15.04 (CET)

Det löser ju dock inte eventuella upphovsrättsanspråk från Lunds UB. Jag tycker att man helt enkelt skall vänligt tilskriva biblioteket och fråga om de gör några upphovsrättsliga anspråk på sina digitala versioner av Baggebilderna (vilket deras kollegor på Uppsala UB gör - även för mer än 100-åriga bilder) och hoppas på ett i positiv mening nekande svar. /FredrikT 25 januari 2011 kl. 15.25 (CET)

Eller så kan man hävda att Lunds UB inte har någon laglig rätt att hävda upphovsrättsanspråk på Per Bagges bilder. Det tror jag att vi har diskuterat förut utan att kunna enas om någon bra ståndpunkt. Jag tänker dock inte sätta igång att ladda upp några av dessa bilder på commons, jag ville bara påpeka att åtkomst av mindre högupplösta versioner i JPEG-format inte är något problem. /Kemikungen 25 januari 2011 kl. 16.56 (CET)

Det finns ingen anledning att råka skapa fiender i onödan genom att göra något vi kanske principiellt har rätt till (även om man i Sverige faktiskt kan hävda ny upphovsrätt för digitaliseringar av verk vars upphovsrätt har gått ut, något Commons ignorerar), men som kan göra universitetet upprört. Det är definitivt en potentiell allierad vi inte vill förlora. /Grillo 25 januari 2011 kl. 20.35 (CET)

Möjligheten är ju annars att använda positiv som inte finns i Lunds UB:s ägor, om någon bild skulle vara särskilt intressant, man får väl ändå tro att de inte hävdar upphovsrätten till dem? Men visst, om det finns förhoppning om att få loss bilderna kanske det blir fråga om onödigt dubbelarbete?--FBQ 26 januari 2011 kl. 14.33 (CET)

På Grillos fråga om hur Wikimedia Sverige brukar gå väga kan jag säga att det inte finns någon klart etablerad strategi. I de två fall som jag har varit involverad i har det gått till så här: vi har fått kontakt med ett arkiv/museum, börjat prata om bilder och upphovsrätt, och funderat tillsammans på vilka som skulle vara lättast att börja med. Jag brukar säga att "vi kan väl börja med de bilder som a) definitivt är i den kulturella allmänningen/inte omfattas av upphovsrätten, b) ni redan har digitaliserat, och c) skulle vara intressanta för folk i allmänhet?" Så jag skulle börja så som Fredrik T skriver, fast med ett personligt möte. Möten IRL är mycket mer värda än e-post och telefonsamtal. För minnesinstitutioner är det viktigt att märka att de har att göra med personer och inte en ansiktslös massa. Generellt är det också lättare ifall personerna på minnesinstitutionen själva är intresserade av det här, snarare än att man ska tvinga dem till det. Här finns en bra guide.

I de fall där jag har varit involverad har själva bildöverföringen inte varit något problem. Det har däremot två andra aspekter varit: att få tag på meta-datan i en lämplig form, och att ladda upp dem på ett geschwint sätt. Alla bilder från Nordiska museet är till exempel ännu inte uppladdade ännu, vilket är pinsamt och till skada för ytterligare samarbeten.

Jag vill också passa på att säga att Wikimedia Sverige inte bara är dess styrelse. Alla som är medlemmar får gärna ta egna initiativ. Vi vill gärna tro att våra medlemmar kan uppföra sig på ett sätt som inte fläckar ner föreningen. Om man vill får man fråga de som gjort saker om råd, men man måste absolut inte fråga om lov. Ju fler vi är som gör saker, desto mer får vi gjort, på samma sätt som på Wikipedia. Lycka till!//Hannibal 27 januari 2011 kl. 09.31 (CET)

Användande av wikigloben

Jag såg här att MFF använder halva Wikipediagloben för att länka till sin Wiki-webbplats. Jag tror det är otillåten användning. Skulle någon vilja skicka ett vänligt meddelande till dem angående detta? / Elinnea 27 januari 2011 kl. 10.08 (CET)

Befolkningsutvecklingen i svenska tätorter och artklarnas disposition

Jag kan nu meddela att arbetet med Mall:Befolkningsutveckling för svenska tätorter är färdigt. Om man nu vill redigera i de noter och siffror som finns, så kommer inte boten längre att återställa någonting.

Introduktionen av denna mall i artiklar, som kanske inte alltid varit de mest väldisponerade, har dock gett lite oönskade effekter ibland. Att få en bot att självmant hitta en plats i en artikel att lägga in en mall, är nämligen inte det enklaste.

Mallen ligger alltid före referens-rubrikerna, men inte alltid före rubriker som:
Se även, Externa länkar och kanske lite olyckligt i förhållande till stubmallar och och navigationsmallar.

Exakt vilken disposition vill vi ha på dessa mallar och rubriker?

Jag tänkte se om jag kan få boten att justera om en del av de här problemen i dessa artiklar. Självklart under efterkontroll av varje artikel! -- Lavallen 26 januari 2011 kl. 21.47 (CET)

Har lite slumpmässigt sett befolkningsutveklingen i artiklarna och det ser väldigt bra ut utom möjligen den turkosa färgen som är väl skrikig. --NERIUM 26 januari 2011 kl. 21.53 (CET)

Ändra färgen på mallen är fritt fram att göra för vemhelst. Det jag undrar är var stubmallar, "Se även"-rubriker, "Externa länkar"-rubriker, "Käll"-rubriker och navigationsmallar ska vara i förhållande till varandra! -- Lavallen 27 januari 2011 kl. 09.12 (CET)

Bef. bör liggs aldeles över "Se även"-rubriker, "Externa länkar"-rubriker, "Käll"-rubriker och navigationsmallar. --NERIUM 27 januari 2011 kl. 13.15 (CET)

Ordningsföljden: "Faktaruta", "Brödtext med bla befolkningsutveckling", "Se även", "Källor", "Externa länkar", "Navigationsrutor" och sist "stubmallar"? -- Lavallen 27 januari 2011 kl. 13.31 (CET)

Japp, fast vanligast är stubmallar över navigationsrutor. --NERIUM 27 januari 2011 kl. 14.28 (CET)

Kört ett skript som flyttar upp "Se även"-rubriker ovanför "Källa"-rubriker. Programmet som kör just nu som flyttar ner "Externa länkar" till under "Källor". Återstår att fixa ngt som identifierar och flyttar på "Navigations-" och "Stubmallar" till strax före Kategorierna. -- Lavallen 27 januari 2011 kl. 18.46 (CET)

Koden fungerar, men nu avslutar jag här för idag! God Kväll!!! -- Lavallen 27 januari 2011 kl. 22.02 (CET)

Finfint och God natt! --NERIUM 27 januari 2011 kl. 22.17 (CET)

Programmet är i princip färdigkört, men tar ett varv till för att se om ngt har blivit missat. -- Lavallen 28 januari 2011 kl. 13.33 (CET)

Republika Srpska

Jag såg den här ändringen, och känner mig tveksam huruvida man kan skriva så utan källa. Jag kan inte tillräckligt mycket om ämnet för att ge mig in och ha en åsikt om påståendet, men någon annan kanske har bättre koll? Ralphmeister 28 januari 2011 kl. 15.50 (CET)

Med tanke på att artikelns infobox var ersatt med en efterlysningsposter så var det nog inte artikelns största problem direkt... Jag återställde (som oinloggad) till en mycket äldre version. Om något barn föll ut med barnvattnet ber jag om ursäkt för det. /Grillo 29 januari 2011 kl. 15.26 (CET)

Ok med "Externa länkar" till kommersiell sajt?

Göteborgssajten http://www.alltidgot.com masslänkar sin adress i göteborgsartiklar med jämna mellanrum. Sajten har funnits några år, är strikt kommersiell/reklam och donationsfinansierad samt saknar oftast källor till sina artiklar. Hur ska vi ställa oss till det? Ymer 28 januari 2011 kl. 17.30 (CET) Adressen innnesluten i nowiki-taggar för att kringgå spamfiltret vid arkivering. --MagnusA 19 maj 2012 kl. 14.37 (CEST)

Tillför länkarna något som inte redan finns i artiklarna? /-nothingman- 28 januari 2011 kl. 17.31 (CET)

Kanske/kanske inte, omfattande genomgångar krävs för att avgöra det. Mer problematiskt - även om man inte anger länken som källa - är att det nästan uteslutande saknas källor. Ymer 28 januari 2011 kl. 17.59 (CET)

Rulla tillbaka länkspammet. Länkar ska vara relevanta och tillför en artikel något, oavsett om de är kommersiella eller inte. Masslänkning är sällan påkallat när det kommer kommersiella sajter. Obelix 28 januari 2011 kl. 17.33 (CET)

Dessutom; sajten "wikilänkar" i sina artiklar http://www.alltidgot.com/palacehuset/#axzz1CLcDJsVR till enwp [1]. Ok, förmodar jag... Ymer 28 januari 2011 kl. 19.53 (CET)

Jag provar att svartlista sajten. --MagnusA 28 januari 2011 kl. 23.25 (CET)

Vilken preposition ska användas före namnen Färöarna och Island, i eller på?

Jag vet inte var denna fråga hör hemma. Den rör kategorier, artikelnamn och skrivregler. Det verkar opraktiskt att skriva på alla de tre diskussionssidor som rör de här tre sakerna; WP:Skrivregler, WP:Artikelnamn och Problematiska kategorier. Därför försöker jag med Bybrunnen. Problemet är en stor inkonsekvens hos Wikipediaanvändarna vilken preposition som ska användas i dessa fall, i artikelnamm, kategorier och i själva artikeltexten. Huvudregeln ska vara att när det gäller öar skriver man på och när det gäller länder eller självstyrande områden skriver man i. Men beträffande länder som är en ö eller en ögrupp finns olika regler för olika områden. Man skriver t.ex. alltid i Japan och i Indonesien om dessa öriken. Problemet är när man börjar tillämpa olika regler för samma område. Ska man skriva på Åland eller i Åland t.ex.? De flesta skriver på Åland. Ändå är Åland ett självstyrande område. Samma sak gäller Färöarna, som liksom Åland är en ögrupp och ett självstyrande område. Färingarna själva skriver konsekvent í Føroyum (i Färöarna). Detta kan man se på färöiska Wikipedia. På svWp skrivs ibland på Färöarna och ibland i Färöarna. Ett exempel: Lista över politiska partier på Färöarna. Kategorin däremot är Politiska partier i Färöarna. Ett annat exempel: Lista över fjäll på Färöarna, kategori Färöiska berg. På färöiska heter motsvarande lista Fjøll í Føroyum, kategori Fjøll í Føroyum. Samma sak gäller Island i svenska Wikipedia, alltså omväxlande 'på' eller 'i'. Ett exempel: Utbildning på Island som har kategorin Utbildning i Island. Högst inkonsekvent! Islänningarna själva skriver á Íslandi (på Island). För exempel, se isländska Wikipedia. Hur ska vi ha det egentligen med prepositionerna för våra nordiska grannar Färöarna och Island? Sjunnesson 28 januari 2011 kl. 09.19 (CET)

Tror regeln säger att om man menar "ön" så ska det vara "på", men om man menar "landet" så ska det vara "i". Det är alltså fullt möjligt att blanda, då båda i många fall är korrekt. -- Lavallen 28 januari 2011 kl. 09.38 (CET)

Vet inget om regeln men det rimmar väl med intuititonen, "vulkaner på (ön) Island"/ "äktenskapslagstiftning i (landet) Island"--Niklas R 28 januari 2011 kl. 09.45 (CET)

En relativt nylig diskussion (i somras) i just detta finns på Wikipediadiskussion:Kategorier#I Island eller på Island. Diskussionen kanske kan fortsätta där eller kanske möjligen på Wikipediadiskussion:Skrivregler, inte på Bybrunnen. Uppmärksamma gärna användare här med en notis på Bybrunnen, men håll helst diskussionen på ett någotsånär "rätt" ställe. --MagnusA 28 januari 2011 kl. 10.02 (CET)

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Kategorier#Fortsättning av i/på-diskussion. --Sjunnesson 28 januari 2011 kl. 10.34 (CET)

Oscarsgalan 2011

Idag offentliggjordes nomineringarna till Oscarsgalan 2011. Priserna delas ut den 27 februari men det är väldigt många röda länkar i artikeln. Till exempel har vi i skrivande stund bara artiklar om fyra av de tio filmer som nominerats till bästa film. Det vore mycket bra om vi kunde få lite bättre täckning på detta område innan priserna delas ut nästa månad. /-nothingman- 25 januari 2011 kl. 17.11 (CET)

Bra att du tar upp detta! Jag funderade faktiskt förra året vid den här tiden på att kanske starta Wikipedia:Projekt Oscar som ett dotterprojekt till Wikipedia:Projekt film och se till att vi har acceptabla artiklar om såväl gamla som nya pristagare. Jag tycker att det vore väldigt bra om vi kunde strukturera och beta av detta, eftersom många kommer att söka på dessa filmer, skådespelare, regissörer etc iom galan. Kan förresten glatt konstatera att det bara är en film kvar i Wikipedia:Projektkontoret/Oscarfilmer! Bra jobbat allihop!/ Elinnea 26 januari 2011 kl. 15.04 (CET)

Jag funderade i banorna av att lägga upp ett nytt projekt på projektkontoret men ett underprojekt till projekt film skulle också funka. Jag kommer utan tvekan försöka bidra med lite mer på området om någon drar igång något strukturerat. /-nothingman- 26 januari 2011 kl. 15.12 (CET)

Tror man skulle kunna göra både och. Alltså att man startar Wikipedia:Projekt Oscar och där har hela den vanliga projektstrukturen med mål, resultat etc och sedan kan man starta mindre projektkontorprojekt för de olika delar, t.ex "Oscarnominerade filmer 2010-talet", "Oscarnominerade skådespelare 2010-talet", då har man dels en ram där arbetar man dels på det stora hela, men samtidigt kan man ha en "just nu"-fokus på det som är aktuellt för tillfället. Jag tar och startar upp Wikipedia:Projekt Oscar, så får vi se hur vi går vidare med det sen. Jag bokade upp v. 8 på "Veckans tävling" för ett Oscar-tema lite preliminärt, nån annan får väldigt gärna hoppa in som tävlingsledare, jag kan hjälpa till att sätta upp en tävlingssida och så, men jag hellre är med och tävlar. / Elinnea 27 januari 2011 kl. 13.51 (CET)

Vad är det för mening med att ha en massa filmartiklar när det finns massvis med databaser som gör detta bättre? Skräckexemplen är de som redigerat i filmartiklarna som knappt vet skillnaden mellan en TV-film, TV-serie, videofilm eller biofilm. Och de som tror att en film "är från 2009" om den spelades in 2009 (men hade premiär 2010). Och att det till handlingsbeskrivningen är okej att kopiera baksidestexten på ett videofodral. Satsa hellre på artiklar inom ämnen som saknar internettäckning. --Vogler 27 januari 2011 kl. 15.26 (CET)

Vem är det som påstått att det skulle vara ok att kopiera baksidestexten på ett videofodral? Såna artiklar brukar ju raderas direkt. Syftet med detta projekt är att skapa bra, korrekta och välskrivna artiklar. Varför utgå från skräckexempel? Det finns det nog inom alla ämnesområden och skulle man tänka så "Det finns skräckexempel inom det här ämnet, så då är det ingen idé att göra nåt" så skull vi ju inte komma nån vart. Poängen är ju att skapa bra artiklar, och korrigera skräckexemplen! Självklart finns det databaser för film, men det betyder inte att ett uppslagsverk bör sakna artiklar om dessa prisbelönta filmer. / Elinnea 27 januari 2011 kl. 15.32 (CET)

Bra initiativ att starta projektet Elinnea! Vogler: Det var ett fruktansvärt tråkigt och trångsynt sätt att se på Wikipedia. Jag menar ingenting personligt men jag är ganska säker på att samma resonemang går att applicera på de flesta ämnesområden vi skriver om här. Vi är tråkigt nog generellt väldigt dåliga på att skriva om film på svwp men jämför alla de fina, fylliga filmartiklar som finns på enwp (och säkert andra språkversioner också) med den information som finns på imdb (underbar sida för övrigt!) så inser man nog snart att det är två helt skilda saker som båda har sin funktion och plats. /-nothingman- 27 januari 2011 kl. 15.47 (CET)

Angående veckans tävling känner jag ungefär som du, är helst med och deltar, men om ingen annan vill ställa upp som tävlingsledare kan jag göra det. /-nothingman- 27 januari 2011 kl. 15.48 (CET)

@Vogler: Likt alla ämnen på Wikipedia finns det tre bestående fördelar (som jag kan komma på på rak arm iaf) med att vi har artiklar här på sv.Wikipedia om film:

1. Den första är att informationen inte bara är fritt tillgänglig, utan även fri att föra vidare utan kostnad. Att ge en heltäckande bild vad informationen kan komma att användas till i framtiden är därmed omöjligt, och i mitt tycke verkligt spännande;
2. Den andra är att informationen finns tillgänglig på läsarens modersmål vilket gör det lättare för många att ta till sig informationen snabbt och enkelt (att folk anser sig ha nytta av artiklar på svenska visas ju av att vi har många läsare av artiklar på svenska, trots att de engelskspråkiga motsvarigheterna är mer omfattande (som ex. Michael Jackson)).
3. Wikipediaartikeln är (förhoppningsvis) en sammanställning av den tillgänliga informationen på Internet så att inte en uppsjö av sidor behöver besökas varje gång man vill läsa på om en film. Jopparn 31 januari 2011 kl. 17.37 (CET)

Astronomitävlingen

Hej alla! Jag tänkte påminna om vår WP:Astronomitävling nu när det är en månad kvar av tävlingstiden. Så här långt har vi över 40 godkända anmälningar, vilket är riktigt roligt, men det finns helt klart fortfarande gott om tid att anmäla sig och delta. Det är även tillåtet att delta med flera artiklar om man vill, även om man bara kan vinna pris med en av dem (den som bedöms vara bäst). Första pris är alltså att få ge namn till en riktig asteroid och utöver detta kan man vinna ett nybörjarteleskop samt t-shirts. Lycka till! /Tävlingskommittéen genom Njaelkies Lea (d) 31 januari 2011 kl. 19.13 (CET)

Månadens nyuppladdade bilder

Efter en spännade sista dag med många röstande (tack!) har vi en vinnare. Kavelgrisens vackra bild från Österlen i Skåne.

Idag är sista chansen att rösta på månadens bästa bild och kommentera bilder på Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder. Ta den chansen, det finns många fina att välja på från olika fotografer och konstruktiv kritik av bilderna är alltid välkommet.--Ankara 31 januari 2011 kl. 21.21 (CET)

Ja, det var svårt att välja den här månaden, hittade åtminstone fem bilder som jag ville favorisera :) Tack till alla som bidragit med bilder, det är roligt att se alla ny fina illustrationer till artiklarna! Höstblomma 31 januari 2011 kl. 22.35 (CET)

Nytagna bilder, Politiker

Jag läste nyss i någon seriös press, typ Aftonbladet, att det skall väljas ny partiordförande för Socialdemokraterna. I nästan samma andetag konstaretade jag att i stort sett alla som näms som kandidater inte finns med i bild på Wikipedia. Så jag gick till ett gruppmöte med sossarna, och fick en del av dem att ställa upp sig framför kameran. Plus några andra som var med på mötet. Under väntetiden tog jag några bilder på riksdagen inomhus. Berit Högman kan ju någon fippla på bilden lite, det är något konstigt där - meddelan VAD som var fel, tack! Övriga är: Tomas Eneroth, Veronica Palm, Mikael Damberg, Jennie Nilsson, Kent Härstedt, Urban Ahlin, Sven-Erik Bucht, Håkan Juholt, Lars Johansson, Lena Hallengren, Matilda Ernkrans. Och jag har fixat nya keategorier till alla ansiktena. --Janwikifoto 29 januari 2011 kl. 13.25 (CET)

Mycket bra jobbat! / Elinnea 29 januari 2011 kl. 13.41 (CET)

Kolla gärna bilderna, jag undrar - är det för mycket färg i dem? Är det någon som ser vilken färgprofil som do kommer med? Jag vill gärna veta hur intrycket uppfattas..! --Janwikifoto 29 januari 2011 kl. 14.01 (CET)

Väldigt roligt med bilderna, ser bra ut! Jag har nu lagt in dem på engelska, finska och norska Wikipedia. »Wolfgangus Mozart 29 januari 2011 kl. 14.36 (CET)

Jag har inget fotograföga eller koll på vad färgprofil innebär, men jag tycker att bilderna ser bra ut. Har lagt in infobox politiker i de som saknade det, med lite basfakta bara, någon får gärna utöka dem. / Elinnea 29 januari 2011 kl. 14.39 (CET)

Berit Högman har 'Infobox politiker', medan Urban Ahlin har 'Riksdagsledamot'. Dessa ger olika utseende vid samma kod. Vilken skall användas? Varför? Dessutom missar de som fipplar i infobox att jag i en del fall lagt upp 2 bilder, så man borde göra 'galleri'.--Janwikifoto 29 januari 2011 kl. 15.00 (CET)

Jättebra initiativ, Janwikifoto! Jag kan ge mig på att neutralisera färgskalan på bilderna, som är åt det varmgula hållet. Synd att det kom med en skugga i bakgrunden av motivet, men i sammanhanget är det en petitess. //Knuckles...wha? 29 januari 2011 kl. 15.25 (CET)

NEJ - läs nog! Ge SYPUNKTER på färgerna. Inte 'neutralisera'. Jag har NEF originalen, det har inte du. Snälla gör inget innan det utretts om färgerna är bra eller inte, samt vad orsaken är om det inte är bra. Vad har du fär färg-profil på din monitor? När kalibrerade du sist? Om du inte kan svara på det, ge faan i att pilla på bilderna. Tack. Annars blir jag bara trött, och struntar i att lägga in bilder i framtiden.--Janwikifoto 29 januari 2011 kl. 15.35 (CET)

Om jag förstår saken rätt så är det Mall:Infobox politiker som ska användas, Mall:riksdagsledamot en gammal mall som vartefter ska bytas ut i de artiklar där den förekommer. Jag har inte bytt ut några infoboxar, utan endast lagt in infobox politiker i de artiklar som saknat sådan, i dessa artiklar fanns endast en bild. / Elinnea 29 januari 2011 kl. 17.03 (CET)

All heder åt Janwikifoto för initiativet, men undvik helst den där typen av utbrott framöver. Man kan inte be någon "ge fan" i att redigera på Wikipedia. Förutsätt att andra menar väl - det går att lägga fram sin sak på ett något mer nyanserat sätt. Fortsätt för all del att lägga in bilder, för det behöver Wikipedia, och tacka gärna ja (eller nej) om hjälp erbjuds. Riggwelter 29 januari 2011 kl. 17.12 (CET)

Om jag inte minns helt fel så tillåter man andras redigeringar av bilder i och med att man laddar upp bilder på Commons? --MagnusA 29 januari 2011 kl. 19.48 (CET)

Rent tekniskt tror jag man tillåter "förbättringar", och det är ju inte så lätt att bestämma vad det är. -- Lavallen 31 januari 2011 kl. 19.32 (CET)

Bilder under CC-BY kan vem som helst göra vad som helst med så länge man namnger orginalupphovsmannen. Sertıon 1 februari 2011 kl. 20.33 (CET)

Men det som avses här är nog snarare etiketten om i vilka fall det är okej att ladda upp en bild med samma namn på Commons och därmed "skriva över" originalet. Att ladda upp en annan version under ett annat namn är helt okej. --Ainali 1 februari 2011 kl. 21.33 (CET)

Riggwelter - jag skrev "jag undrar". Mina formuleringar inbjuder till att ge synpunkter. Jag kan inte se att det står "kan någon fixa". Däremot skrev jag "Berit Högman kan ju någon fippla på bilden lite, det är något konstigt där - meddelan VAD som var fel, tack" för där blev bildtexten konstig. Tror du någon återkom med svar om vad som var fel? Knuckles skrev "Jag kan ge mig på". Inte "Jag kan ge mig på - om du vill". Jag har NEF originalen, jag har redan lagt ned 3 timmar bara på bild- bearbetning (mycket beroende på att programvararan är dynga). Nu kalibrerar jag om min monitor (50 min), plus skall behandla bilderna _igen_. Trots att ingen återkommit med vettiga synpunkter, ingen som verkar veta något om färg har sagt ett knyst.

Riggwelter, vill du att jag ska få något tillbaka själv till mig personligen, man kan se det som belöning för arbetet, så skulle det vara bedömning från andra som kan det här med färg, och identifikation av vad som gjort färgerna fel. Så att jag kanske lär mig hur saker funkar. Så att _jag_ kanske kan redigera - inte att en klunga andra gör allt, utan att jag får veta vad som gjorts, hur det gjorts, och hur jag borde gjort nästa gång. Så att man kanske nästa gång kan bildbehandla rätt från början. När jag nu lägger en massa timmar - obetalt - för Wikipedia, tycker du så det är för mycket begärt att andra låter bli att redigera bilderna, tills dess en ny bättre version kommit fram? Eller skall jag ta ytterligare 5 timmar till för att försöka reda ut vilken version - den nya jag gjort från original, eller den som någon annan snabb-pillat på, som skall användas? Riggwelter, nu när jag tar mig tid att producera nya bilder, med bättre färger, kan du då ta dig tid att _lära mig_ (inte fixa åt mig, utan dela med dig av kunskapen) hur jag raderar (tar bort permanent) de gamla dåliga bilderna. Hur jag ser till att de nya kommer in, och "kör över" den gamla versionen (med samma namn)? Nu har jag lagt ned över en timme bara på att diskutera färgen på bilderna, utan att få en enda konstruktiv fack-sypunkt tillbaka. Det uppmuntrar inte till att göra något med fler bilder. Alternativt skiter jag väl helt i hur JPG:arna ser ut, och låter vem som helst pilla, jag bara bryr mig inte. Eller också bara resignerar jag, och slutar leverera in bilder. Jag har gjort en insats som ingen annan gjort eller skulle gjort, jag har skapat kontakter med riksdagsgubbarna. Fortsätt att gnälla på mig, så får vi se hur mycket som blir kvar. Försök hjälpa mig att effektivisera och göra rätt istället! Som obetald tröttnar jag jätte-snabbt. Med lite uppmuntran, kanske jag jobbar kvar även om ett tag. Skall jag kontakta de fotograferade riksdagsgubbarn för att kanske bygga ut sidan om dem - eller skall jag ruttna innan jag började? Eller tar du över? Du (och andra wikipedianer) avgör.--Janwikifoto 29 januari 2011 kl. 18.11 (CET)

Alla bidragsgivare till Wikipedia är obetalda entusiaster som gör det på vår fritid - du är inte ensam. Visst kan wikipedianerna ibland vara oense om saker och ting, men i de allra flesta fall kommer vi överens med varandra. Dock är det viktigt att vi respekterar varandra så långt möjligt och det finns bättre sätt (än din reaktion) att påpeka att man kanske vill göra jobbet själv. Som jag redan påpekat uppskattar jag och många med mig dina bidrag till Wikipedia och uppmuntrar dig dessutom att fortsätta. Ditt svar som jag fick på mitt inlägg ovan gör mig emellertid inte särskilt motiverad att hjälpa dig eftersom jag tycker att du överreagerar något alldeles otroligt. Men OK: för att byta ut de gamla bilderna på Commons mot bättre versioner behöver du bara ladda upp en ny version av bilden med samma filnamn som den gamla. Det är det enklaste sättet att lösa problemet. Jag fortsätter liksom tidigare att hoppas att du vill och fortsätter bidra till Wikipedia eftersom dina bidrag är viktiga, men då får du respektera Wikipedias arbetssätt och följa den etikett som är så viktig för oss. I och med att vi bara har ord att använda till varandra, och inte kan tolka varandras tonfall, se ansikten eller liknande blir det viktigt att man tänker efter före. Innan man kläcker ur sig något man senare ångrar. Riggwelter 29 januari 2011 kl. 19.07 (CET)

Riggwelter - Tack för info om nya versioner! Jag har nu lagt upp 3 nya versioner File:Socialdemokrat.Berit Hogman 1c301 5940.jpg File:Socialdemokrat.Lena Hallengren 1c301 5972.jpg File:Socialdemokrat.Mikael Damberg 1c301 5899.jpg så nu vore det bra med Synpunkter på dessa bilder. Är de bättre? Har du kalibrerad monitor eller ej? Om bilderna inte är 'perfekta', hur skulle de ändras? Etikett: skriver man istället "Jag kan ge mig på - om du vill" (inte bara "Jag kan ge mig på") så blir det mycket lättare, och ger ett annat resultat. Jag vet tyvärr att det finns alltför mycket uppdämd energi hos en massa wikipedianer, som vill ge sig på att ändra på direkten. Som det heter "när två träter är det sällan enbart den enes fel". Jag vet att det finns fler obetalda, men desto större skäl att försöka göra allt så effektivt som möjligt. Att dela med sig av kunskapen. Att göra det enkelt att lägga in bilder eller text. Hälsar Janne --Janwikifoto 29 januari 2011 kl. 19.46 (CET)

Jag tror vi tar bildsynpunkter på din diskussionssida så behöver vi inte ta upp utrymme här. Riggwelter 29 januari 2011 kl. 22.38 (CET)

Mall:Infobox oroligheter

Gjorde en mall inspirerad av motsvarande mall på ENWP, det är ett första utkast så den behöver fortfarande slipas (själv är jag skeptisk till formuleringen "syfte" men jag kan inte komma på något bättre, "mål" känns lika skevt) och det finns säkert saker att lägga till. Just nu används den bara i Protesterna i Egypten 2011 men den kan säkert komma väl till pass i många andra artiklar. »нотвист_(d.|b.) 29 januari 2011 kl. 18.10 (CET)

"Grund" eller "Utlösande faktor" istället för "syfte" kanske? Kanske ska lägga till nån parameter "resultat" eller "utgång" där man snabbt kan sammanfatta när konflikten är över. Bra jobbat annars tycker jag! /Hangsna 29 januari 2011 kl. 20.12 (CET)

Även "Orsak" skulle fungera som en möjlig synonym. Jag håller med Hangsna om att "Utgång" vore fördelaktigt att lägga till. Jopparn 1 februari 2011 kl. 14.08 (CET)

Kort samarbete såhär på söndagskvällen?

Jag reagerade på att det inte finns en artikel om Sveriges ekonomiska politik. Det känns ganska märkligt, dels med tanke på den uppmärksamheten den nu fått bland annat i Davos. Det är den enda röda länken i mallen Svensk politik. Är några på med en gemensam kraftansträngning? Tanzania 30 januari 2011 kl. 16.31 (CET)

Det finns Sveriges ekonomiska historia som tar upp ganska mycket av vad som bör ingå i en artikel om Sveriges ekonomiska politik. Gunnar Larsson 30 januari 2011 kl. 23.02 (CET)

Ok. Det verkar inte som att det var några som var sugna ikväll, så kanske jag fixar ihop något imorgon. Tanzania 30 januari 2011 kl. 23.21 (CET)

Sveriges ekonomiska historia kan ju handla om både svenska staten och svenska privatföretag (vilka framgångar som varit genom åren och så). Sveriges ekonomiska politik skall ju handla om hur svenska staten styr Sveriges ekonomi med budget, räntor och så. J 1982 31 januari 2011 kl. 23.54 (CET)

Oxford vs Harvard

Jag upptäckte precis att mall:harvard har funnits sedan 2008. Den används i ett fåtal artiklar för att referera enligt Harvardsystemet. Bör denna mall användas eller bör vi konsekvent använda oss av Oxfordsystemet? Diskutera vidare på Malldiskussion:Harvard huruvida den mallen bör användas eller inte. /Grillo 1 februari 2011 kl. 15.43 (CET)

POV och Reklam: Vad att göra på detta minerade fält?

Jag vill börja med att ursäkta detta långa inlägg, men det gör sig inte kortare...

Under en tid har jag arbetat med POV-artiklar, men tog en paus i detta efter en lång och uppslitande strid (i slutet av förra året) om något så grundläggande som behovet av oberoende källor. I många fall när vi bedömer relevans för olika artiklar utgår vi ifrån om det finns något omskrivet om artikelämnet i externa källor, men detta gäller inte alltid. I de fall det saknas oberoende källor riskerar artikeln att bli raderad eller att märkas med en reklam-mall. När exempelvis, låt säga Bilia bliver skriven utifrån företages egna perspektiv kommer artikeln bli rensad, omskriven och alternativa källor tillförs i bästa fall. Detta för att skydda neutralitetsperspektivet och skapa relevans åt artikeln, men det gäller emellertid inte alla typer av artiklar.

När det kommer till våra stora politiska partier finns gigantiska problem med såväl källunderlag som verifierbarhet. Det finns även stora problem med indirekt och direkt POV samt reklam-/propagandainslag. Dessa kan vara mer eller mindre knepiga att märka eftersom det genomsyrar artikeltexterna. För samtliga partier finns omfattande litteratur gjorda av externa skribenter och forskare, men dessa används sällan eller aldrig med argument att partiets egna beskrivning av sig själv är mer riktig och neutral än otaliga externa analyser som gjorts av partiet. Skulle denna argumentation hålla för IKEA, Bilia, Föreningen rädda individen, Svenskt Näringsliv, Nationalsocialistisk front, Nationella förbundet, Antifascistisk aktion med flera? Svaret på den frågan är givetvis Nej och när det kommer till de artiklarna lever vi som vi lär, men när det kommer till de partipolitiska artiklarna så händer något, och argumentationen vänds.

Efter en mer grundlig genomgång av en rad diskussioner rörande samtliga större partier, och knyter an till minnet av andra diskussioner som inte har med partiartiklarna att göra, framträder en märklig klyfta. I partiartiklarna framträder en misstänksamhet mot oberoende källor medan samma användare i andra diskussioner kan vilt förfäkta de oberoende källornas tillit, där det tidigare så kritiska förhållningssättet i det närmaste är som bortblåst. Vad detta bero på vet jag inte riktigt, men det är något jag funnit knepigt under en rätt lång tid, och till råga på allt behandlas partierna olika. I vissa partiartiklar fungerar exemeplvis NE som källa medan motsatta uppfattningen råder i andra artiklar för exakt samma typ av information (och till och med misstänkliggörs).

Efter att ha jämfört Wikipedias och NEs partiartiklar överträffar NE generellt våra med hästlängder i neutralitet (medan våra givetvis är bättre på andra sätt). Jag ser däremot en stor potential i att våra artiklar kan bli bättre än NEs, men det krävs att vi slutar agera subjektivt.

Frågorna: Min undran är vad som gäller för de politiska partierna? Skall deras självbild, den bild de vill förmedla genom sin propaganda till väljare, vara det som styr hur vi skall presentera partierna, eller skall vi, liksom i fallen med alla andra artiklar, balansera upp detta med oberoende källor som antingen bekräftar eller bestrider självbilderna? Jag ser frågan som viktig just för trovärdigheten. Det finns ett rikt underlag om samtliga partier att hämta inom partiforskningen. Jag tycker det är dags att detta börjar märkas i våra partiartiklar och att vi ger samtliga en ordentlig uppryckning.

dnm ^{(d | b)} 29 januari 2011 kl. 16.01 (CET)

Jag tycker att det är självklart att vi måste beskriva partierna utgående från deras faktiska ideologi och politik, så som den beskrivs av trovärdiga källor (enligt våra normala definitioner). Hur partierna själva framställer sig är förstås viktigt, men det kan beskrivas relativt kort.

Problemet du stött på handlar antagligen om att politik är en politisk fråga, där neutrala källor inte förekommer. Den som beskriver partiet ur en annan synvinkel än ens egen kommer att verka att skriva vinklat (och observationen är fullt korrekt). Det gäller alltså att väga samman källor och se vad det verkar finnas någorlunda konsensus kring och skilja mellan forskning och "forskning". Och dessutom lyckas få konsensus bland redaktörer av vilka en del har en stark vilja att framställa partiet i en positiv eller negativ dager.

Ett tilläggsproblem är att de bästa källorna beskriver det historiska partiet. Inga forskningsresultat har hunnit publiceras, debatteras och etableras medan de ännu beskriver partiet så som det ser ut idag. Därför är man tvungen att också förlita sig på källor som i högre grad måste uppfatats som en del av den politiska debatten.

Enda lösningen är att engagera tillräckligt många personer som upplever Wikipedias neutralitet viktigare än Wikipedias roll i kampen om väljare (och som klarar nödvändig källkritik, vilket inte är lätt i det här fallet). Om vi lyckas kan det göra arbetet något lättare i fortsättningen. Ditt inlägg skall antagligen tolkas som ett nödrop i den frågan. Jag hoppas Wikipedia har tillräckliga personresurser.

--LPfi 29 januari 2011 kl. 17.08 (CET)

Jo det är väl tyvärr just ett nödrop.

Det du skriver i första stycket är essensens kärna. Det är där jag tycker vi borde vara, men det är inte där vi är idag. Min upplevelse är att det rentav motarbetas. Det du tar upp i andra stycket håller jag för tveksamt (jag kanske missförstått dig?), även om jag köper din poäng. Jag skulle vilja hävda att det finns mer eller mindre bra källor, för något totalt oberoende och fullständig objektivitet är omöjligt att utkräva; ty samhällsvetenskap är vetenskapen om kultur, därför är den politiska dimensionen totalt omöjlig att komma ifrån. Att däremot hävda att källor är direkt partiska och falska - när de inte stämmer överens med ens egen åsikt - är ett väldigt långt steg att ta ifall vi ser till den etablerade forskningen och den samstämmighet som i stort råder kring det mest grundläggande.

Denna "hycklande" hållning blir rätt uppenbar om vi ser till de mest extrema av artiklar som vänsterextrema Antifascistisk aktion och högerextrema Nordiska förbundet. Dessa skulle gärna vilja definiera sig själva, men detta tillåter vi inte på grund av POV (nazistisk blir högerradikal eller identitär osv.), men vi låter partierna definiera sig själva och det blir inte (?) POV. Varför tycker vi så? Här skulle nog en diskursanalys göra sig ytterst lämplig.

Jag skulle önska att ditt inledande stycke fick stöd av gemenskapen. Det skulle öppna upp för möjligheten att få balanserade och neutrala artiklar som inte bygger på eller tar sin utgångspunkt i partiernas egna propaganda. dnm ^{(d | b)} 29 januari 2011 kl. 19.07 (CET)

Det är ett beundransvärt arbete dnm har utfört för att få artiklar neutrala. I sammanhanget finns det två extra känsliga områden: religion och politik. Det första har användaren undvikit, enligt vad jag förstår, det senare har vederbörande däremot angripit med friskt mod. I både fallen är uppgiften grannlaga: om vi vill slå vakt om uppslagsverkets trovärdighet måste anhängarna känna igen sig någorlunda och absolut inte uppleva att det är fiendens bild som framläggs såsom objektiv. Om skillnaden mellan forskningsresultat och partiets/samfundets presentation av sig själva är alltför stor finns ett problem som inte är helt lätt att hantera. Jag menar inte att den kan lösas genom att förbjuda partipolitiskt engagerade att att ägna sig åt statskunskap eller aktivt troende åt religionsvetenskap. Det är nämligen inte en persons åsikter som avgör kvaliteten utan förhållningssättet. Subjektiviteten smyger sig lättare in i humaniora och samhällsvetenskap än i matematik och naturvetenskap, även om det finns en strävan idag att integrera exempelvis genustänkande även där. Inga vetenskapliga rön bör f ö framställas som definitiva sanningar. Hur undersöker man bäst vilken politik ett parti verkligen vill driva? Rimligen genom att analysera vad de gjort när de sitter vid makten. Nya Moderaterna har varit i regeringsställning fyra år, så det är inte så svårt att studera dem på det sättet. Redan när det gäller Socialdemokraterna är det efter en mandatperiod i opposition svårare. Beträffande Sverigedemokraterna är det omöjligt, då de inte varit i en bestämmande position någonstans någonsin. Det man har att gå på är intern och extern retorik. Om bilden som ges i akademiska publikationer blir alltför lik motståndarnas ser jag det, utan att vara sympatisör, som något som måste vägas in i bedömingen av dessa. Fernbom2 29 januari 2011 kl. 20.45 (CET)

Slutklämmen i din kommentar är, om jag förstått den rätt, alldeles riktig! --Vinterfrid 29 januari 2011 kl. 21.00 (CET)

Fernbom2: Jag får tacka för omdömet av mitt slit! :)

Jag delar din problematisering, Fernbom2, och jag menar att de alltid måste finnas en kritisk hållning i alla lägen, därom är nog vår uppfattning lika. Vad jag däremot inte delar är det jag uppfattar som (omskrivet i andra ord) att Wikipedia skall fungera som någon spegel för de politiska partiernas sympatisörers igenkännande (rätta mig om jag har förstått dig fel). Wikipedia är inget värvningsforum för politiska partier, EMRÅ, lika lite som det är ett reklamforum för företag och deras produkter. Men om vi tänker oss för en stund att det bör vara så att en igenkänning skall vara "styrande" minimum: Hur försvarar vi då återställningarna i exempelvis Nordiska förbundet? Det finns många exempel jag skulle kunna dra. Det är helt uppenbart att deras sympatisörer inte känner igen sig i beskrivningen, eller snarare så speglar inte beskrivningen deras propagandabild som de vill förmedla av sig själva och sin politik. När deras sympatisörer påpekar detta så reagerar vi mot vad vi anser är POV, medan vi i andra sammanhang (de politiska partierna) anser detta vara helt ok. Personligen anser jag att vi måste vara ärliga och rakryggade och verkligen stå upp för NPOV, även om det kan bli obekvämt för oss samtliga i en brytningstid (det finns POV i alla politiska partiers artiklar).

Vad gäller bedömningen av de politiska partierna i Sveriges riksdag (för det är det du refererar till) så är forskningen om dessa omfattande och ett parti behöver inte ha suttit i riksdagen för att bedömas politiskt, retoriskt, strategiskt och organisatoriskt. Samtliga partier har mer än 20 år av aktiv politisk historia. dnm ^{(d | b)} 29 januari 2011 kl. 21.22 (CET)

Givetvis måste alla politiska rörelser behandlas lika, även om det inte är helt lätt eftersom förutsättningarna är helt olika. Det spelar ingen roll om det handlar om sådana som allmänt stämplas som extremister. Vi skall inte vara en megafon för deras självbild, men inte heller okritiskt presentera diverse forskningsresultat. Även de senare måste prövas. Därför bör vi vara generösa med reservationer i denna typ av material. "Enligt den och den" etc. Det är lika viktigt att framstå som trovärdig i allas ögon. Barack Obama och Sarah Palin måste få lika omfattande granskning, även om de flesta svenskar älskar den förre och driver gyckel med den senare (för att nu ta ett globalt exempel). Fernbom2 29 januari 2011 kl. 21.34 (CET)

Fernbom2: Det verkar som vi i grunden är helt överens. Ett källkritiskt tänkande är jätteviktigt (vilket jag alltid hävdat, men fått mothugg vid tillfällen om att det skulle vara "egen forskning") och det gäller att vara extra noga i ämnen som är laddade. Jag har vid flera tillfällen tryckt på hårt för att s.k. "kontroversavsnitt" och den typen av inslag i artiklarna skall avvecklas (eftersom vi då bygger in normativ POV i artiklarna), jag har även upprepade gånger efterlyst oberoende källor i organisationsartiklar. Wikipedia har ofta alldeles för mycket kvällstidningstendenser.

Politiska rörelser behandlas inte överhuvudtaget lika på Wikipedia eftersom NPOV inte ens tillåts upprätthållas som överordnad riktlinje i all sin väsentlighet, och detta blir extra märkbart när det kommer till de politiska partierna, men även extrema organisationer där till och med motståndares debattartiklar använts som legitimt källunderlag, vilket är helt orimligt!

Det finns egentligen två huvudsakliga sätt POV kan tillföras en artikel, antingen är det genom det skrivna ordet eller genom det icke skrivna ordet (vilket av dessa som dominerar respektive parti varierar). Utöver detta finns något som är mycket svårt att penetrera: norm-POV-inslagen. Dessa genomsyrar partiartiklarna och i synnerhet många organisationsartiklar på ytterkanterna, något som gör att sympatisörer i "mitten" känner igen sig men inte dem på ytterkanterna. Egentligen är båda fallen ointressanta i sig. Wikipedia skrivs inte för sympatisörernas självbekräftelse, för detta, rent krasst, kan de söka sig till sina respektive partier och läsa partiprogrammen. Därför anser jag att igenkännandet är totalt underordnat den kalla grymma verkligheten av NPOV. ;)

Jag vill avsluta inlägget med med en fråga: Den övergripande problembeskrivning jag lagt fram rörande allt från POV till källproblematiken, bär den substans eller är jag helt ute och cyklar? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 29 januari 2011 kl. 22.07 (CET)

Mer för att fördjupa problematiken än för att gå i polemik mot någon ovan:

Påståendet att för exempelvis ”Moderaterna betecknar sig som ett liberalkonservativt parti” går att källbelägga och vi kommer antagligen inte hitta motstridiga källor där partiet betecknar sig som exempelvis ”maoistiskt”. Om vi däremot utifrån någon källa vill säga att partiet är ”nyliberalt”, ”kryptokommunistisk”, ”konservativt” eller ”marxistleninistiskt” så återger vi enskilda bedömare beskrivning, då blir det mer komplicerat och i politiska artiklar ofta mer omstritt och vi börjar också närma hos problematiken med egen forskning. Genom att selektivt välja ut samhällsvetenskapliga akademiska forskare kan man ofta ge precis den bilden man vill ge av något, och detta är ofta ett POV-problem i politiskt brännbara ämnen på Wikipedia. Det behöver inte nödvändigtvis handla om att förmedla en politisk åsikt, utan om personer med (ofta) akademisk utbildning som låter artikeln präglas av deras egna analys (inte nödvändigt medvetet, och det är något vi alla bör vara uppmärksamma på. Det gäller mig likaväl som någon annan).

Källkritik behöver inte vara egen forskning, men problemet i så många artiklar är användare som gör analyser av källor utifrån sina egna analyser. Det är inte mot det vi ska mäta källor, utan i grunden för hur källorna förhåller sig till den gällande vetenskapliga diskursen. Är de representativa, är det en tillräcklig spridd uppfattning för att beredas plats i artikeln. Det är inte heller något unikt för Wikipedia, NE är inte i allmänhet (jag har inte läst partiartiklarna på ett tag) speciellt neutrala och i många av artiklarna behöver den som känner ämnet inte kontrollera signaturen för att förstå vem som skrivit den. Demokratiartikeln är för exempelvis i hög grad präglas av professor Lundquist (som pinsamt nog inte har en artikeln på Wikipedia!).

Det har aldrig funnits, och bör inte finnas något förbud mot att använda akademiska källor i partiartiklarna, men det finns klara risker för POV även med sådana källor, och också risken att artiklarna blir våra skribenters egen analys av partierna. Det är en uppenbar skillnad mellan att skriva på Wikipedia och att skriva i akademiska sammanhang om politiska fenomen, vår uppgift är helt begränsad till att beskriva.

För rätt betydande delar av artiklarna finns det anledning att också använda vad partierna själva säger. En god partiartikeln bör innehåller avsnitt om partiets hållning i olika politiska frågor, hur ser partiet politiska program ut när det gäller försvars-, ekonomisk-, miljöpolitik etc. Ytterlighetsgrupper i de flesta frågor kommer säkert ha svårare att känna igen sig i Wikipediaartikeln, än någon som ligger närmare den dominerande diskursen. Det kan vara ett tecken på problem, men det behöver inte alltid vara det. För den som hävdar att jorden är platt (en liten minoritetsuppfattning) kommer att reagera på hur Wikipedia beskriver massvis med saker, helt enkelt för att vi beskriver den dominerande uppfattningen.

Jag tycker att ”hycklande” och POV är en något överdriven problembeskrivning, att artiklarna är relativt korta och begränsade är inte samma sak som att de är vinklade, snarast skrivna med en försiktighetsprincip och begränsade till hårdfakta. Lpfi har en del bra poänger i andra och tredje stycket. Jag förstår Dnm vilja att ge den akademiska forskningen mer plats, och det är en god intention men det finns (som påpekat ovan) både problem och faror förknippade med det.

Så; gärna akademiska källor i partiartiklarna men både ”ovikt” och ”egen forskning” är väldigt viktiga riktlinjer för arbetet. Det är också viktigt att komma ihåg att uppgiften är att beskriva, och inte att analysera ämnet.--Ankara 30 januari 2011 kl. 19.52 (CET)

Jag har nu läst din kommentar några gånger, och kommit fram till att jag inte hade kunnat formulera det bättre själv (möjligen något kortare). Med det vill jag således ha sagt att jag till alla delar instämmer i ditt resonemang. Speciellt är din slutmening viktig: att komma ihåg att uppgiften är att beskriva, och inte att analysera ämnet. Ibland är det alltför lätt att bli lite mer entusiastisk än man kanske borde vara när man skriver om något intressant ämne (och nu talar jag av personlig erfarenhet); det är naturligtvis bra med engagemang men att upprätthålla en strikt NPOV kan emellanåt vara lite svårt. En av styrkorna med Wikipedia är dock onekligen att alla har en åsikt om något - vilket i slutänden förhoppningsvis leder till ett bättre Wikipedia! --Vinterfrid 2 februari 2011 kl. 20.00 (CET)

Ankara: Jag håller i alla väsentliga delar med dig och har funderat länge på hur jag bäst skall svara meddelandet. Jag känner inte att det finns någon motsättning mellan vad jag vill uppnå och det du framställer. Ditt sista stycke är väldigt viktigt: "Det är också viktigt att komma ihåg att uppgiften är att beskriva, och inte att analysera ämnet.". Egentligen är det just den tanken som föranledde mitt första inlägg. Jag vill bestämt hävda att detta förhindras i olika grad mellan de olika artiklarna, men att det finns ett motstånd är svårt att förneka, där just beskrivandet ifrågasätts eftersom beskrivandet inte formulerats kontrollerat utifrån självbilden som önskas förmedla. Därav "ropet på hjälp". Och för att svära mig fri: Jag personligen har inget intresse att framföra mina egna åsikter, och att mina redigeringar i exempelvis moderaterna passerat förbi rätt obehindrat (förutom någon som ansåg att det var POV då skrivningarna var för "positiva", något jag självkritiskt kunde hålla med om i vissa formuleringar) borde nog kunna ses för liten intäkt på just detta. Däremot håller jag fast vid att våra partiartiklar är undermåliga och innehåller POV i olika former, där den största delen nog torde vara att vi gjort "undantag" för dessa; att låta dem beskriva sig själva (vilket vi inte tillåter i andra fall). Däremot skall vi inte ta bort den dimensionen ur artiklarna, för där håller jag självfallet med LPfi: Jag tycker att det är självklart att vi måste beskriva partierna utgående från deras faktiska ideologi och politik, så som den beskrivs av trovärdiga källor (enligt våra normala definitioner). Hur partierna själva framställer sig är förstås viktigt, men det kan beskrivas relativt kort.. Men när skall detta bli möjligt? dnm ^{(d | b)} 2 februari 2011 kl. 20.33 (CET)

Spamfilter

Jag arbetade med artikeln Remontdepå och hade skrivit ett avsnitt om Waffen-SS. När jag skulle spara artikeln, kom det upp ett meddelande om spamfilter, pga. denna adress: deathcamps.org.

• Fråga 1: Varför spamfiltrerades denna adress? Vill inte Wiki, att jag skall belägga användningen av slavarbetskraft från koncentrationsläger vid SS-remontdepåerna?

När jag sedan tryckte på återgå till artikeln, var all text raderad!

• Fråga 2: Varför var all text raderad? Jag skriver direkt i Wiki och har inget sparat manus. Alla länkar, referenser och allt annat jag skrev om SS-remontdepåerna försvann.

Luke 31 januari 2011 kl. 16.12 (CET)

Här står om varför deathcamps.org är svartlistat. Jag förstår inte riktigt anledningen, men är heller inte så bra på upphovsrätt och sånt (som det verkar röra sig om). Självklart vill vi att allt källbeläggs.

Fråga två vet jag inte. Det finns en inställning man kan göra tror jag i finesserna, om att spara i rutan om man byter sida. Tanzania 31 januari 2011 kl. 16.21 (CET)

Texten raderades inte eftersom den aldrig sparades. Om man skriver en lång text är det ens eget ansvar att se till att ha en kopia av den ifall det oförutsedda händer. Det är aldrig en bra idé att inte säkerhetskopiera en text man fyller i i ett webbformulär. /Grillo 1 februari 2011 kl. 00.43 (CET)

Provade du att trycka på bakåt-knappen och rädda din text? Det funkar i moderna webbläsare. Plrk 1 februari 2011 kl. 12.24 (CET)

Nej. Jag tryckte på en länk som skulle ta mig tillbaka till artikeln. Då var allt borta. Det måste vara ett funktionsfel, eftersom man borde komma tillbaka till en osparad version, där man kan avlägsna den svartlistade länken och fortsätta med sitt arbete. Luke 1 februari 2011 kl. 14.34 (CET)

Bakåt-knappen i din webbläsare är till för detta ändamål. I så gott som samtliga fall handlar det just om spamlänkning och då är det knappast önskvärt att skicka tillbaka användaren till en osparad version och låta hen fortsätta med sitt arbete. Plrk 1 februari 2011 kl. 14.52 (CET)

Sedan är jag inte säker på om någon modern webbläsare klarar av att göra det som Luke efterfrågar. Bakåtknappen är det säkraste sättet att få tillbaka text man råkat ta bort, men såvitt jag vet fungerar det fortfarande inte i IE8. Det bästa när man skriver en lång text är att kopiera in den då och då i ett textdokument på datorn, för säkerhets skull. /Grillo 1 februari 2011 kl. 15.47 (CET)

Det säkraste, men ack så osäkert. I de språkversioner där jag inte ändrat mina inställningar försvinner formulärinnehållet om jag lämnar sidan (med monobook fungerar det som det skall, antagligen också med vector med rätta inställningar). Säkerhetskopior, säkerhetskopior och åter säkerhetskopior. Men det är inte sällan jag glömmer mig och kollar upp någon artikel jag vill länka till utan att byta tab (eller fönster), ta en kopia eller be om förhandsgranskning (de metoderna fungerar). Irriterande fastän man inte skrivit mer än en halv mening, ytterst frustrerande om man hunnit arbeta på riktigt. --LPfi 2 februari 2011 kl. 21.31 (CET)

Basartiklarna

Idag uppdaterades LWSA (List of Wikipedias by sample of articles) som den brukar varje månad. Sverige har ganska stabilt legat på 12 plats, till nu, när vi sjunkit till 13 plats. Det beror delvis på att bulgariska Wikipedia gjort ett jättearbete den här månaden, men också på att svenska Wikipedia minskade förra månaden och ökade med 0.04 poäng den här månaden - ytterst lite. Jag tycker det här är tråkigt, det betyder att vårat kvalitetsarbete med de viktigaste artiklarna går trögt.

Jag slipper gärna motkommentarer om det engelskcentrerade systemet (det är inte det); att lejon finns med och inte tiger, och att basartiklarna inte är viktiga. Ta den diskussionen på meta istället. Här vill jag belysa problemet med att våra basartiklars utveckling går trögt. Tanzania 2 februari 2011 kl. 20.42 (CET)

Något vi kanske kunde göra i större utsträckning på svenska wikipedia är att radera dåligt eller icke-källbelagt material ur basartiklarna, så att de kan fyllas ut med bättre material. Långa, dåliga artiklar tycks ofta stanna i det skick det är i.

Angående urvalet så har jag försökt diskutera det engelskcentrerade urvalet på meta men inte riktigt fått gehör. Svåröversatta begrepp som "mind" borde tas bort. Enskilda entusiaster verkar också ha fått stort inflytande. Nanoteknik är i det tore hela inte ett tillräckligt viktigt begrepp för att listas, men det finns ändå kvar, förmodligen för att det är ett modeord i USA. --Ion-5 4 februari 2011 kl. 15.26 (CET)

Rädda ett bibliotek!

Vi skulle kunna hjälpas åt att hålla reda på ip-adresser som tillhör bibliotek . Ibland blockeras sådana adresser, vilket kan tänkas påverka ganska många personer (exempelvis ligger de flesta publika datorer vid biblioteken i Stockholm på en enda ip-adress). Därför har jag på prov skapat en lista som jag skulle behöva hjälp med att fylla i. Det måste alltså göras när man sitter på sitt bibliotek (vanliga folk- eller universitets- är väl av störst intresse). Blir det lyckat kommer sidan att flyttas in i Wikipedianamnrymden. Gå alltså till biblioteket, och sedan till Användare:NH/bibliotek. Tack på förhand! /NH 2 februari 2011 kl. 21.28 (CET)

Synpunkterna flyttade till Användardiskussion:NH/bibliotek#Synpunkter. Det kan ju vara bra att ha dem tillsammans med själva sidan. --MagnusA 4 februari 2011 kl. 12.16 (CET) Fler synpunkter är naturligtvis välkomna dit. --MagnusA 4 februari 2011 kl. 12.37 (CET)

Sverige först för att de flesta är svenskar

Jag har nu på kort tid ett par gånger fått höra ett argument som jag tycker strider mot Globalt perspektiv och vill ta upp det här för att få min uppfattning bekräftad (eller kullkastad).

De allra flesta som läser Wikipedia är säkert svenskar. Men det betyder inte att man skall skriva artiklarna så att t.ex. finlandssvenskarna blir alienerade (ur Globalt perspektiv):

Företeelser som inte har huvudsaklig anknytning till Sverige beskrivs först utifrån hur de i allmänhet ter sig i världen. Särskilda avsnitt för olika länder kan finnas. Avsnitten för länderna skrivs vanligtvis i bokstavsordning efter vad länderna heter på svenska, och inte nödvändigt med Sverige först.

Den senaste konflikten handlar uttryckligen om detta: "Omstrukturerar - det väsentligaste först." och "Mycket sannolikt att man i första hand vill läsa om Sveriges sportlov"

För någon tid sedan gällde det om Lappland skall handla om svenska Lappland. I diskussionen (äldre och nyare) ansågs att detta är i enlighet med POMMF, eftersom svenskar i allmänhet uppfattar Lappland som svenska Lappland och de är i mycket stor majoritet.

Jag hade en längre utgjutelse i ovannämnda artikeldiskussion. I korthet uppfattar jag det statistiska argumentet som att jag som finlandsvensk är välkommen att bidra och läsa, men att jag inte hör till den primära målgruppen och får leva med att man inte kan ta full hänsyn till andra än svenskar (och att inte heller jag bör göra det). Ett stycke vill jag citera:

Ifråga om Daniel konstaterade vi också att en överväldigande majoritet av de som söker på namnet sökte en viss Daniel. Då skrev jag att det också är viktigt att de som kommer fel förstår varför de kommit fel och accepterar felet. Jag tycker den svensk som blir irriterad av att komma till en förgreningssida eller en artikel om hela Lappland mår bra av det: Wikipedia är ett ställe där man vidgar vyerna. Medan det jag förstår i motsvarande situation är just minoritetsperspektivet: Kanske jag borde skriva om Lappi istället?

--LPfi 26 januari 2011 kl. 22.37 (CET)

Ett mycket intressant inlägg! Vissa menar att POMMF är en så viktig princip att den överskuggar allt annat. Det har jag aldrig förstått. Däremot anser jag fortfarande att "Daniel" borde hänvisa till prinsen, medan övriga betydelser borde få en sida med tillägg inom parentes. Vad gäller Lappland kan jag dock förstå synpunkten att det borde vara en förgrening, ja, jag anser faktiskt att det finländska området borde gå före, då det är en administrativ enhet med förankring i den egna bygden. Så vitt jag som sörlänning har uppfattat saken är det svenska landskapet en ren konstruktion, en pappersprodukt som består av det historiska Västerbottens inland, de gamla lappmarkerna. Det är länsindelningen som människor identifierar sig med, vilket är sällsynt i södra Sverige, med undantagen "kronobergare" och "skaraborgare" (men dessa "etniciteter" ser sig säkerligen även som smålänningar respektive västgötar). Fernbom2 26 januari 2011 kl. 22.54 (CET)

Du glömmer "gävleborgare", Fernbom, som är också ett vanligt begrepp (det vill säga gävleborg-are, inte gävle-borgare). /Annika 26 januari 2011 kl. 23.10 (CET)

Rent geografiskt hör visserligen Madeleines hertigdöme till södra Sverige, men om det begreppet utsträckts långt brukar det innefatta det som är söder om huvudstaden, oftast ungefär Götaland, medan Mellansverige närmast motsvarar Svealand (och inte Västernorrlands och Jämtlands län). Fernbom2 26 januari 2011 kl. 23.14 (CET)

Eftersom det är mina redigeringar LPfi avser i diskussionen ovan om artiklarna Lappland och Sportlov är det kanske på sin plats att jag ger min syn på saken. För det första tycker jag att LPfi:s kommentar "att jag som finlandsvensk är välkommen att bidra och läsa, men att jag inte hör till den primära målgruppen" visar på en något överdriven känslighet; självfallet har alla lika stor rätt till SVWP oavsett nationalitet. Så till artiklarna i fråga: Vad gäller Lappland håller jag inte med Fernbom2 om att det finska området borde gå före det svenska; oavsett historisk bakgrund är det enligt min åsikt inte det som är det väsentliga när man söker information om Lappland. Som uppvuxen i (svenska) Lappland är jag möjligen part i målet, men om man utgår från att 90 % (troligen lågt räknat) av läsarna har svenska som modersmål tror jag inte att det primärt är Lappland generellt i världen man söker information om, utan just svenska Lappland. I detta fall saknar Fernboms resonemang om länsindelning som identitetsmarkör relevans; det är en helt annan diskussion. Vad gäller artikeln om Sportlov som jag omstrukturerade med kommentaren "Omstrukturerar - det väsentligaste först." bygger på samma resonemang - jag tror inte att man i första hand söker information om sportlov generellt i världen utan snarare information om sportlov i Sverige. Som artikeln tidigare var disponerad kom den information nästan sist i artikeln, därav min redigering.

Jag är självfallet medveten om att detta är Wikipedia på svenska och inte svenska Wikipedia, men jag tycker inte att de redigeringar jag gjort strider mot denna regel. Möjligen skulle jag kunna hänvisa till POMMF, som jag tolkar som stöd för mina argument (vilket andra användare givetvis kan ha divergerande åsikter om). --Vinterfrid 26 januari 2011 kl. 23.52 (CET)

Man behöver inte vara etnocentrisk bara för att man talar ett visst modersmål. Det är ganska normalt att vara det men det är POV. Wikipedia är ett neutralt uppslagsverk och då kan sådana argument väga tyngre att "Lappland, Finland" är större till invånarantalet än "Lappland". Prematureburial 27 januari 2011 kl. 00.25 (CET)

För mig handlar det om två mycket skilda saker. Globalt perspektiv bör vara centralt i utformningen av artiklar och därmed ses inte svenska (eller finska, finlandssvenska, nordiska etc.) förhållanden som viktigare än andra i artiklar om sportlov eller annat. När det gäller artikelnamn tycker jag att huvudsaken är att så många användare som möjligt hittar snabbt fram till "sin" artikel. Därför används grensidor i första hand om det finns flera alternativa artiklar för samma namn. Om det finns bara två använder vi topphänvisning från den som vi antar åtnjuter det mindre intresset – på det viset behöver färre användare klicka vidare. I detta ligger naturligtvis ingen annan värdering än att den ena artikeln förmodas vara mer eftertraktad. Ur det perspektivet är det rimligt att ge svenska Lappland förtur. Av samma skäl leder uppslagsordet nokia till företaget trots att orten ju är mer ursprunglig och skulle kunna argumenteras vara den primära betydelsen. /Dcastor 27 januari 2011 kl. 03.04 (CET)

Dcastor - du lyfter på ett utmärkt sätt fram det essentiella, bättre än jag gör med min omständliga kommentar. Naturligtvis menar jag inte heller att lägga någon sorts värdering då jag t.ex. anser att svenska Lappland skulle vara det primära sökbegreppet, utan jag försöker utgå från de preferenser jag tycker verka rimliga (även om andra användare kan tycka annorlunda). --Vinterfrid 27 januari 2011 kl. 03.24 (CET)

Vad gäller Nokia håller jag med Dcastor om att prioriteringen är rimlig. Däremot är jag generellt kritisk till POMMF som överordnad princip. I så fall är det antalet länkar man skall gå på och inget annat. Men jag tycker mycket om LPfi:s uttalande: "Wikipedia är ett ställe där man vidgar vyerna". Därför skulle jag föredra att ögonen öppnas för den finlandssvenska minoriteten. Det jag nu skriver är inte NPOV, men så är det enda en diskussion och inte en artikel: jag betraktar inte detta som gnäll (vilket Vinterfrid verkar göra) utan snarare som ett nödrop. Detta om "Lappi" är inte ett skämt utan en realitet. För snart hundra år sedan räddades svenskan i Finland genom en nationell väckelse och ett målmedvetet arbete, som resulterade i exempelvis ett svenskspråkigt universitet (Åbo Akademi) och ett stift med församlingar över hela landet (Borgå stift). Det finns idag ett reellt hot att detta görs om intet. Därför borde vi rikssvenskar stötta i stället för att motarbeta denna grupp. Fernbom2 27 januari 2011 kl. 05.42 (CET)

Antal länkar är ett urbota dåligt sätt att bestämma vad som är POMMF, dels eftersom direktlänkar lär göra det omöjligt att ändra vilken artikel som ses som viktigast, dels eftersom artiklar som har turen att ligga i någon sorts mall som ligger i många andra artiklar får massor av länkar till sig.

Och även om jag anser att det vore mycket synd på flera sätt om finlandssvenskan försvann, så är det absolut inte Wikipedias sak att ta ställning eller genomföra aktioner för att stötta den. Naturligtvis skall vi ha artiklar om finländska fenomen och vi skall vara noggranna så att vi inte verkar uteslutande, men vi kan inte hålla på och rucka på våra principer bara för att det är synd om en viss grupp.

I övrigt håller jag helt med Dcastor.

andejons 27 januari 2011 kl. 08.25 (CET)

Gällande Lappland handlar det inte alls om att välja mellan två sökord såsom Dcastor säger. Vi har redan nu en förgreningssida och den som kollar no:Lappland (andre betydninger) ser att "Lappland" är dessutom något som används av både norska och ryska Sameland i turistmarknadsföringssyfte. Prematureburial 27 januari 2011 kl. 08.34 (CET)

Min åsikt är att "Lappland" bör behandla Lappland som region alternativt utgöra en förgreningssida. Svenska Lappland har ingen förtursrätt till uppslagsordet. Ralphmeister 27 januari 2011 kl. 09.29 (CET)

Jag delar inte Fernboms åsikt om Wikipedias "stöd" till den finlandssvenska saken, som jag inte tycker är relevant i sammanhanget (även fast jag tycker att svenskans ställning i Finland är hotad). Inte heller anser jag att det är "gnäll" (var kom det ifrån?). Jag tycker i stället att POMMF är en bra utgångspunkt, även om det naturligtvis kan vara bra "att vidga vyerna". Jag tycker att Lappland-artikelns nuvarande utformning är fullt acceptabel, eftersom det finns en referens till finska Lappland.

Sedan tycker jag det vore fantastiskt om man kunde göra en urvalsstudie bland WP-användarna; en undersökning där man frågade användaren specifikt vilken information han sökte och om han fann den som väntat. Dessvärre låter detta sig inte göras, så jag anar att det även fortsättningsvis kommer att uppstå situationer där POMMF och GP står mot varandra. --Vinterfrid 27 januari 2011 kl. 11.03 (CET)

@Ralphmeister, "Lappland som region" är snarast artikel Sameland eller har jag fel? -- Lavallen 27 januari 2011 kl. 11.55 (CET)

Det är inte alla som vet att Sameland geografiskt sätt motsvarar Lappland som region. Sameland är ju dessutom lite som Kurdistan, att begreppet täcker en viss region som en geografisk helhet men handlar i första hand om en av regionens etniciteter. Nowp omdirigerar för all del "Lappland" till Sameland. Alla andra lösningar utom "Lappland" som förgreningssida är konfunderande på något sätt, åtminstone för en betydande minoritet av användare. Alla kan sedan hitta rätt till "sitt" Lappland från förgreningssidan. Man ska också beakta turisternas (svenska, finländska och övriga svenskkunniga) behov av att få läsa om Lappland; många turister går över riksgränsen och det är trots allt inte nödvändigtvis POMMF för dem att kalla hela regionen enbart Sameland. Prematureburial 27 januari 2011 kl. 12.11 (CET)

Sameland, som helt föredömligt har en egen artikel på SVWP, är något annat än Lappland. Beteckningen Sameland är ju en benämning på ett abstrakt område som går över nationsgränser, till skillnad mot de officiella landskapen Lappland på ömse sidor om Bottenviken. Att norska WP använder beteckningen Lappland för Sameland är ju förståeligt eftersom det inte finns något norskt Lappland (det skulle väl närmast motsvaras av fylkena Nordland, Troms och Finmark). --Vinterfrid 27 januari 2011 kl. 12.25 (CET)

Norska Lappland är en inofficiell beteckning för den regionen med tanke på hur attraktivt begreppet "Lappland" är för turistnäringen. Prematureburial 27 januari 2011 kl. 12.32 (CET)

Visst, men det är väl inte den saken vi diskuterar nu? Såvitt jag vet existerar beteckningen Lappland officiellt endast i två länder. --Vinterfrid 27 januari 2011 kl. 12.40 (CET)

Olika användare uppfattar "Lappland" på olika sätt. Då vi dessutom diskuterar behovet av en förgreningssida, ingår även de mindre detaljerna (som Norge och Ryssland) i diskussionen. Till och med det inofficiella språkbruket är av betydelse och kan skapa förvåning. Men för att återvända till den huvudpoäng som LPfi hade, svenska är ett officiellt språk i två olika länder. De har en lång gemensam historia och båda landskapen som heter Lappland har sitt ursprung i ett geografiskt område som har varit gemensamt för dem. Prematureburial 27 januari 2011 kl. 13.02 (CET)

Jag ifrågasätter inte att svenska är officiellt språk i två länder (och förhoppningsvis kommer att förbli så); däremot anser jag fortfarande att den nuvarande utformningen av artikeln uppfyller gällande relevanskrav (i synnerhet avseende POMMF). Visst kan det vara så att olika användare uppfattar Lappland på olika sätt, men jag vill fortfarande hävda (möjligen med en dåres envishet) att man i förstone förväntar sig information om svenska Lappland vid en sökning på ordet. Vad gäller de nordliga landskapens historia på ömse sidor om Bottenviken är jag väl insatt i frågan, så mina argument bottnar inte i brist på historiska/kulturgeografiska kunskaper. --Vinterfrid 27 januari 2011 kl. 13.31 (CET)

Det verkar nog vettigast att Lappland visar sidan Lappland (olika betydelser). Med tanke på att begreppet kan syfta på fem olika regioner - Norges, Sveriges, Finlands eller Rysslands Lappland, eller så hela Sameland, är det väl snarast missvisande att leda ordet direkt till det svenska landskapet som endast är en liten del av begreppet.

Jag ifrågasätter inte att de flesta användare kanske (märkväl kanske - det är ju bara ett antagande) snabbt vill komma till svenska lappland, men i detta fall rör det ju sig inte om två betydelser utan fem som Fernbom påpekar ovan. I den här debatten kanske det diskuteras lite för mycket om svenskan i Finland, vilket inte är huvudsaken - jag tycker mig ana ett svagt konsensus för att länka till förgreningssidan oavsett att rikssvenskars kontra finlandssvenskars preferenser. Märkväl att såväl norska, finska, engelska som tyska använder grensidor eller bredare artiklar. --Ion-5 1 februari 2011 kl. 08.34 (CET)

Observera att de enda som har identiteten "gävleborgare" är länspolitiker och liknande. Någon liknelse med norr- och västerbottningarna kan i övrigt inte göras. /213.113.118.70, gästrike, 5 februari 2011 kl. 13.39 (CET)

Oscarsfilmer

Vill bara påminna om Wikipedia:Projektkontoret/Oscarfilmer 2011 (lite reklam sådär). Tanzania 5 februari 2011 kl. 10.25 (CET)

Temaår

Jag behöver lite hjälp. Jag håller på och rensa ut och lägga in lite i årtalsartiklarna. Ibland är det om opera, balett och teater, och det kan jag inget om, men vi behöver rensa eftersom vissa saker passar bättre i temaåren.

Skall balett, opera och musikal vara i musikår, teaterår eller båda? (om en operasångare spelar in en skiva är det självkklart musikår, men jag menar den och den premiären). J 1982 23 januari 2011 kl. 14.57 (CET)

Jag skulle spontant säga båda. /Jssfrk 23 januari 2011 kl. 21.19 (CET)

Knepigt. Vi definierar själva opera och operett som teatergenrer i teaterartikeln och och balett som dans i artikeln om scenkonst, med det parentetiska tillägget att det även kan räknas som en form av teater. Även artiklarna om opera och operett räknar sig själva som typer av musikteater. Först funderade jag på om opera och operett med risk för överkategorisering borde ha egna temaår, men det skulle bli väldigt tomt där: jag misstänker att svenskspråkiga Wikipedia inte har så många artiklar om händelser i operettåret 1985. Balettaartiklar i allmänhet ser jag inte hur den utan vidare kan sorteras in under teater, dock. Notera att vi har en egen artikel om narrativ balett, till exempel. /Julle 24 januari 2011 kl. 20.00 (CET)

Musikteaterår kanske för allihop, opera, teater, balett och musikal? Men då vill jag att de fylls, och räkna inte med att jag kommer bidra mer än vid utrensningar från huvudåren, framför allt i åren 1900-1999 fanns en del om den och den premiären. J 1982 25 januari 2011 kl. 10.53 (CET)

När när jag håller på och rensar känns det som att teateråren känns mer rätt (jag såg en del opera i teateråren, och i musikåren har vi ju inte med musikalfilmer, bara i filmåren). Även revyer bör räknas in. J 1982 25 januari 2011 kl. 14.29 (CET)

Balett är ett "dansår" eftersom uppträdandet bara är en tolkning av musikstycken. Eller skriver man "baletter" på samma vis som "operor" och "musikaler"?. Balett är en scenkonst; jag förmodar att scenkonst är svenska för "performing arts" där också "teater" hör hemma, att bunta "balett" med "teater" i "musikteater" känns väldigt långsökt. "Opera", "operett" och "musikal" är i första hand musikstycken (musikår). "Musikteater" kan bara avse uppföranden och dessa behöver väl inte en egen kategori? Eller har vi på samma vis ett "koncertår" som kompletterar "låtar" och "musikband"? 6 februari 2011 kl. 07.40 (CET)

"Keyword" på Svenska

Denna fråga ställdes ursprungligen på Commons:Bybrunnen#Kort_fraga

Har en liten kort fraga i samband med uppladdningen av Nordiska Museets bilder. Vad ar en bra svensk oversattning av engelskans "keyword" (eller "tag"). Forslag som givits ar "slagord" SAOB, "ämnesord", "nyckelord" och "uppslagsord". An sa lange verkar tanken vara att slagord ar alderdomligt och amnesord ar det som anvands i t.ex. Libris (och av Nordiska Museet) men kan tankas ha en mer specifik innebord. /Lokal_Profil 1 februari 2011 kl. 15.53 (CET)

Varför inte Nyckelord? Det är ett vanligt begrepp i databassammanhang, inom bibliografi och i dokumentmallar för akademiska uppsatser. Ett specialfall av nyckelord är primärnyckel. "Tag" betyder väl etikett och är inte riktigt samma sak.Man kan ju ha flera nyckelord men knappast flera taggar för ett objekt. "Ämnesord" förutsätter en strikt ämnesklassificering, motsvarande Mediawikis kategorier, så det är inte heller samma sak. Uppslagsord uppfattar jag som bildens namn eller rubrik, men nyckelord kan vara någon liten detalj i bilden. Mange01 1 februari 2011 kl. 16.30 (CET)

Nyckelord finns redan i svenskan med en annan betydelse.[2] För övrigt verkar keyword heta index term på engelska. Tagg finns i SAOL.[3]--Edaen 1 februari 2011 kl. 16.50 (CET)

Nyckelord är den översättning som används av fotografer. // Castrup 1 februari 2011 kl. 21.48 (CET)

Nyckelord verkar vara den mest naturliga översättningen. Ord kan för övrigt ha mer än en betydelse. /Grillo 1 februari 2011 kl. 22.49 (CET)

Nyckelord är det rätta. Det används precis så av bildbyråer etc (som Castrup skriver). /NH 2 februari 2011 kl. 09.20 (CET)

Sökord är en ganska vanlig översättning i datorvärdlen... /Kemikungen 2 februari 2011 kl. 11.19 (CET)

Sökord används inte bara i datavärlden utan även inom foto. Många svenska bildbyråer använder det (se tex matton.se bildarkivet.se etc). Känns mest naturligt för mig. AlphaZeta 2 februari 2011 kl. 17.15 (CET)

Tack for de manga svaren =). Verkar som om det inte finns en speciifk term utan istallet anvands nyckelord, sökord och ämnesord med ungefar samma betydelse av olika grupper. Blir nog till slut sa att vi behaller NM's egna val "ämnesord", atminstonne tills videare. /Lokal_Profil 7 februari 2011 kl. 15.06 (CET)

Kvalitetsmätningen februari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
304 artiklar
kvar att språkvårda

Bra minskning inom faktakoll och uppdatering! Wikipedia:Projekt uppdatering var månadens kvalitetsprojekt i januari. Föreslår att Wikipedia:Projekt språkvård blir Månadens kvalitetsprojekt i februari, det finns många artiklar som behöver språkvård, och det har inte varit månadens kvalitetsprojekt tidigare. / Elinnea 1 februari 2011 kl. 16.40 (CET)

Språkvård tycker jag är ett bra förslag, det börjar bli många där igen. Höstblomma 1 februari 2011 kl. 17.05 (CET)

Vill även belysa att det är första gången sedan maj förra året vi har noll plagierade artiklar. Tanzania 2 februari 2011 kl. 20.44 (CET)

Bra jobbat, alla som har varit inblandade. Språkvård är också något vi kan marknadsföra utåt på ett enkelt sätt.

Apropå det Tanzania skrev: under tioårsfirandet mötte jag återigen folk från Nationalencyklopedin som påstod att det är massor av artiklar i Wikipedia som är plagierade av deras artiklar. Jag har flera gånger frågat om exempel eller ännu hellre en uttömmande lista, men än så länge har inget hänt från deras håll. Det kan man kanske dra flera slutsatser av, men de som har tillgång till NE och känner att plagiat är en viktig fråga får gärna göra stickprov för att se vad det kan röra sig om (om något).//Hannibal 3 februari 2011 kl. 10.49 (CET)

Många NE-artiklar i smalare ämnen är ju mer eller mindre identiska med Nordisk Familjebok-artiklar, det kanske är det som spökar? Och jag har hittat formuleringar i Store norske leksikon och Bra böckers Lexikon 2000 som varit mycket snarlika de i NE. Jag tror att det är en rundgång mellan uppslagsverken som har pågått länge och har gjort att artiklar blir lika varandra. Sedan kan man ju ha olika åsikter om vad som utgör ett plagiat. Om man tar samtliga faktauppgifter ur en artikel men stuvar om texten, ändrar meningsbyggnad och använder andra ord är det (väl?) inte ett plagiat rent juridiskt, men jag förstår om upphovsmannen kan tycka att det är ohederligt. /Jssfrk 3 februari 2011 kl. 11.16 (CET)

När de skriver vissa saker är det svårt att undvika plagiat. Namn, yrke, födelseår, känd för något. Så ser ungefär många NE-artiklar ut. Plagiat är inte rättfärdigat för det, men det är svårt att veta var gränsen går. Tanzania 3 februari 2011 kl. 12.24 (CET)

Att följa samma konventioner som andra uppslagsverk om vad som bör finnas i en kort biografi är inte att plagiera. Om NE hittat på ett nytt upplägg och man kopierar det så kunde det vara plagiat, men det är ju meningen att goda idéer skall utnyttjas. Så om man på lämpligt sätt tackar NE för idén (eller bygger vidare) är inte heller det plagiat. Och "plagiat rent juridiskt" finns väl inte (åtminstone inte i de här sammanhangen). --LPfi 7 februari 2011 kl. 10.23 (CET)

Då kör vi på Språkvård den här månaden. Ett av det vanligaste problemen när det gäller åtgärdsbehovsartiklar är att folk lägger dit en mall och tror att andra kan läsa deras tankar. Man måste tala om vad man vill ha gjort, orsaken till att man lägger dit mallen, för annars är det väldigt svårt att för nästa person och nästa att se om det är gjort eller ej. Så skriv i mallen, i sammanfattningsfältet eller på diskussionssidan vad som du vill ha gjort, och du som åtgärdar något, skriv vad du har gjort. Exempel: Person A upptäcker att det är versaliseringsproblem och oöversatta stycken i en artikel. A lägger in språkvårdsmallen och skriver "oöversatta stycken och versaliseringsproblem" i mallen. Person B översätter de oöversatta styckena och skriver "översatt" och tar bort "oöversatta stycken" ur mallen. Person C korrigerar versaliseringen och bör då egentligen även ta bort mallen, men av någon anledning gör h*n inte det, men skriver "fixat versaliseringen". Då är det lätt för person D att se att det som skulle fixas har fixats och kan ta bort mallen. Som det är nu är det ofta så att person A lägger dit mallen, men säger ingenting. Person B och C korrigerar nåt, helt knäpptysta de med, och person D står sen (ofta två, tre år senare) som en frågetecken och ser inte vad det är som ska språkvårdas i artikeln märkt språkvård. Kommunicera mera. / Elinnea 3 februari 2011 kl. 15.13 (CET)

Nu har jag bloggat om det./Hannibal 3 februari 2011 kl. 15.47 (CET)

Bra! Antalet språkvårdsartiklar har redan minskat från 365 till 352. Jag lade till en liten orange ruta här så man kan se hur det minskar. / Elinnea 3 februari 2011 kl. 18.38 (CET)

Det finns ett flertal substubbar om handbollsspelare. Finns det någon med intresse för handboll, som kan utöka dessa? De har legat där i flera månader.--Historiker 3 februari 2011 kl. 21.03 (CET)

Wikipedia i undervisningen: nytt projekt

Jag vill göra uppmärksam på ett nytt projekt att använda wikipedia som redovisningsuppgift i universitetsundervisningen. Vid Gents universitet börjar februari 2011 en kurs om svensk litteratur där studenterna får skriva en artikel på svenska wikipedia i stället för en vanlig vetenskaplig uppsats. Kursen Scandinavische letterkunde I ligger på Masternivå vilket innebär att studenterna har läst svenska i flera år och har hyfsade kunskaper om svensk litteratur. Ändå är detta förstås ett experiment och jag är tacksam för hjälp och goda råd av alla som har erfarenhet av wikipedia i undervisningen. SLBV1 3 februari 2011 kl. 16.35 (CET)

Se gärna till att studenterna läser igenom Wikipedia:Skriv en ny artikel och Wikipedia:Stilguide först. /Kemikungen 3 februari 2011 kl. 16.49 (CET)

På kurssidan Scandinavische letterkunde I ser du att jag låter studenterna läsa bl a Nybörjarkursen och Etiketten. Där står nog det mesta som också finns på Wikipedia:Skriv en ny artikel. Men jag lägger gärna till Stilguiden. SLBV1 3 februari 2011 kl. 19.55 (CET)

Kul initiativ. Vi kan behöva bra artiklar om svensk litteratur. Har ni kollat på WP:SKOLA?//Hannibal 3 februari 2011 kl. 21.54 (CET)

Jättebra idé! Grundläggande wikikod kan i och för sig vara bra att lära ut, men det är inte så viktigt egentligen; wikifiering är så enkelt att göra för oss mer vana användare, medan de nya artikelskribenterna kanske avskräcks om de får för sig att de måste kunna massor av avancerad kod. Calandrella 3 februari 2011 kl. 22.30 (CET)

Spännande, välkomna och lycka till! Den viktigaste metasidan för wp-ovana såväl som språkovana: Var djärv.--LittleGun 4 februari 2011 kl. 23.02 (CET)

Mitt förslag är att man till en början lägger redovisningsuppgifterna på undersidor till en början, snarare än direkt i uppslagsverket. Iaf om man vill slippa att andra utökar, tar bort, ifrågasätter fakta, lägger till mallar etc. / Elinnea 6 februari 2011 kl. 18.28 (CET)

Jag tycker det är en dålig idé att jobba på personliga undersidor. Då försvinner hela samarbets-idén med Wikipedia. Dessutom kan det bli svårt att sammanfoga artikeln med en liknande i artikelnamnrymden. Jag tycker man alltför ofta ser användar- och projekt-undersidor som blir liggande utan att komma in i artikelnamnrymden. Men visst bör studenterna vara medvetna om att deras artiklar på olika sätt kommer att påverkas av andra wikipedia-användare. --Ḇọⅰⅵḙ 6 februari 2011 kl. 23.21 (CET)

Uppmärksamhet --> relevans (eller...)?

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Relevanskriterier#Uppmärksamhet --> relevans (eller...)?. --MagnusA 8 februari 2011 kl. 11.37 (CET)

Photo requests

Where do I post photo requests?

My requests are:

• Air Finland head office - Rahtikuja 1 (Fraktgränden 1) FIN 01530 VANTAA, Finland
• Blue1 head office - Rahtitie 3 (Fraktvägen 3), 01530 Vantaa, Finland
• Finncomm Airlines head office - P.O.Box 800 (Seinäjoki Airport) FI-60101 Seinäjoki, Finland

WhisperToMe 7 februari 2011 kl. 07.35 (CET)

Hi WhisperToMe! You could try to ask on the Finnish Wikipedia. Here is a translated link to english. Good luck. --AHA 7 februari 2011 kl. 08.03 (CET)

Thanks! I asked on the Finnish Wikipedia, but I know Swedish is spoken a lot in Finland, so I hoped that posting the requests on here would help as well. WhisperToMe 8 februari 2011 kl. 00.27 (CET)

Användaren lade en sådan begäran där två minuter innan hen kom hit. -- Lavallen 7 februari 2011 kl. 09.06 (CET)

Our page for that is at Wikipedia:Önskemål om bilder. For most of Finland the chance to find a photographer at Finnish Wikipedia is of course bigger, but for Vantaa (Vanda) and Helsinki (Helsingfors) you could very well find one here also (and for most of the coast the chances are bigger here).

You could also take a look at the relevant categories at Wikimedia Commons, see if you find somebody who has uploaded similar photos and photos in those regions and is still around, and contact that user directly. Not everybody checks the requests for images.

---

Vi har faktiskt en sida för ändamålet själva också, och för trakter där det finns gott om svenskspråkiga finns det ingen orsak att inte använda den (också om chansen att hitta en lokal fotograf är större på fiwiki för största delen av Finland).

Borde vi lägga in kortfattade instruktioner på engelska överst på sidan? Det kan ju vara rätt ofta någon skriver om Sverige eller Finland på andra språkversioner och saknar bilder.

--LPfi 7 februari 2011 kl. 11.39 (CET)

Thank you for letting me know! I'll post the requests to the page! WhisperToMe 8 februari 2011 kl. 00.27 (CET)

Upphovsrätt

Kan någon som har koll på upphovsrätt, licencer osv ta en titt på det här? Det påstås (längst ned) att upphovsrättsinnehavaren har släppt materialet fritt men jag vet inte om det gått rätt till.--Niklas R^Dis-ku-_tera 8 februari 2011 kl. 13.41 (CET)

OTRS-förfarande för text?

Evert Lundquists stiftelse som förvaltar arvet efter konstnären Evert Lundquist önskar släppa en tidigare publicerad tryckt text fri enligt CC-licens som en grund för en artikel om denne konstnär. Texten är skriven av den alltjämt i livet varande konstkritikern och akademiledamoten Ulf Linde som även är styrelseledamot i stiften och uppenbarligen införstådd med att hans text på detta sätt släpps fri.

Frågan är nu bara hur vi rent formellt säkrar denna "överlåtelse" av en i grunden upphovsrättsskyddad text. Finns det något wp-gemensamt alternativt språkversionsspecifikt system för överlåtelse av texter på detta sätt motsvarande OTRS-systemet för bilder på Commons?

Svar kan lämpligen lämnas på Diskussion:Evert Lundquist.

/FredrikT 9 februari 2011 kl. 14.37 (CET)

Det verkar som om dom även har problem med CC-licensen för de bilder som lagts upp. Det vore ju väldigt bra om någon som är kunnig på lincenserna kunde ge dom ett handtag. --AHA 9 februari 2011 kl. 14.50 (CET)

Om texten kan läggas på wikisource av upphovsrättsinnehavaren med alla de rätta licenserna kan ju även andra använda den som källa till artikeln. Jag har letat men inte hittat några instruktioner för hur något sådant skulle lösas rent tekniskt/juridiskt.--Niklas R^Dis-ku-_tera 9 februari 2011 kl. 15.15 (CET)

Jag är inte bekant med att vi har någon rutin för CC-texter på Wikisource. Det mesta sådant är översättningar av Wikisource-ianer. Sedan har vi Hannibals bok om Wikipedia, men den var ju redan publicerad på Commons och därmed redan utan tvekan fri. -- Lavallen 9 februari 2011 kl. 15.24 (CET)

Räcker det inte om de lägger upp texten på Wikisource?! /Urbourbo 9 februari 2011 kl. 15.30 (CET)

Även på Wikisource ska texten vara fri! Det måste visas! Det finns dessutom andra fundamentala krav, texatt den tidigare ska vara "publicerad". Det finns även andra krav, men mycket faller på att det tidigare ska vara publicerat. -- Lavallen 9 februari 2011 kl. 15.38 (CET)

Lindetexten är väl publicerad eller har jag missförstått? Evert_Lundquist#K.C3.A4llor:"All text inom Evert Lundquist Biografi är tagen direkt från den officiella biografi som skrevs av Ulf Linde i boken Ever Lundquist Atelje - Ermitaget i Kanton 1993, godkännts och granskats av Evert Lundquist samt utgetts av Evert Lundquists Stiftelse."

(Redigeringskonflikt) OK, men publiceringskravet kan de kanske lösa på egen webbplats? Och där finns väl även de rutiner för licenshanteringen som FredrikT efterlyser? /Urbourbo 9 februari 2011 kl. 15.53 (CET)

Även om stiftelsen har den ekonomiska upphovsrätten så har väl Linde fortfarande den ideella rätten till sin text? Måste inte Linde själv godkänna en publicering enligt CC/GDFL?(glömde sign.) --Niklas R^Dis-ku-_tera 9 februari 2011 kl. 16.07 (CET)

Jo, men som framgår ovan sitter Linde i stiftelsens styrelse, så det torde i det här fallet inte vara något problem. /FredrikT 9 februari 2011 kl. 16.09 (CET)

Publicerad! Så den delen är inget problem som det ser ut! Annat hade det varit om det bara funnits på nätet. -- Lavallen 9 februari 2011 kl. 16.11 (CET)

Här är vi tusentals personer som skriver CC-licensierad text varje dag, så varför har just Ulf Linde svårt med detta? Vad är problemet? Skriv ett donationsbrev, en deklaration, där det framgår att han frisläpper sin text enligt den valda licensen. Underteckna och offentliggör brevet. Skolverket har publicerat information om Creative Commons. Ännu mer finns på webbplatsen Creative Commons Sverige. --LA2 9 februari 2011 kl. 16.25 (CET)

Visserligen finns det tusentals personer som skriver CC-licensierad text varje dag, men det är väl ytterst få av dem som släpper tidigare komersiellt publicerad text under CC? /Kemikungen 9 februari 2011 kl. 16.48 (CET)

[redigeringskonflikt] Jo, men nu handlar det ju inte om att Linde skall skriva en ny CC-licensierad text utan om att han och stiftelsen han sitter i vill släppa en redan publicerad text (som väl är äldre än begreppet CC-licens), och att vi då på något sätt måste ha en juridiskt hållbar dokumentaion av detta? /FredrikT 9 februari 2011 kl. 16.49 (CET)

Ni får det att låta som om detta aldrig tidigare har hänt, men det händer varje dag och sajterna jag länkar till är fulla av pedagogiska beskrivningar av hur man gör. --LA2 9 februari 2011 kl. 17.05 (CET)

Tack för länkarna, de var mycket riktigt pedagogiskt upplagda--Niklas R^Dis-ku-_tera 9 februari 2011 kl. 19.04 (CET)

MediaWiki:Gadget-searchbox.js

Hello, I've installed wikt:fr:MediaWiki:Gadget-searchbox.js from wikt:pl:MediaWiki:Gadget-searchbox.js. It adds the text treatment functions: "go to line n°", "change the capitalization", "search and replace" (eventually "replace all"). JackPotte 9 februari 2011 kl. 22.40 (CET)

Inbillar mig att jag aktiverat finessen hos fr:wikt:, men ser ingenting. Är det här igen en sån där grej som bara funkar i en speciell version av en speciell webläsare? -- Lavallen 10 februari 2011 kl. 14.56 (CET)

Kan du tänka dig att göra saker utanför Wikipedia?

Hej,

Nu har jag startat en undersida till min användarsida där jag samlar på folk som kan tänka sig att göra saker utanför Wikipedia. Anmäl dig gärna. Här alltså.//Hannibal 10 februari 2011 kl. 14.01 (CET)

Varför ser hela Wikipedia just nu ut som det gjorde 2004?

Är det bara min webbläsare eller mitt skal som fått spader, eller ser hela Wikipedia just nu ut som det gjorde 2004? Fast med fler artiklar dårå. - Tournesol 8 februari 2011 kl. 18.12 (CET)

Jag har inget "verktygsfält" vid redigering, med mera strul. Ymer 8 februari 2011 kl. 18.17 (CET)

Ngn ####### uppdatering som körs just nu. All java som finns, måste kanske ses över pga av den... - Lavallen 8 februari 2011 kl. 18.18 (CET)

Min dator misslyckades med att ladda Wikipedias css-filer vid något tillfälle idag, då såg det retro ut. --Ḇọⅰⅵḙ 8 februari 2011 kl. 18.19 (CET)

Times New Roman, FTW! dnm ^{(d | b)} 8 februari 2011 kl. 18.22 (CET)

Idag skulle Wikimedias programvara uppdateras. Förutom att fixa diverse buggar innebär den nya programversionen stora ändringar av hur stilmallar och javascript hanteras. Tyvärr verkar det som stilmallar och javascript inte fungerade alls. Utan dem så ser Wikipedia ut lite som för 7 år sedan. /EnDumEn ✍ 8 februari 2011 kl. 18.23 (CET)

För mig har svwp sett normalt ut hela dagen. Commons såg dock, i vart fall tidigare i dag, ut som folk beskriver ovan trots att jag tittade på det från samma dator och läsare. /FredrikT 8 februari 2011 kl. 18.25 (CET)

Vid tretiden fick jag fram en gammal version av raderingsverktyget, i vilken jag själv fick ta bort klottertexten ur raderingskommentaren och skriva in ordet "klotter" manuellt. /Annika 8 februari 2011 kl. 18.39 (CET)

Kartpricken som finns på många kartor har försvunnit. Filen verkar inte renderas korrekt. Den ser bra ut på andra språkversioner. När kartpricken är borta ser många artiklar obra ut. Se Östersund och Peotone för exempel. Nasko 8 februari 2011 kl. 18.59 (CET)

Här finns fina grafer över var och när problemen finns/har funnits. Känns onödigt att felsöka något som troligt vis är löst om några timmar. Sertıon 8 februari 2011 kl. 19.01 (CET)

Ser normalt för mig igen efter att ha haft tokutseende under dagen. Jag är rätt säker på att det mesta handlar om cachning och sådant. Som Sertion antyder så handlar det nog mest om att invänta diverse cache. --MagnusA 8 februari 2011 kl. 19.20 (CET)

Här förklarar Rob Lanphier från WMF vad som skulle hänt och vad det blev av det. Sertıon 8 februari 2011 kl. 22.05 (CET)

På status.wikimedia.org går det att se hur läget är för alla wikimediaprojekten. Det är ett samarbete med watchmouse.com enligt WMF:s blog. /Haxpett 10 februari 2011 kl. 16.19 (CET)

Resten av uppgraderingen är framskjuten till onsdag förmiddag 16 februari. Mellan kl. 6 och 12 UTC (kl. 7-13 svensk normaltid) är den tänkt utföras. --LA2 11 februari 2011 kl. 11.46 (CET)

Listor över ordspråk och talesätt, m.m.

Det kanske är dags att göra något drastiskt åt de här listorna. De kräver väldigt mycket underhåll och det är få inlägg som är korrekta, av lite olika skäl. Många anser sig kallade att bidra men få äro tyvärr utvalda. Kanske borde vi börja källbelägga samtliga och kräva källor av alla nytillskott. En längre låsning kanske är nödvändig. Det är framför allt de två första som är akuta.

• Lista över latinska ordspråk och talesätt
• Lista över svenska ordspråk
• Lista över svenska liknelser
• Lista över svenska idiomatiska uttryck

Rex Sueciæ 10 februari 2011 kl. 23.08 (CET)

Skulle inte en flytt till Wikiquote kunna vara aktuellt? Dock ändrar inte det artiklarnas skick. Sertıon 10 februari 2011 kl. 23.11 (CET)

Synd att göra sig av med wikipedias populäraste sida. --NERIUM 10 februari 2011 kl. 23.21 (CET)

Jag tycker absolut inte att man ska göra sig av med dem! Rex Sueciæ 10 februari 2011 kl. 23.56 (CET)

Att källbelägga samtliga och sen kräva källor för alla nytillskott är nog den enda rimliga metoden för att hålla artiklarna i hyfsat skick. Många av ordspråken och så vidare går det nog även att ha egna artiklar om. En bra riktlinje är nog att om det går att skriva en egen artikel om ordspråket, är det också värt att ligga på en sådan lista. /Grillo 11 februari 2011 kl. 05.28 (CET)

En god definition av vad man menar med "svensk" vore dessutom inte fel. Är ett ordspråk med ursprung bland svenskar eller svensktalande eller är det bara att det är skrivet på svenska? -- Lavallen 11 februari 2011 kl. 07.56 (CET)

Ett svenskt ordspråk är rimligtvis ett ordspråk som används eller har använts i det svenska språket, i tillräckligt stor utsträckning för att trovärdiga och relevanta externa källor anser att det är ett svenskt ordspråk. Ordspråk brukar betraktas som kopplade till språk, inte till exempel stat. "Att spela qin för kossorna" är fortfarande ett kinesiskt ordspråk även om det skrivs på svenska, eftersom det är en översättning och inte förekommer annat än som översättnign. Om det skulle plockas upp och användas i större utsträckning i svenskan skulle det även vara svenskt, oavsett ursprung. /Julle 11 februari 2011 kl. 11.30 (CET)

Jag antar att ordspråk, liknelser och idiomatiska uttryck som är på svenska och är väl spridda och rotade i det svenska språket bör betraktas som svenska. Att ursprunget är en utländsk fras är mindre relevant, medan ett nyöversatt uttryck eller ett uttryck som i sin svenska form använts endast en kort tid eller i mindre kretsar inte bör betraktas som svenskt.

Wikiquote har väl inte en sådan kritisk massa att listorna utvecklas om de överförs dit? Fraserna borde väl kopieras dit och sidorna här förses med systerlänkar.

--LPfi 11 februari 2011 kl. 11.36 (CET)

Riksarkivet får i uppdrag att inrätta samordningssekretariat för digitalt bevarande

Jag blev tipsad om det här pressmeddelandet. Det innebär i korthet att Riksarkivet helt plötsligt blir mer intressant ur Wikipedias synvinkel. Någon som redan nu har kontakter där?//Hannibal 10 februari 2011 kl. 21.45 (CET)

Vi har användare på Wikisource som använder material från RA, se src:Kategori:Riksarkivet. -- Lavallen 12 februari 2011 kl. 11.56 (CET)

Hur får man liv i artikeln Natur?

Tja! Jag gjorde en rejäl ändring i artikeln natur för två år sen nu och strukturerade upp den eftersom den såg riktigt förskräcklig ut. Men den har fortfarande inte mycket substans (inte mycket har hänt där på två år kan jag säga) och beskriver mest vad ordet natur har betytt för oss genom tiderna. Men det står inget skrivet om det som ordet betyder för oss idag: Våran planet och det som finns på den, skog, djur, vildmark, haven, atmosfären, väder och allt annat som finns här som inte är skapat av människan. Alla naturvetenskaper som finns för att beskriva naturen: Geologi, fysik, kemi och biologi. Kaosteori och evolutionsteori. Det som finns bortom jorden: Yttre rymden, inklusive vintergatan och solsystemet. Kolla på den engelska artikeln.

Så mycket läsvärt skulle kunna stå i den och det som står där nu är mest bara en litet, nästan obetydligt, sidospår av det som egentligen skulle ha varit våran artikel. Det är hur som helst en artikel som kräver mycket jobb. Så vad ska vi göra med den? Varför har det inte tagit fart och hänt någonting på den, och hur kan man få det att ta fart? --Kri 12 februari 2011 kl. 02.28 (CET)

Du kan anmäla den till veckans samarbete. Där händer visserligen inte mycket nuförtiden. Annars skulle det vara ett kul projekt, men jag åker till Fjällen imorgon, och vistas i naturen istället för att skriva om den. Tanzania 12 februari 2011 kl. 09.27 (CET)

Mycket av 'substansen' finns i artiklarna som Kri länkar till. Den engelska artikeln är visserligen längre, men den innehåller saker som jag skulle protestera mot om det dök upp i den svenska artikeln, t.ex. världsrymden. /Kemikungen 12 februari 2011 kl. 13.20 (CET)

Jag håller inte med Kemikungen helt här. Om artikeln är väl strukturerad kan den få vara lång och innefatta mycket olika information. Efter att snabbt ha kollat tycker jag att enwp:s artikel verkar vara ganska bra. Oavsett är inte artikeln idag speciellt högkvalitativ. Tanzania 12 februari 2011 kl. 13.56 (CET)

Värt att nämna kan även vara att enwp har två snarlika artiklar: en:Nature och en:Natural_environment, den senare har ingen motsvarighet på svenska och det är väldigt oklart vad skillnaden är mellan dessa begrepp - men det finns mycket substans att hämta i båda. /Natox 12 februari 2011 kl. 14.49 (CET)

Vad kul för dig Tanzania, själv älskar jag fjällen! :) Javisst, yttre rymden är väl inte det första man tänker på när man hör ordet natur; hur lämpligt det är att det tas med i artikeln och i vilken omfattning kan eventuellt diskuteras mer på artikelns diskussionssida. Jag har hur nu som helst nominerat artikeln till veckans samarbete. --Kri 12 februari 2011 kl. 19.01 (CET)

Att vara rädd om nybörjarna

Jag har vid ett antal tillfällen reagerat på att nybörjares försök att skriva en artikel lite väl snabbt råkar ut för radering utifrån relevanskriterierna. Detta är helt förståeligt eftersom det tyvärr skapas många tramsartiklar. Men trots detta tycker jag att vi måste vara lite försiktiga och inte radera för fort. Om det finns tillstymmelse till goda avsikter så tycker jag det vore bättre att lägga in en mall som ifrågasätter relevansen så att nybörjaren istället kan utöka artikeln. Om artikeln inte förbättras, eller relevansen klargörs, så kan artikeln raderas efter en kort inkubationstid. --AHA 6 februari 2011 kl. 16.54 (CET)

Håller med. Jag är inte admin. så jag kan inte radera, men jag märker att artiklarna försvinner väldigt snabbt även om man bara lagt in en relevans-mall. Jag misstänker att nybörjaren ofta inte ens hinner se mallen, än mindre förstå vad den innebär. (Jag fäller nästan en tår vid minnet av min första, oinloggade, wp-artikel, som raderades illa kvickt med den lakoniska kommentaren "ordboksartikel".) Kunde man inte införa någon slags "den-här-artikeln-håller-inte-riktigt-måttet-men-arbeta-gärna-vidare-med-den-på-en-undersida"-mall? En sådan mall kunde läggas på lovande men inte riktigt relevanta nykreationer av nya användare, kanske skulle man till och med kunna flytta sidan till en undersida åt dem? Hur många av oss lite mer erfarna filar inte på artiklarna på undersidor innan vi lägger ut dem i artikelnamnrymden?--Niklas R^Dis-ku-_tera 6 februari 2011 kl. 17.09 (CET)

Lägger man in en relevans-mall i en artikel raderas den oftast omedelbart så det är inte någon bra ide. --NERIUM 6 februari 2011 kl. 17.16 (CET)

Det där är bara en bitter åsikt/iakttagelse som inte för diskussionen framåt. Om folk kunde använda relkollmallen och andra användare sedan tar för vana att inte radera artiklarna direkt, är det en bra idé. Det här faller egentligen tillbaka till det vanliga argumentet att inte vara för "triggerhappy" när man bedömer artiklar. Bättre att låta dem ligga lite längre än att radera direkt. /Grillo 6 februari 2011 kl. 20.51 (CET)

Jaha, jag har kanske missförstått den mallen... Egentligen en desto bättre anledning att ha ett lite mjukare verktyg att använda när det handlar om seriösa nykomlingar som inte riktigt har greppat relevanskriterierna. Nykomlingar ligger ju inte alltid och hårdbevakar sina artiklar, diskussionsidan eller senaste ändringarna.--Niklas R^Dis-ku-_tera 6 februari 2011 kl. 17.25 (CET)

Relkollmallen bör ligga ett tag så diskussion kan föras på diskussionssidan angående artikeln. Nybörjaren kan då visa vad det är som gör ämnet relevant. De senaste månaderna har relevanskontrollen tyvärr börjat gå lite för fort. De bör inte raderas omedelbart, om det inte är solklara fall. Det är å enda sidan bra att vi inte har drivor av flera månader gamla ärenden, men samtidigt bör man inte ha för bråttom med relkollen. Att skapa undersidor åt nybörjare som inte ens bett om det bör man inte göra. Om ett ämne inte är relevant så spelar det ju ingen roll hur mycket man filar på det, och då tycker jag snarare att det kan vara lite elakt att säga "Visst, du kan fila på det där i flera timmar, men sen så kommer vi ändå att radera det". Om ämnet har relevans och är lovande, så bör det inte raderas. / Elinnea 6 februari 2011 kl. 18.01 (CET)

Det Elinnea skriver om relevansbedömningar är emå både rätt och rimligt. Om det däremot handlar om brister i faktakoll, neutralitet o dyl är det direkt fel att vara överseende och "snäll". Den informationssökandes intresse av att få korrekt information måste alltid väga tyngre än både nya och erfarna bidragsgivares intresse av att publicera sig. Janders 6 februari 2011 kl. 18.08 (CET)

Problemet är väl att hålla wp relevant för den som söker information utan att samtidigt skrämma bort potentiella medarbetare... Det är, som jag ser det, fullt förståeligt att man vill rensa bort en artikel som får wp att framstå i dålig dager, istället för att låta den ligga kvar med en rel-mall vem vet hur länge. Det var väl ur den problematiken tanken om undersidorna (ovan) föddes hos mig. Elinnea påpekar många problem med den idén och jag är böjd att hålla med, den var inte så genomtänkt. Jag tror däremot att det inte är en dålig idé att, mer än idag, uppmärksamma nya användare på möjligheterna att skapa egna undersidor, sandlådor osv. Där kan man fila på sina alster i lugn och ro, kanske bjuda in någon man vet är intresserad av samma ämne eller en fadder och be om kommentarer. Jag tänker mig att något om detta skulle kunna skrivas in i wp:skriv en ny artikel. Kanske (jag vet ingenting om hur det skulle gå till och om det är möjligt) kan alla nya användarkonton utrustas med en färdig länk till en privat sandlåda?--Niklas R^Dis-ku-_tera 6 februari 2011 kl. 21.22 (CET)

Det finns projekt som har en länk till den egna sandlådan uppe i högra hörnet, tillsammans med länkar till egna anv-sidan, egna anv-disken, inställningar, och bevakningslistan etc... -- Lavallen 7 februari 2011 kl. 09.00 (CET)

Tveksamma fall skall inte raderas direkt, utan ligga kvar för relevanskontroll. Däremot är det min erfarenhet att många artiklar som borde märkts för snabbradering får denna i stället. Men visst är detta med bemötande av nya användare ett problem i sammanhanget. Samtidigt är det ju faktiskt barmhärtigast att snabbt markera att ett ämne inte kvalificerar sig för en artikel, så att de inte lägger ned onödigt arbete. Fernbom2 7 februari 2011 kl. 09.42 (CET)

Problemet är "Innehållet förklarade inte ämnets relevans". Med den kommentaren raderas ibland rent trams, ibland IK-artiklar om relevanta ämnen, ibland bristfälliga artiklar om relevanta ämnen.

Som eufemism för trams tycker jag kommentaren duger, men om man tar kommentaren på orden så är den för situationer där man raderar på grund av bristande relevans utan att ha gjort en egentlig relevansbedömning. Och i de fallen tycker jag snabbraderingar ibland är mycket problematiska.

Klara fall av IK-artiklar bör raderas med en tydlig förklaring, med länk till instruktioner för hur man diskuterar saken vidare om man inte håller med om bedömningen. Inte som icke-relevanta, om man inte på riktigt bedömt relevansen.

Och tänk er artikeln "Diego Maradona är värdlens bästa fotbollsspelare. Han är jätteskickli. [...]" (alltså om vi inte ännu hade den riktiga artikeln). Artikeln kunde mycket väl snabbraderas med en sådan kommentar om den upptäcktes av en icke-fotbollsintresserad. Artikelförfattaren är antagligen en välmenande (eller uttråkad) nybörjare, som kanske inte ännu klarar av att skriva ordentliga artiklar. Jag tycker att också sådana valhänta försök bör bemötas vänligt och på ett sätt som klart visar varför artikeln inte kunde behållas. Annars förstås raderingen lätt som att a) relevans bedöms utifrån administratörers godtycke b) du är ovälkommen.

--LPfi 7 februari 2011 kl. 11.19 (CET)

Intressant inlägg, även om jag inte håller med. "Trams" bör raderas som sådant (eller som "klotter/test"). Den nämnda kommentaren skall givetvis användas just när artikeln i och för sig är seriös men inte är i närheten av att uppfylla relevanskriterierna. Givetvis kan bedömningen bli felaktig, men i fallet Maradona tror jag att den hade märkts för relevanskontroll. Fernbom2 7 februari 2011 kl. 15.52 (CET)

Svårt att förstå vissa inlägg, ska vi inte utgå från att både oinloggade som inloggade skribenter är läskunniga? vid start av ny artikel står det klart och tydligt (exempelvis);

"Tänk på att artikeln bör vara verifierbar och encyklopediskt relevant."

"Överväg också om informationen passar bättre annanstans."

"Olämpliga eller extremt korta artiklar kan raderas."

"Du bör använda och ange trovärdiga källor för det du skriver."

Vid redigering av artikel:

"Om du inte vill att det du skriver ska bli redigerat och återanvänt ska du inte spara det här."

Är vi alla delaktiga i den fria encyklopedins kravlösa "sandlåda" för nybörjare?

Ymer 7 februari 2011 kl. 17.17 (CET)

Manualen tar man fram då inget annat hjälper om ens då, i många kretsar. Jag, som brukar vara noga med sådant, läser texterna ovanför redigeringsrutan ungefär en gång i året, och har kanske läst dem på hälften av de språkversioner jag redigerat på (på grund av min läggning läste jag säkert texten noga inför min första artikel, men jag tvivlar på att en majoritet gör det).

Och se på texten ovan: "verifierbar och encyklopediskt relevant". Är jag elitistisk då jag tror att få högstadieelever ens förstår orden? Texten ovan är tydlig för oss som diskuterat problematiken ut och in men knappast för mannen på gatan.

--LPfi 7 februari 2011 kl. 22.41 (CET)

Då fördjupas problemet dramatiskt. Ditt resonemang kokas ner i att wikipedia är en så "fri" encyklopedi att regelverket endast är till för etablerade och post-högstadieutbildade personer med omfattande språkbank. Även grundskolan får problem när systemet är otydligt. Vi ska reagera på ovan med att peka på vad som gäller, tidigt. Att först släppa igenom felaktigheterna, för att därefter bevaka utvecklingen klarar vi inte ens idag. Media gottar sig i precis dessa slappheter, men vi behöver inte bjuda på det. Ymer 7 februari 2011 kl. 22.58 (CET)

Jag menar inte att vi skall behålla undermåliga artiklar eller acceptera medarbetare som inte kan rätta sig efter regelverket. Däremot måste vi acceptera faktum att många potentiellt värdefulla medarbetare inte satt sig in i regelverket innan de publicerar sina första bidrag och kan skrämmas bort om vi raderar deras alster med motiveringar som de inte kan känna igen sig i. --LPfi 7 februari 2011 kl. 23.48 (CET)

En mall som inte används så mycket, men som är bra är Mall:Brister. Den kan vara bättre att använda både för artiklar av nybörjare och andra som varit med ett tag. Thoasp 7 februari 2011 kl. 17.27 (CET)

Det är en mycket bra mall men eftersom artiklar som är märkta med mallen hamnar i Kategori:Relevanskontroll och därmed raderas den numera så gott som omedelbart så det finns inte någon tid att korrigera bristerna i artikeln. --NERIUM 8 februari 2011 kl. 00.27 (CET)

Kan du sluta med ditt bittra "de raderas ändå direkt"-tjafs och komma med nåt konstruktivt för en gångs skull? /Grillo 8 februari 2011 kl. 00.35 (CET)

Har du någon gång kollat upp några artiklar som blivit mallade? Om de blir åtgärdade, om de blir raderade, om de som raderar artiklar har läst artikeln eller läst på artikelns diskussionssida? Betvivlar starkt detta. --NERIUM 8 februari 2011 kl. 00.42 (CET)

Det är du som påstår att artiklarna ändå bara blir raderade, så det är du som har bevisbördan. /Grillo 8 februari 2011 kl. 03.52 (CET)

Hård anklagelse. Det är lätt att se att diskussionsfliken är blå och artiklar som snabbraderas är vanligen korta och därmed lätta att läsa. Det vore grovt att inte kolla sådant innan man raderar. Jag hoppas att du NERIUM kan tipsa någon administratör nästa gång du misstänker att en artikel raderats för lättvindigt.

Som icke-administratör är det förstås svårt att skapa sig en bild av vilka artiklar som snabbraderas: när artikeln väl raderats har man oftast tillgång endast till raderingskommentaren. Eventuella diskussioner är också svårtolkade.

Men relevanskontroll-mallen används också på artiklar som många tycker är självklara fall för snabbradering. De hittas lättare då de mallas. Frågan är i vilken utsträckning administratörer snabbraderar artiklar som skulle klara relevanskontrollen om andra fick bedöma.

--LPfi 8 februari 2011 kl. 09.34 (CET)

Ja, jag kan väl ha bevisbördan men om du (Grillo) påstår att jag har fel så måste det bygga på något eller är det bara en gissning. Klorzoxazon, Big chill, Polyvinylalkohol, Sonic Free Riders, Världspoesidagen, Kirisun, Pencil, Toon Boom m.fl. --NERIUM 8 februari 2011 kl. 10.13 (CET) samt Infravärme. --NERIUM 11 februari 2011 kl. 08.41 (CET)

Ang Mall:Brister, så läggs sådana artiklar bara i Kategori:Relevanskontroll om och endast om det finns en parameter för just relevans. -- Lavallen 8 februari 2011 kl. 10.27 (CET)

Jag tycker den mallen är svår att använda och ger mig inte på det. Mitt intryck är att många slentrianmässigt lägger in relevans som en brist. Jag har tagit bort ett flertal sådana märkningar direkt. Fernbom2 8 februari 2011 kl. 13.59 (CET)

Jag kan tänka mig att putsa på/förtydliga mallen för ny artikel "Du har klickat på en röd länk och kommit till en sida som inte finns ännu." [o.s.v.] Där har LPfi en viktig poäng. Var hittar jag den? Ymer 8 februari 2011 kl. 10.36 (CET)

MediaWiki:Newarticletext! -- Lavallen 8 februari 2011 kl. 11.36 (CET)

Sidan tycks vara låst. Kan vi ordna så att den öppnas för mig? Ymer 8 februari 2011 kl. 12.51 (CET)

Man måste vara administratör för att ändra MediaWiki-sidor, tyvärr. Tanzania 8 februari 2011 kl. 13.11 (CET)

Ok, men föreslå då en lämplig administratör som jag kan "bolla med". Texten ligger kvar från 2006. Ymer 8 februari 2011 kl. 13.16 (CET)

Jag skulle snarare föreslå en "flytt" av sidan till tex: Mall:Newarticletext, då kan även vi vanliga dödliga redigera! Omdirigeringen gör att det ändå funkar. -- Lavallen 8 februari 2011 kl. 13.20 (CET)

Vissa av de där artiklarna har visserligen raderats av en enskild användare som gjort (lite för många) felbedömningar, men har å andra sidan alltid återställts. Jag kan inte se mer än ett fall där de över huvud taget först relevansmallats, utan har snabbraderats på en gång... Uppenbart är att relevansmallen inte per automatik leder till radering, eller att relevansmallen och radering på något sätt är satta i villkor till varandra. När en administratör raderar för mycket ogenomtänkt, bör man ta upp detta vid nästa adminomröstning istället. I ett av fallen handlar det om ett plagiat som raderades... /Grillo 8 februari 2011 kl. 12.36 (CET)

Eftersom jag är den enskilde användaren kan jag försäkra att jag kan förklara varje fall, men har inte för avsikt att tynga samtalet med det. Däremot har jag inte lyckats hitta något som tyder på att "Världspoesidagen" någonsin raderats. Fernbom2 8 februari 2011 kl. 13.46 (CET)

Om du går in på historiken för artikeln och sedan "Visa loggar för denna sida" ser du att du raderade och återställde artikeln den 18 januari 2011. /-nothingman- 8 februari 2011 kl. 13.52 (CET)

Ja, det ser jag nu, men jag råkade trycka på fliken radera i stället för redigera och sedan gick det av bara farten. Återställandet ägde rum omedelbart. Fernbom2 8 februari 2011 kl. 13.59 (CET)

Mycket lågt av folk här att skriva andra på näsan för raderingar som är återställda av samma användare samma minut. Det verkar som problemet är att vissa är väldigt "trigger happy" med att kritisera andra. Och sen när ska inte plagiat raderas? /193.12.114.219 8 februari 2011 kl. 13.56 (CET)

Jag har bevisbördan enl. Grillo och då blir det diffar. --NERIUM 8 februari 2011 kl. 14.59 (CET)

Du skrev att relevansmallas artiklar så raderas dem. Bland dina exempel finns några felaktiga snabbraderingar som återställts, en radering av ett plagiat (för att sedan återskapas) och en radering av misstag som återställdes samma minut. Av dina exempel var det bara en artikel (rättelse: två artiklar, Kirisun och Big Chill, vilka båda diskuterats på diskussionssidan och den senare inte var någon nyskapad artikel Grillo 8 februari 2011 kl. 15.43 (CET)) som relevansmärkts. Det är väl en ganska dålig bevisning måste du medge? /Grillo 8 februari 2011 kl. 15.40 (CET)

Det skulle bli så lätt, så lätt, men till min stora förvåning kan jag inte hitta listan över relevansmallade artiklar som botuppdaterades varje natt. Var är den? Så det fick bli några slumpvalda artiklar ihoprafsade innan det var dags att gå till jobbet. Återkommer om jag lyckas hitta bättre exempel eller den försvunna listan. --NERIUM 8 februari 2011 kl. 21.00 (CET)

Wikipedia:Projekt relevanskontroll/Alla artiklar? Plrk 9 februari 2011 kl. 00.51 (CET)

Av de 196 artiklar som fanns i listan för snart ett år sedan - den 10 februari - är 89 raderade, 33 omdirigeringar, och övriga 74 vanliga artiklar. Baserat på detta, möjligen inte representativa, nedslag i historien kan vi konstatera att efter minst ett år så är sannolikheten att en relevansmallad artikel raderas 45% (om man räknar omdirigeringar som raderingar, 62%). Plrk 9 februari 2011 kl. 01.02 (CET)

Här har vi ett intressant exempel. Någons uppsats om naturtillgångar i arktis. Platsar inte på wp i den form den har nu (eget tyckande, mycket politik, uppmaningar, inga källor). Hade jag inte tänkt på den här diskussionen hade jag slängt dit en rel-mall direkt. Å andra sidan, det skulle kunna vara ett relevant ämne... hur mycket tid bör vi ge användaren (IP-numret) som skapade artikeln att rätta till bristerna innan den raderas?--Niklas R^Dis-ku-_tera 9 februari 2011 kl. 01.48 (CET)

Här är listan Wikipedia:Projekt relevanskontroll/Alla artiklar i datumordning. Här ser man när en artikel blivit mallad och när den blivit raderad genom att klicka bakåt i historiken. --NERIUM 9 februari 2011 kl. 09.41 (CET)

Det är ett ofog att märka upp artiklar med relevanskontroll, när det är andra brister som de har. En artikel om naturtillgångar i Arktis platsar uppenbarligen på Wikipedia, men kan vara dåligt skriven. Är den dåligt skriven betyder inte det att den saknar relevans... Det är förstås svårt att avgöra vilka artiklar som raderats på felaktiga premisser baserat på listan i fråga. Självklart raderas många artiklar som märks med relevanskontroll, för det är ju det mallens syfte är - att reda ut om artikeln platsar eller inte. Frågan handlar om det är så att artiklar som märks med relevanskontroll i princip per automatik urskillningslöst raderas av admins som missbrukar raderingsverktyget. Det har framkommit att det görs misstag och att det finns personer som är lite för "triggerhappy", och det är något som behöver förbättras. Det har däremot inte framkommit att artiklar i samtliga fall direkt raderas då de får relevanskontrollmall. Det vore lite intressant att se hur många rel-mallade artiklar som raderas med tom diskussionssida. Det vore ett underlag värt att studera för att se om man kan hitta många felaktiga raderingar. /Grillo 9 februari 2011 kl. 16.55 (CET)

Men, hur svårt kan det vara att avgöra om en nystartad artikel är "tillsvidare"-relevant? jag menar att ett absolut minimikrav är källor (visar på god avsikt, samt att man förstått wikipedias grundidé), att ämnet är hyggligt relevant samt att artikeltexten likaså är hyggligt formulerad. Är artikeln alltför mycket "gråzon", borde den märkas upp med en timer som säger att "Denna artikel kommer att raderas i sin helhet om tio dagar om inte väsentliga förbättringar görs avseende .................." Problematiken nu är bevakningen, som tar värdefull nyproduktionstid från många användare. Var tydliga från början, det tjänar alla parter på. Ymer 9 februari 2011 kl. 17.19 (CET)

Grillos poäng om att skilja på ämne och innehåll är viktig. Den kommer ofta bort i de här diskussionerna. En illa skriven artikel gör det förstås svårare för någon som inte är insatt i ämnet att avgöra om artikeln är relevant eller ej.--Niklas R^Dis-ku-_tera 9 februari 2011 kl. 19.00 (CET)

Lite off-topic men listan som Nerium länkar till är verkligen mycket användbar! Har inte sett den förut men nu kan jag äntligen se för vilka artiklar diskussion pågår och hoppa in om jag har synpunkter. Mycket värdefullt! /-nothingman- 10 februari 2011 kl. 10.11 (CET)

Det kanske har påpekats tidigare, men: vi är framför allt alldeles för dåliga på att kontakta personer på deras användarsida och förklara vad som har hänt och varför. Ett vänligt meddelande där kan vara till stor nytta. Det borde vi alltid göra när det inte handlar om uppenbart klotter. /Julle 10 februari 2011 kl. 13.23 (CET)

Relevans- och IK-mallarna för användardiskussioner finns ju. Använder inte folk dessa? /Annika 11 februari 2011 kl. 10.23 (CET)

Jag skulle känna mig mycket mer utpekad och tycka att det var mycket jobbigare, om jag gjort något fel och de som hade hand om det inte nöjde sig med att ta bort det, och på plats tala om vad som var fel, utan även sökte upp mig personligen och talade om för mig vad jag gjort för fel. Typ om jag satt upp en affisch där det inte ska sättas upp och de inte tog bort det och satte upp en skylt med affischering förbjuden utan sökte upp min bostad och ringde på min dörr och sa "Jo, vi hittade den här affischen som du' har satt upp på ett elskåp på X-gatan, där får det inte sitta pga av renhållningsparagraf 6543 B, men en tillåten placering vore blablablabla" Då skulle jag känna, men snälla, låt mig vara, jag försökte bara göra nåt bra och så kommer ni hit och skäller på mig också. Även om man formulerar sig vänligt, så tror jag själva grejen att man söker upp nån och riktar sig just till den och säger åt dem att de har gjort fel och varför gör att folk skulle känna sig mer trängda än om diskussionen fördes på allmän plats (=diskussionssidan) snarare än på användarediskussionsidan. Jag tror sånt bara kommer leda till en massa tjafsande och bråk och att nybörjarna känner sig väldigt obekväma här. Jag skulle iaf inte stannat länge om det hade skett när jag var ny. Men det kanske bara är jag som känner så. / Elinnea 11 februari 2011 kl. 12.02 (CET)

Det är säkerligen inte bara du som känner så (även om jag inte skulle göra det), men jag är personligen övertygad om att en mycket liten minoritet -- tio procent? Fem? -- av nybörjarna kommer att hitta de påpekanden som skrivs på diskussionssidan, och att det är dåligt att radera saker utan att folk inser varför. Visst kan man skriva på diskussionssidan istället, men då tror jag att det dessutom måste följas upp av ett "Hej, jag såg att du var aktiv i artikeln om Lisa Lenasdotter, du kanske skulle vara intresserad av att läsa det här" på användardiskussionen. /Julle 13 februari 2011 kl. 23.12 (CET)

"Den fria encyklopedin": Wikipedias namn

Hejsan allihopa. Jag pratar 5 olika språk, och har sett att namnet på Wikipedia som syns efter artikelnamnet alltid är "Wikipedia, den fria encyklopedin" på alla språk, UTOM på Svenska. Jag förstår inte varför det inte kan stå "den fria encyklopedin" på svenskspråkiga Wikipedia som på nästan alla andra språkversioner.

P.S. Jag vet att det finns andra upplagor som intee heller har det hela namnet (t.ex. estländska, japanska, mm.), men borde man inte byta det? Alla andra nordiska Wikipedior har det.

Nihon-no-fan 13 februari 2011 kl. 19.47 (CET)

Jag vet inte varför det är så på svenska, men det har inte stått där sen jag började i november 2004 i alla fall. Personligen tycker jag det är överflödigt. Det står ju i logotypen på varje sida. /Grillo 13 februari 2011 kl. 19.49 (CET)

(redkonf) Så vitt jag har förtsått det så krävs det att man gör ett undantag för att text-raden ska visas och SVWP har inte gjort det undantaget. Varför vet jag inte och jag vet inte heller varför man skulle göra det. Sertıon 13 februari 2011 kl. 19.50 (CET)

Nej, alla nordiska har inte det, t.ex finska och isländska. Det är inte heller så att stora språkversioner, som tyska, spanska, franska har det, så påståendet att det står "Wikipedia, den fria encyklopedin" på alla språk, UTOM på svenska, stämmer inte. Jag tycker att det räcker att det står högst upp till vänster under logon, tycker att det ser snyggare och renare utan det i själva artiklarna. / Elinnea 13 februari 2011 kl. 19.54 (CET)

Den 26 september 2008 var jag djärv och tog bort texten på MediaWiki:Pagetitle, eftersom jag sett att den saknades på andra språkversioner, och inte tyckte att den behövdes. Samtidigt la jag in i MediaWiki:Pagetitle-view-mainpage så att samma text finns kvar på huvudsidan. --Ḇọⅳⅰḙ 13 februari 2011 kl. 20.18 (CET)

Talar ni om sidans titel (HTML <title> som syns i webbläsarens titellist) eller om frasen som på en del språk av Wikipedia (men inte på den svenska) står under uppslagsordet i början av sidan? --LA2 13 februari 2011 kl. 23.11 (CET)

Är nog lite blandat, jag skrev om den lilla texten under sid-titeln. Sertıon 13 februari 2011 kl. 23.16 (CET)

Jag med. Menar Boivie att det togs bort först 2008? Jag vill minnas att det aldrig funnits där på svenska. Dock har jag också märkt att när folk kopierar text lyckas de ändå få med det på något sätt. Ligger det dolt på nåt märkligt sätt? /Grillo 14 februari 2011 kl. 02.39 (CET)

Boivie pratar (tror jag med tanke på sidorna han länkar) om <title>-taggen och Från Wikipedia står dold längst upp i alla artiklar. Sertıon 14 februari 2011 kl. 02.43 (CET)

Jo, jag trodde det handlade om texten i titelfältet, eftersom den ursprungliga frågeställaren frågade endast saknade texten "den fria encyklopedin". Men efter att ha kollat på de språkversioner frågeställaren hänvisar till (estniska, japanska och de nordiska) så får jag inte ihop det på något sätt. --Ḇọⅰⅵḙ 14 februari 2011 kl. 07.09 (CET)

plats	inget	Wikipedia	Wikipedia, den fria encyklopedin
Titelfältet		ja, no, sv, fi, de, fr	et, nn, da, en, es, is
Under uppslagsord	sv, fi, de, fr, es, is	et	no, ja, nn, da, en

Konstiga kategorier som bör tas bort

Artikeln Hot n Cold har just nu en hel del konstiga kategorier som inte bör finnmas i artikeln. Det är röda kategorier som inte ens är på svenska. Någon eller några mallar ställer till detta elände. Artikeln är orörd sedan lång tid, det är någon mall i artikeln som är förändrad de senaste dagarna som gjort att det blivit så här. Är det någon som vet hur man får bort detta?--Bruno Rosta 13 februari 2011 kl. 23.37 (CET)

Det var den nya mallenSingellista som ställde till det. Nu fixat! -Josve05a (d) 13 februari 2011 kl. 23.48 (CET)

EJ FIXAT! För många konstiga kategorimallar i mallen, nån annan får fixat, men det är Singellista. -Josve05a (d) 13 februari 2011 kl. 23.55 (CET)

Fixat, antar jag?! Mallen "Singellista" innehåller många inbäddade oöversatta anrop. Imperto 14 februari 2011 kl. 01.29 (CET)

Hur ändra i förbandmallar?

Frågan med tillhörande hjälp flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Hur ändra i förbandmallar?. --MagnusA 14 februari 2011 kl. 15.01 (CET)