Lista över Sveriges regenter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sveriges historia
Sveriges stora riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidsaxel
Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.)
Äldre medeltiden (1050–1250)
Folkungatiden (1250–1389)
Kalmarunionen (1397–1520)
Äldre vasatiden (1521–1611)
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
1900-talets början (1905–1914)
Första världskriget (1914–1918)
Mellankrigstiden (1918–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Efterkrigstiden (1945–1967)
Slutet av kalla kriget (1968–1991)
Nutiden (1991–)
Ämnen
Regenter  Statsministrar
Krig  Freder
Militärhistoria  Ekonomisk historia  Vetenskapshistoria
Sverige-portalen

Följande lista över Sveriges regenter redogör för de personer som har varit regenter (kungar, regerande drottningar eller riksföreståndare/rikshövitsmän) i kungariket Sverige sedan slutet av 900-talet. Landet har varit en monarki i över tusen år.[1][2] Monarkins innehåll och makt, liksom Sveriges omfattning och sammansättning har varierat över tiden.[1]

Det har därför med all sannolikhet funnits kungar i Sverige före den här listans början. Det finns också osäkra och motsägande uppgifter om sådana kungar. Dessa gestalter kallas därför sagokungar, även om vissa historiker vill se en del av dem som historiska[3] (se svenska sagokungar). Även för de regenter som finns i nedanstående lista finns osäkerheter. Samtliga uppgifter mellan Stenkil och Filip och mellan Inge den yngre och Sverker den äldre är osäkra och det har förmodligen funnits ännu fler kungar och tronpretendenter under den tiden än de vars namn överlevt till idag.

Ordningstal på kungar är kända i Sverige sedan Erik XIV 1560. Han utgick från Johannes Magnus bok Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus,[4][5] som framställde en fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafloden,[2][4] och kom fram till att Erik var nummer XIV. Samma sak gäller de kungar som har namnet Karl där Karl Sverkersson är den förste historiskt belagde kungen med detta namn,[2] men den sjunde enligt Johannes Magnus kungalängd. Den förste historiskt belagde kungen från vilken en vedertagen kungalängd har kunnat upprättas är Erik Segersäll.[2][4]

Erik Segersälls ätt[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Erik Segersäll Cirka 945
enligt vissa källor son till Björn Eriksson
Cirka 970
(då "småkung" av Svealand),
enade möjligen Sverige på 990-talet
Cirka 995 sotdöd (sjukdom) på kungsgården i Gamla Uppsala [6]
Olof Skötkonung Silvermynt präglat av Olof i Sigtuna med kungens stiliserade bild på Cirka 980
son till Erik Segersäll
Cirka 995
enade möjligen Sverige
Cirka 1022 i Husaby i Västergötland [7]
Anund Jakob
även känd under namnet Emund Kolbränna
Mynt präglat av Anund i Sigtuna med kungens stiliserade bild på Cirka 1008
son till Olof Skötkonung och Estrid av Obotriterna
Cirka 1022
vid Olof Skötkonungs död
Cirka 1050 sotdöd [8]
Emund den gamle
även känd under namnet Emund Slemme
Cirka 1000
son till Olof Skötkonung och frillan Edla av Venden
Cirka 1050
vid Anund Jakobs död
Cirka 1060 sotdöd [9]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Stenkilska ätten och tronstrider[redigera | redigera wikitext]

      Stenkilska ätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Stenkil Cirka 1030
son till Ragnvald den gamle och möjligen till Astrid Nialsdotter
Cirka 1060
vid Emund den gamles död
Cirka 1066 sotdöd (i "hetsig feber") [10]
Efter Stenkils död utbryter strider om kungamakten. Olika källor har olika kungalängder, och situationen är på det hela taget oklar 1066–1088.
Erik och Erik Cirka 1066
vid Stenkils död, stred med varandra om makten
Cirka 1067 stupade i strid med varandra [11]
Halsten Möjligen kring 1050
son till Stenkil och Emund den gamles dotter
Cirka 1070
efter Erikarnas död, möjligen regent senare igen tillsammans med Inge d.ä.
Cirka 1070 avsatt och fördriven [12]
Anund Okänt födelseår Kung i Svealand cirka 1070
vid Halstens fördrivning
Cirka 1070 avsatt och fördriven Okänt dödsår [13]
Håkan Röde Runstenen som omnämner kung Håkan Okänt födelseår 1070-talet 1079 eller 1080 [14]
Inge den äldre Gravsten från 1500-talet, beställd av Johan III, med en påhittad bild av kung Inge Okänt födelseår
son till Stenkil och Emund den gamles dotter
Cirka 1080
Möjligen tidigare samregent med Halsten eller Håkan
Enligt en isländsk uppgift skall han vid mitten av 1080-talet fördrivits från Mälardalen, men återvänt efter cirka tre år. Sedan kung till sin död. Cirka 1100 [12]
Blot-Sven Runstenen som möjligen omnämner Blot-Sven Okänt födelseår; omstritt om han över huvud taget är historisk Kung i Svealand vid mitten av 1080-talet vid Inge den äldres fördrivning Efter cirka tre år som kung [15]
Filip Inges och förmodligen också Filips gravsten Okänt födelseår
son till Halsten
Cirka 1100 vid Inge den äldres död 1118 [16]
Inge den yngre Inges och förmodligen också Filips gravsten Okänt födelseår
son till Halsten
1118 Cirka 1125 [17]
Vid Inge den yngres död utbryter på nytt tronstrider, och källorna är återigen motsägelsefulla 1125–1130.
Ragnvald Knaphövde Okänt födelseår 1120-talet vald till kung i Svealand vid Inge den yngres död Dödad efter kort tid på tronen [18]
Magnus Nilsson
även känd under namnet Magnus den starke
Magnus gravsten 1106 eller 1107
son till kung Nils av Danmark och Inge den äldres dotter Margareta Fredkulla
Vald till kung i Västergötland vid Inge den yngres död
Möjligen också vald i Svealand
Avsatt och fördriven från Sverige 4 juni 1134
stupad i slaget vid Fotevik i Skåne
[19]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Sverkerska ätten och Erikska ätten[redigera | redigera wikitext]

      Sverkerska ätten
      Erikska ätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Sverker den äldre Relief i Heda kyrka i Ödeshög, som traditionellt anses föreställa kung Sverker Okänt födelseår Kung cirka 1130 25 december cirka 1156, möjligen mördad på väg till julottan [20]
Erik den helige Kyrkomålning av kung Erik från 1400-talet Okänt födelseår Kung cirka 1156 vid Sverker den äldres död Cirka 1160 (enligt en sentida legend den 18 maj) mördad av Magnus Henriksson i Östra Aros [21]
Magnus Henriksson 1130 i Danmark
son till Henrik Skadelår och Inge den äldres barnbarn Ingrid.
Cirka 1160 vid Erik den heliges död 1161 dödad av Karl Sverkersson vid Örebro [22]
Karl Sverkersson Karl Sverkerssons sigill 1130-talet
son till Sverker den äldre och Ulvhild Håkansdotter
Kung 1161 vid Magnus Henrikssons död 12 april 1167 mördad på Visingsö av Knut Eriksson [23]
Kol Okänt födelseår Kung i Östergötland 1167
samregent med brodern Burislev
1173 stupad vid Bjälbo i Östergötland i strid med Knut Eriksson [24]
Burislev Okänt födelseår Kung i Östergötland 1167
samregent med brodern Kol
1169 stupad i strid med Knut Eriksson
Knut Eriksson Kyrkomålning av kung Knut från omkring 1290 Före 1150
son till Erik den helige och Kristina Björnsdotter
Kung 1167 efter Karl Sverkerssons död
Kung även i Östergötland 1173 vid Kol Sverkerssons död
1195 eller 1196Eriksbergs kungsgård i Västergötland [25]
Sverker den yngre Karlsson 1164
son till Karl Sverkersson och Kristina Stigsdotter Hvide
Kung 1195 eller 1196 vid Knut Erikssons död 31 januari 1208 avsatt efter slaget vid Lena 17 eller 18 juli 1210 stupad i slaget vid Gestilren [26]
Erik Knutsson Erik Knutssons sigill 1180
son till Knut Eriksson
Kung 31 januari 1208 vid Sverker den yngres avsättning 10 april 1216 i "hetsig feber" eller tvinsot på Visingsö [27]
Johan Sverkersson Mynt slaget av kung Johan 1201
son till Sverker den yngre Karlsson och Ingegärd Birgersdotter
Kung 1216 vid Erik Knutssons död 10 mars 1222 i sjukdom på Visingsö [28]
Erik Eriksson Erik Erikssons sigill 1216
son till Erik Knutsson och Rikissa av Danmark
Vald till kung någon gång mellan 1 augusti 1222 och 31 juli 1223 efter Johan Sverkerssons död 28 eller 29 november 1229
avsatt efter slaget vid Olustra
[29]
Knut Långe Mynt slaget av kung Knut Okänt födelseår
son till Holmger och släkt med den erikska ätten
Kung 1229 vid Erik Erikssons avsättning 1234 död i samband med Erik Erikssons återkomst [30]
Erik Eriksson Erik Erikssons sigill Återinsatt som kung 1234
i samband med Knut Långes död
2 februari 1250 på okänd plats [31]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Bjälboätten[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Birger jarl Birgers samtida bildstod i Varnhems kyrka 1200 eller 1210
son till Magnus Minnisköld och Ingrid Ylva
Regerande riksjarl i mars 1248 21 oktober 1266Jälbolung i Västergötland [32]
Valdemar Birgersson Skulptur av kung Valdemar i Skara domkyrka 1238 eller 1239
son till Birger jarl och kung Erik Erikssons syster Ingeborg
Vald till kung 1250 efter Erik Erikssons död
Övertog styrelsen vid Birger jarls död 1266
22 juli 1275 avsatt av Magnus Ladulås 26 december 1302 som fånge på Nyköpingshus [33]
Magnus Ladulås MagnusIIISweden.jpg 1240
son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter
Kung 22 juli 1275 vid kung Valdemars avsättning 18 december 1290 på Visingsö [34]
Birger Magnusson BirgerSweden.jpg 1280
son till Magnus Ladulås och Helvig av Holstein
Tronföljare 1284
Kung 18 december 1290 vid Magnus Ladulås död
Mars eller april 1318 avsatt och fördriven av anhängare till sina bröder 31 maj 1321 i Danmark [35]
Mats Kettilmundsson
(ej av Bjälboätten)
Mats Kettilmundssons sigill Okänt födelseår Vald till rikshövitsman 27 juni 1318 i Skara 8 juli 1319, avstod rikshövitsmannaskapet vid Magnus Erikssons kungaval 11 maj 1326 i Finland [36]
Magnus Eriksson Magnus Ericson.jpg Våren 1316
son till hertig Erik Magnusson och Ingeborg Håkansdotter
Vald till kung 8 juli 1319Mora äng Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval 1 december 1374 drunknad vid skeppsbrott vid Bergen i Norge [37]
Erik Magnusson Kung Eriks sigill Början av 1339
son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur
Tronföljare 6 december 1344
Utropad till kung i opposition mot Magnus Eriksson 17 oktober 1356
Erkänd som kung över stora delar av landet 28 april 1357
20 juni 1359 i pest [38]
Håkan Magnusson Kung Håkans sigill Augusti 1340
son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur
Vald till kung i opposition mot Magnus Eriksson 15 februari 1362
Senare under året försonad och samregent med honom
Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval Augusti eller 10 eller 11 september 1380 i Oslo i Norge [39]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Mecklenburgska ätten[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Albrekt av Mecklenburg Albrekts gravmonument 1338 eller 1340
son till hertig Albrekt den store av Mecklenburg och Magnus Erikssons syster Eufemia Eriksdotter
Kung 15 februari 1364 24 februari 1389 besegrad i slaget vid Åsle och avsatt av Margareta 31 mars eller 1 april 1412 i Mecklenburg [40]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Kalmarunionens monarker och riksföreståndare[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Margareta Roskilde 3 20101110.JPG Våren 1353
dotter till kung Valdemar Atterdag av Danmark och Helvig av Slesvig
Regerande drottning 24 februari 1389
23 juli 1396 samregent med Erik av Pommern
28 oktober 1412 pestdöd i Flensburg [41]
Erik av Pommern Porträtt av kung Erik 1382
son till hertig Vratislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg
Kung 23 juli 1396 (samregent med Margareta)
Ensam regent 28 oktober 1412 vid hennes död
16 augusti 1434 uppsagd tro och lydnad [42]
Engelbrekt Engelbrektsson 1800-talsstaty av Engelbrekt 1390-talet Rikshövitsman 13 januari 1435 vid ett möte i Arboga 14 oktober 1435, vid Erik av Pommerns återinsättning som kung (Engelbrekt kvar på posten som rikshövitsman) [43]
Erik av Pommern Porträtt av kung Erik Återtagen som kung 14 oktober 1435 11 januari 1436 åter uppsagd tro och lydnad [44]
Engelbrekt Engelbrektsson 1800-talsstaty av Engelbrekt Fortsatt rikshövitsman 11 januari 1436 vid kung Eriks avsättning
Från februari samma år tillsammans med Karl Knutsson
4 maj 1436 överfallen och dödad av Måns Bengtsson (Natt och Dag) på en ö i Hjälmaren [45], [46]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Möjligen 1 oktober 1408 eller 1409
son till riddar Knut Tordsson (Bonde) och Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta)
Februari 1436 samregerande rikshövitsman med Engelbrekt Engelbrektsson (ensam i ämbetet vid Engelbrekts död 4 maj) 1 september 1436, då Erik av Pommern återinsattes som kung (Karl Knutsson fortfarande rikshövitsman till 6 mars 1438) [47]
Erik av Pommern Porträtt av kung Erik Återtagen som kung 1 september 1436 29 september eller 1 oktober 1439 avsatt vid ett möte i Tälje 3 maj 1459 i Pommern [48]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Riksföreståndare i oktober 1438 Hösten 1440, då Kristofer av Bayern valdes till kung [49]
Kristofer av Bayern Christopher of Bavaria.png 26 februari 1416 eller 1418
son till hertig Johan av Pfalz och Erik av Pommerns syster Katarina av Pommern
Vald till kung i september 1440
Hyllad som kung hösten 1441
6 januari 1448 i Helsingborg [50]
Bengt Jönsson (Oxenstierna) BengtJönssonOxenstierna.JPG Omkring 1395
son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten)
Riksföreståndare i januari 1448 vid kung Kristofers död 20 juni 1448, då Karl Knutsson valdes till kung 1449 eller 1450 [51]
Nils Jönsson (Oxenstierna) Omkring 1390
son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten)
Tidigast i oktober 1450
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Kung 20 juni 1448 24 februari 1457 avsatt och flydd till Danzig [12]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna) Jöns Bengtssons sigill 1417
son till Bengt Jönsson (Oxenstierna) och Kristina Kristiernsdotter (Vasa)
Riksföreståndare i mars 1457 efter kung Karls avsättning 23 juni 1457 då Kristian I valdes till kung [52]
Erik Axelsson (Tott) 1417
son till Axel Pedersson (Tott) och Ingeborg Ivarsdotter
Kristian I Porträtt av Kristian I Februari 1426
son till greve Didrik av Oldenburg och Hedvig av Holstein
Kung 23 juni 1457 23 juni 1464 avsatt och flydd till Danmark 21 maj 1481 i Köpenhamn [53]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Kung 9 augusti 1464 30 januari 1465 åter avsatt [54]
Kettil Karlsson (Vasa) 1433 eller 1434
son till Karl Kristiernsson (Vasa) och Ebba Eriksdotter Krummedige
Riksföreståndare 26 december 1464 11 augusti 1465 pestdöd på slottet Tre Kronor i Stockholm [55]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna) Jöns Bengtssons sigill Riksföreståndare 11 augusti 1465 vid Kettil Karlssons död 18 oktober 1466 avsatt 15 december 1467Öland [56]
Erik Axelsson (Tott) Riksföreståndare 18 oktober 1466 vid Jöns Bengtssons avsättning 12 november 1467 då Karl Knutsson valdes till kung Februari eller mars 1481 i Viborg i Finland [57]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Kung 12 november 1467 15 maj 1470 på slottet Tre Kronor i Stockholm [12]
Sten Sture den äldre Sentida bild av Sten Sture 1440
son till Gustav Anundsson Sture och Birgitta Stensdotter (Bielke)
Själv utropad till riksföreståndare 16 maj 1470
Erkänd på posten 1 juni 1470
6 oktober 1497
vid Hans kungaval
[12]
Hans
även känd som Johan II
Staty av kung Hans 1 eller 2 februari 1455
son till Kristian I och Dorotea av Brandenburg
Erkänd som kung 6 oktober 1497
Vald till kung 18 oktober 1497
Augusti 1501 avsatt 20 februari 1513 i danska Ålborg [58]
Sten Sture den äldre Sentida bild av Sten Sture Riksföreståndare 12 november 1501 efter kung Hans avsättning 14 december 1503 i Jönköping [12]
Svante Nilsson (Sture) Svante Nilssons sigill 1460
son till Nils Sture (Natt och Dag) och Birgitta Karlsdotter (Bonde)
Riksföreståndare 21 januari 1504 31 december 1511 eller 2 januari 1512 i Västerås [59]
Erik Trolle 1460
son till Arvid Birgersson (Trolle) och Kristina Jonsdotter (Gädda) eller Beata Ivarsdotter (Tott)
Riksföreståndare i mitten av januari 1512 23 juli 1512 avsatt vid Sten Sture den yngres riksföreståndarval 1530 [60]
Sten Sture den yngre Sentida bild av Sten Sture den yngre 1492, 1493 eller 1494
son till Svante Nilsson (Sture) och Iliana Erengisledotter (Gädda)
Riksföreståndare 23 juli 1512 3 februari 1520Mälarens is [61]
Kristian II ChristianIIb.jpg 1 juli 1481 i danska Nyborg
son till kung Hans och Kristina av Sachsen
Kung 1 november 1520 23 augusti 1521 avsatt vid Gustav Vasas riksföreståndarval 25 januari 1559 i fängelse på KalundborgSjälland [62]
Gustav Vasa Gustav Vasa.jpg 12 maj 1496Rydboholm eller Lindholmen i Uppland

son till Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter (Eka)

Riksföreståndare 23 augusti 1521 6 juni 1523
själv vald till kung
[12]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Vasaätten[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Gustav Vasa Gustav Vasa.jpg Kung 6 juni 1523 29 september 1560 på slottet Tre Kronor i Stockholm [12]
Erik XIV Erik XIV (1533-1577) Domenicus Verwildt.jpg 13 december 1533 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg
Tronföljare 1544 vid införandet av Västerås arvförening
Kung 29 september 1560 vid faderns död
29 september 1568 tillfångatagen och avsatt av sina bröder Johan och Karl
26 januari 1569 formellt avsatt av ständerna
26 februari 1577 av arsenikförgiftningÖrbyhus slott i Uppland [63]
Johan III John III of Sweden.jpg 20 december 1537Stegeborgs slott i Östergötland
son till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)
Utropad till kung 30 september 1568 efter brodern Eriks avsättning
Erkänd som kung av ständerna 26 januari 1569
17 november 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm [64]
Sigismund Sigismund III of Poland-Lithuania and Sweden (Martin Kober).jpg 20 juni 1566Gripsholms slott
son till Johan III och Katarina Jagellonica
Kung 17 november 1592 vid faderns död 24 juli 1599 avsatt av ständerna 19 april 1632 i Warszawa [65]
Karl IX Charles IX of Sweden.jpg 4 oktober 1550 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)
Bekräftad av ständerna som riksföreståndare 24 juli 1599 vid Sigismunds avsättning 22 mars 1604 själv utropad till kung [66]
Kung 22 mars 1604 30 oktober 1611
Nyköpingshus i Södermanland
Gustav II Adolf
även känd under namnet Gustav Adolf den store
Gustav II of Sweden.jpg 9 december 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp
Tronföljare 22 mars 1604 vid faderns trontillträde
Omyndig kung 30 oktober 1611 vid faderns död
Myndigförklarad 26 december samma år
6 november 1632 stupad i slaget vid Lützen [67]
Kristina Swedish queen Drottning Kristina portrait by Sébastien Bourdon stor.jpg 7 december 1626 på slottet Tre Kronor i Stockholm
dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg
Tronföljare från födseln
Omyndig drottning 6 november 1632 vid faderns död
Myndigförklarad 8 december 1644
6 juni 1654 abdikerad till förmån för Karl X Gustav 9 april 1689 i Rom [68]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Pfalziska ätten[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Karl X Gustav Sébastien Bourdons-Karl X Gustav.jpg 8 november 1622 på Nyköpinghus
son till greve Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och Karl IX:s dotter Katarina
Kung 6 juni 1654 vid Kristinas abdikation 13 februari 1660 i lunginflammation i Göteborg [69]
Karl XI Karl XI i kröningsdräkt.jpg 24 november 1655 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp
Omyndig kung 13 februari 1660 vid faderns död
Myndig 18 december 1672
5 april 1697 i magcancer på slottet Tre Kronor i Stockholm [70]
Karl XII Axel Sparre - Karl den XII, 1682-1718, kung av Sverige.jpg 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark
Omyndig kung 5 april 1697 vid faderns död
Myndigförklarad 8 november samma år
30 november 1718 stupad vid Fredrikshald i Norge [71]
Ulrika Eleonora Ulrika Eleonora.jpg 23 januari 1688 på slottet Tre Kronor i Stockholm
dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark
Utropad till drottning 5 december 1718 vid budet om Karl XII:s död
Vald av riksdagen 23 januari 1719
29 februari 1720 abdikerad till förmån för Fredrik I 24 november 1741 i Kungshuset i Stockholm [72]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Hessiska ätten[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Fredrik I Fredrik av Hessen.jpg 18 april 1676 i Kassel i tyska Hessen
son till lantgreve Karl I av Hessen-Kassel och Maria Amalia av Kurland
Vald till kung av riksdagen 24 mars 1720 efter Ulrika Eleonoras abdikation 25 mars 1751 av kallbrand i Kungshuset i Stockholm [73]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Holstein-Gottorpska ätten[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Adolf Fredrik Adolf Frederick of Sweden.jpg 4 maj 1710 på tyska Gottorp
son till Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Fredrika av Baden-Durlach
Vald till tronföljare av riksdagen 23 juni 1743
Kung 25 mars 1751 vid föregångarens död
12 februari 1771 av slaganfallStockholms slott [74]
Gustav III Alexander Roslin - Gustav III.jpg 13 januari 1746 i Kungshuset i Stockholm
son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen
Kronprins 25 mars 1751 vid faderns trontillträde
Kung 12 februari 1771 vid faderns död
29 mars 1792 av blodförgiftning och lunginflammation på Stockholms slott. Detta till följd av att han under en maskeradbal två veckor tidigare hade skjutits med ett skott i ryggen av Jacob Johan Anckarström. [75]
Gustav IV Adolf Gustav IV Adolf of Sweden.jpg 1 november 1778 på Stockholms slott
son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark
Kronprins från födseln
Omyndig kung 29 mars 1792 vid faderns död
Myndig 1 november 1796
Arresterad på Stockholms slott 13 mars 1809
Abdikerad 29 mars samma år
Formellt avsatt av riksdagen 10 maj samma år och därefter landsförvisad
7 februari 1837 på värdshuset Vita hästen i schweiziska Sankt Gallen [76]
Karl XIII Charles XIII of Sweden.jpg 26 september 1748 i Kungshuset i Stockholm
son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen
Riksföreståndare 13 mars 1809 vid Gustav IV Adolfs arrestering 6 juni 1809 själv utropad till kung [77]
Kung 6 juni 1809 5 februari 1818 på Stockholms slott
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Bernadotteska ätten[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Karl XIV Johan
(före 1810 Jean Baptiste Jules Bernadotte)
CarlXIVJohnSweden.jpg 26 januari 1763 i franska Pau
son till advokaten Henri Bernadotte och Jeanne de Saint-Jean
Vald till tronföljare av riksdagen i Örebro 21 augusti 1810
Kung 5 februari 1818 vid föregångarens död
8 mars 1844 av kallbrand efter ett slaganfall på Stockholms slott [78]
Oscar I
(född som Joseph François Oscar Bernadotte)
Crownprince Oscar of Sweden painted by Joseph Karl Stieler.jpg 4 juli 1799 i Frankrikes huvudstad Paris
son till Jean Baptiste Bernadotte och Desirée Clary
Arvfurste 21 augusti 1810 vid faderns tronföljarval
Kronprins 5 februari 1818 vid faderns trontillträde
Kung 8 mars 1844 vid faderns död
8 juli 1859 av hjärntumör på Stockholms slott [79]
Karl XV CarlXVSweden-R.JPG 3 maj 1826 på Stockholms slott
son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg
Arvprins från födseln
Kronprins 8 mars 1844 vid faderns trontillträde

Regent 25 september 1857 vid faderns sjukdom
Kung 8 juli 1859 vid faderns död

18 september 1872 i tarmtuberkulos i Malmö [80]
Oscar II Oskar2sweden-16.jpg 21 januari 1829 på Stockholms slott
son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg
Tronföljare 8 juli 1859 vid föregångarens trontillträde
Kung 18 september 1872 vid föregångarens död
8 december 1907 på Stockholms slott [81]
Gustaf V Gustaf V av Sverige.jpg 16 juni 1858Drottningholms slott
son till Oscar II och Sofia av Nassau
Kronprins 18 september 1872 vid faderns trontillträde
Kung 8 december 1907 vid faderns död
29 oktober 1950 på Drottningholms slott [82]
Gustaf VI Adolf Gustaf VI Adolf av Sverige som kronprins.jpg 11 november 1882 på Stockholms slott
son till Gustaf V och Victoria av Baden
Arvprins från födseln
Kronprins 8 december 1907 vid faderns trontillträde
Kung 29 oktober 1950 vid faderns död
15 september 1973Helsingborgs lasarett [83]
Carl XVI Gustaf King Carl XVI Gustaf at National Day 2009 Cropped.png 30 april 1946Haga slott utanför Stockholm
son till Gustaf VI Adolfs son arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla
Arvprins från födseln
Kronprins 29 oktober 1950 vid Gustaf V:s död
Kung 15 september 1973 vid Gustaf VI Adolfs död
[84]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Tronpretendenter[redigera | redigera wikitext]

Vikingatiden och äldre medeltiden (900- till 1100-talet)[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor
Styrbjörn Starke
(osäker som historisk person)
Efter slaget vid Fyrisvall.jpg Okänt födelseår 970-talet Hans far Olof Björnsson ska ha delat regeringsmakten med Erik Segersäll och Styrbjörn krävde denna del efter sin fars död. 980-talet
stupad i slaget vid Fyrisvallarna
Erik Segersäll vägrade dela makten, vilket var orsaken till slaget. [85]
Knut den store
(kung av Danmark, Norge och England)
Cnut.jpg Omkring 995 1020-talet Knut lät möjligen prägla mynt i Sigtuna, där han kallade sig "CNUTREXSV" ("Knut, kung av Sverige") och skrev även omkring 1027 ett brev där han kallar sig "rex partis suanorum" ("kung över en del av svearna"). 1020-talet 12 november 1035 Anspråken tycks ha upphört efter 1020-talet. [86]
Erik Årsäll
(troligtvis ej historisk)
Okänt födelseår 1080-talet Erik var son till Blot-Sven, som enligt vissa källor i kamp mot Inge den äldre ska ha hävdat sin fars rätt till makten efter dennes död. 1080-talet Dödades av Inge den äldre. [87]
Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor

Högmedeltiden och unionstiden (1200- till 1500-talet)[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor
Holmger Knutsson
(Folkungaätten)
Holmger Knutsson.jpg Troligtvis före 1220-talet 1234 Holmger var äldste son till Knut Långe, som var svensk kung 12291234. Han yrkade på faderns rätt till tronen efter dennes död. 1248
avrättad av Birger jarl efter att ha förlorat slaget vid Sparrsätra året innan
Vid Knuts död återinsattes Erik den läspe och halte som svensk kung. [88]
Filip Knutsson
(Folkungaätten)
Okänt födelseår 1248 Filip var andre son till Knut Långe och bror till Holmger Knutsson, som tog över broderns tronanspråk efter dennes död. 1251
avrättad av Birger jarl efter att ha förlorat slaget vid Herrevadsbro mot honom
Erik den läspe och halte var kung till sin död 1250 och därefter valdes Birger jarls son Valdemar till hans efterträdare.
Olof Håkansson
(Folkungaätten)
Olofs vapen på hans grav Början av december 1370 1385 Olof var son till Håkan Magnusson, som var kung av Sverige 13621364, i sin tur son till Magnus Eriksson, som var kung av Sverige 13191364; Olof hävdade sin fars och farfars rätt till makten. 3 augusti 1387 Albrekt av Mecklenburg var kung av Sverige 13641389. [89]
Kristian I
(Oldenburgska ätten)
Christian1dk.jpg Februari 1426 28 september 1448 Vald till kung av Danmark denna dag och hävdade då anspråk på makten i hela Kalmarunionen. 21 maj 1481 1448 var Karl Knutsson kung av Sverige och förblev så till sin avsättning 1457. Den 23 juni detta år valdes Kristian till kung av Sverige, men avsattes samma dag 1464. Därefter övertogs makten i Sverige åter av olika riksföreståndare och av Karl Knutsson samt 1470 av Sten Sture den äldre. Kristian fortsatte efter sin avsättning att hävda anspråk fram till sin död.
Hans
(Oldenburgska ätten)
John(II)DenmarkNorwaySweden.jpg 1 eller 2 februari 1455 21 maj 1481 Vald till kung av Danmark efter Kristian I:s död denna dag och hävdade då anspråk på makten i hela Kalmarunionen. 20 februari 1513 Vid Hans trontillträde i Danmark var Sten Sture den äldre svensk riksföreståndare och förblev så till sin avsättning 1497. Den 6 oktober detta år erkändes Hans som kung av Sverige, men avsattes i augusti 1501. Samma år återtog Sten Sture den äldre makten som riksföreståndare och olika riksföreståndare fortsatte att inneha makten i Sverige under resten av Hans livstid. [90]
Kristian II
(Oldenburgska ätten)
ChristianIIb.jpg 1 juli 1481 20 februari 1513 Vald till kung av Danmark efter Hans död denna dag och hävdade då anspråk på makten i hela Kalmarunionen. 1540 25 januari 1559 Vid Kristians trontillträde i Danmark var Sten Sture den yngre riksföreståndare i Sverige och förblev så till sin död 3 februari 1520. Kristian valdes till svensk kung 1 november samma år, men avsattes 23 augusti 1521. Han avsattes även i Danmark 20 januari 1523, men gjorde under 1530-talet försök att återta de nordiska kronorna och fortsatte att hävda anspråken till 1540, då han avsade sig dem. Anspråken misslyckades eftersom Gustav Vasa var kung i Sverige sedan 1523 och Fredrik I och Kristian III var kungar av Danmark och Kristian II själv blev fängslad 1532. [91]
Nils Stensson Sture
(ätten Natt och Dag)
1512 1527 Nils var son till Sten Sture den yngre och ska enligt vissa tolkningar ha hävdat sin fars rätt till makten under Daljunkerns uppror 15271528. 1528 Upproret misslyckades och Nils avrättades. [92]
Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor

Nya tiden (1500- till 1800-talet)[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor
Sigismund
(Vasaätten)
Sigismund III of Poland-Lithuania and Sweden (Martin Kober).jpg 20 juni 1566 24 juli 1599 Sigismund var även kung av Polen sedan 1587. 1599 blev han avsatt som kung av Sverige, men vägrade under hela sitt liv att erkänna avsättningen eller erkänna efterföljande svenska regenter. 19 april 1632 Karl IX och Gustav II Adolf blev Sveriges regenter 1599 respektive 1611. [93]
Vladislav IV av Polen
(Vasaätten)
Władysław IV Waza.jpg 9 juni 1595 8 november 1632 Vladislav var son till Sigismund och övertog dennes anspråk på den svenska tronen, när han själv blev kung av Polen. 20 maj 1648 Drottning Kristina var svensk regent under hela hans tid som kung av Polen.
Johan II Kasimir
(Vasaätten)
Jan Kazimierz.PNG 22 mars 1609 20 november 1648 Johan Kasimir var andre son till Sigismund och bror till Vladislav IV. Han fortsatte att hävda sin fars och sin brors anspråk på den svenska tronen från sitt tillträde till den polska tronen. 23 april 1660 16 december 1672 Drottning Kristina, Karl X Gustav och Karl XI var svenska regenter under hans tid som kung av Polen. I freden i Oliwa, som undertecknades mellan Sverige och Polen den 23 april 1660, avsade sig den polske monarken alla anspråk på den svenska tronen.
Karl Fredrik av Holstein-Gottorp
(Pfalziska ätten)
CarlFriedrichErmitage.jpg 30 april 1700 1719 Karl Fredrik var son till den svenske kungen Karl XII:s syster Hedvig Sofia. Därför hävdade han anspråk på den svenska tronen från tiden efter Karl XII:s till sin egen död. 18 juni 1739 1719 valdes Ulrika Eleonora till regerande drottning av Sverige och 1720 valdes Fredrik I till kung.
Gustav Gustavsson av Wasa
(Holstein-Gottorpska ätten)
GustavSweden&Vasa.jpg 9 november 1799 1844 Gustav var son till den svenske kungen Gustav IV Adolf och därmed svensk kronprins fram till faderns avsättning 1809. Vid Oscar I:s och Karl XV:s trontillträden (1844 och 1859) hävdade han principiellt anspråk på den svenska tronen, genom att formellt utfärda förklaringar om att han för tillfället inte hävdade "de oss tillkommande rättigheterna till svenska tronen".[94] 1859 5 augusti 1877 Vid hans formella protester var Oscar I och Karl XV kungar av Sverige. När Oscar II tillträdde den svenska tronen 1872 hävdade han inget anspråk. [95]
Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor

Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter[redigera | redigera wikitext]

Carl XVI Gustaf Carl XVI Gustaf Gustaf VI Adolf Gustaf V Oscar II Oscar II Karl XV Oscar I Karl XIV Johan Karl XIII Karl XIII Gustav IV Adolf Gustav IV Adolf Gustav III Adolf Fredrik Fredrik I Ulrika Eleonora Karl XII Karl XII Karl XII Karl XI Karl X Gustav Karl X Gustav Drottning Kristina Gustav II Adolf Karl IX Karl IX Karl IX Gustav Vasa Karl IX Karl IX Sigismund Johan III Erik XIV Gustav Vasa Kristian II Sten Sture den yngre Sten Sture den yngre Erik Arvidsson Trolle Svante Nilsson (Sture) Sten Sture den äldre Sten Sture den äldre Sten Sture den äldre Hans (unionskonung) Jöns Bengtsson (Oxenstierna) Karl Knutsson (Bonde) Karl Knutsson (Bonde) Erik av Pommern Erik av Pommern Hans (unionskonung) Sten Sture den äldre Karl Knutsson (Bonde) Karl Knutsson (Bonde) Karl Knutsson (Bonde) Erik Axelsson (Tott) Kettil Karlsson (Vasa) Kettil Karlsson (Vasa) Kristian I Erik Axelsson (Tott) Jöns Bengtsson (Oxenstierna) Karl Knutsson (Bonde) Nils Jönsson (Oxenstierna) Bengt Jönsson (Oxenstierna) Kristofer av Bayern Kristofer av Bayern Karl Knutsson (Bonde) Erik av Pommern Erik av Pommern Engelbrekt Engelbrektsson Drottning Margareta Erik av Pommern Erik av Pommern Drottning Margareta Albrekt av Mecklenburg Håkan Magnusson Erik Magnusson av Sverige Erik Magnusson av Sverige Magnus Eriksson Mats Kettilmundsson Birger Magnusson Birger Magnusson Magnus Ladulås Valdemar Birgersson Erik Eriksson (kung) Erik Eriksson (kung) Knut Långe Knut Långe Erik Eriksson (kung) Erik Eriksson (kung) Erik Eriksson (kung) Johan Sverkersson Johan Sverkersson Erik Knutsson Sverker den yngre Karlsson Sverker den yngre Knut Eriksson Magnus Henriksson Magnus Nilsson av Danmark Magnus Nilsson av Danmark Inge den yngre Sverker den yngre Sverker den yngre Kol Sverkersson Burislev Sverkersson Kol Sverkersson Karl Sverkersson Karl Sverkersson Erik den helige Erik den helige Sverker den äldre Ragnvald Knaphövde Filip av Sverige Inge den äldre Inge den äldre Inge den äldre Håkan Röde Blot-Sven Inge den äldre Inge den äldre Halsten Anund Gårdske Anund Gårdske Halsten Halsten Erik Hedningen Erik Stenkilsson Stenkil Emund den gamle Anund Jakob Olof Skötkonung Erik Segersäll Olof Skötkonung Olof Skötkonung Olof (II) Björnsson Olof (II) Björnsson

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Flera av Sveriges regenter var minderåriga vid trontillrädet. Yngst var Magnus Eriksson (3 år och omkring 3 månader). I modern tid var Karl XI yngst (4 år, 2 månader och 20 dagar), följd av drottning Kristina (5 år, 10 månader och 29 dagar), medan den äldste var Gustaf VI Adolf (67 år, 11 månader och 18 dagar). Den svenske kung som regerat längst var Magnus Eriksson (44 år, 7 månader och 7 dagar). I modern tid innehar Gustaf V rekordet (42 år, 10 månader och 21 dagar), följd av Carl XVI Gustaf med 40 år på tronen (15 september 2013), Gustav Vasa (37 år, 2 månader och 23 dagar) och Oscar II (35 år, 2 månader och 20 dagar). Av dem man känner till ålder på när de dog var den äldste Gustaf V (92 år, 4 månader och 13 dagar), följd av Gustaf VI Adolf (90 år, 10 månader och 4 dagar), medan de yngsta var Erik Magnusson (omkring 20 år) och Johan Sverkersson (20 eller 21 år).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Lista över Sveriges regenter.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

De nordiska ländernas statschefer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lagerqvist (1996), s. 9
  2. ^ [a b c d] Ohlmarks, s. 8
  3. ^ Lagerqvist (1996), s. 13-24
  4. ^ [a b c] Lagerqvist & Åberg, s. 5
  5. ^ Ohlmarks, s. 7-8
  6. ^ Lagerqvist (1976), s. 23; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 10; Harrison (2009), s. 456
  7. ^ Lagerqvist (1976), s. 25; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 28; Ohlmarks, s. 12; Harrison (2009), s. 456
  8. ^ Lagerqvist (1976), s. 26; Lagerqvist & Åberg, s. 9-10; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 14; Harrison (2009), s. 456
  9. ^ Lagerqvist (1976), s. 27; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 16; Ohlmarks, s. 16; Harrison (2009), s. 456
  10. ^ Lagerqvist (1976), s. 41; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 18; Harrison (2009), s. 456
  11. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 10; Ohlmarks, s. 20; Andersson & Amurén, s. 19
  12. ^ [a b c d e f g h] Lagerqvist (1976), s. 43; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 22; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
  13. ^ Ohlmarks, s. 24; Harrison (2009), s. 456
  14. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 11; Ohlmarks, s. 26; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
  15. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  16. ^ Lagerqvist (1976), s. 45; Lagerqvist & Åberg, s. 12; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 34; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  17. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
  18. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 12; Ohlmarks, s. 38; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  19. ^ Lagerqvist (1976), s. 49; Lagerqvist & Åberg, s. 13; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 40; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  20. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
  21. ^ Harrison, s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
  22. ^ Lagerqvist (1976), s. 53; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 46; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
  23. ^ Lagerqvist (1976), s. 54; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 48; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  24. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 14; Ohlmarks, s. 50
  25. ^ Lagerqvist (1976), s. 58; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 52
  26. ^ Harrison (2002:a), s. 175; Lagerqvist (1976), s. 59; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 54
  27. ^ Lagerqvist (1976), s. 60; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 56
  28. ^ Lagerqvist (1976), s. 62; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 58
  29. ^ Dahl, s. 139; Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60; Sundberg (1999), s. 61
  30. ^ Lagerqvist (1976), s. 65; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 62
  31. ^ Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60
  32. ^ Lagerqvist (1976), s. 71; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 64
  33. ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 73; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 30; Ohlmarks, s. 66
  34. ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 75; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 68
  35. ^ Lagerqvist (1976), s. 79; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 70; Sundberg (1997), s. 32; Sundberg (1999), s. 50
  36. ^ Sundberg (1997), s. 46; Sundberg (1999), s. 50
  37. ^ Lagerqvist (1976), s. 83; Lagerqvist (1996), s. 92; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 72
  38. ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 74
  39. ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 76
  40. ^ Lagerqvist (1976), s. 90; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 78; Sundberg (1997), s. 74
  41. ^ Lagerqvist (1976), s. 103 & 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 80
  42. ^ Carlsson & Rosén, s. 77; Lagerqvist (1976), s. 103; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 194; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 200 & 250
  43. ^ Carlsson & Rosén, s. 82; Lagerqvist (1996), s. 105; Larsson (1994), s. 16; Larsson (2003), s. 205 & 212; Ohlmarks, s. 86; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201 & 254
  44. ^ Carlsson & Rosén, s. 82 & 83; Larsson (2003), s. 212 & 216; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201, 254 & 255
  45. ^ Carlsson & Rosén, s. 83; Lagerqvist (1996), s. 105; Larsson (1994), s. 16; Larsson (2003), s. 218 & 221; Ohlmarks, s. 86; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201, 256 & 258
  46. ^ Larsson, Lars-Olof (2012): Engelbrekt Engelbrektsson Nationalencyklopedin (NE). (Länken och sidan kontrollerad 2013-05-15.)
  47. ^ Carlsson & Rosén, s. 83; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Larsson (1994), s. 23; Larsson (2003), s. 218; Ohlmarks, s. 90; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201 & 256
  48. ^ Carlsson & Rosén, s. 84 & 87; Lagerqvist (1976), s. 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21-22; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 233; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86 & 87; Sundberg (1999), s. 201
  49. ^ Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
  50. ^ Lagerqvist (1976), s. 110; Lagerqvist & Åberg, s. 22; Larsson (1994), s. 25; Ohlmarks, s. 88
  51. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 22-23
  52. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
  53. ^ Harrison (2002:b), s. 349; Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 92; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
  54. ^ Larsson (1994), s. 23; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
  55. ^ Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 25; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 94
  56. ^ Harrison (2002:b), s. 378; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
  57. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
  58. ^ Lagerqvist (1976), s. 119; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 98
  59. ^ Lagerqvist (1976), s. 121; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 100; Sundberg (1997), s. 166; Sundberg (1999), s. 279
  60. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 27
  61. ^ Lagerqvist (1976), s. 122; Lagerqvist & Åberg, s. 27; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 102
  62. ^ Lagerqvist (1976), s. 126; Lagerqvist & Åberg, s. 28; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 104
  63. ^ Lagerqvist (1976), s. 150; Lagerqvist & Åberg, s. 30; Larsson (1994), s. 39; Ohlmarks, s. 108
  64. ^ Lagerqvist (1976), s. 154; Lagerqvist & Åberg, s. 30-31; Larsson (1994), s. 43-44; Ohlmarks, s. 110
  65. ^ Lagerqvist (1976), s. 157; Lagerqvist & Åberg, s. 31-32; Larsson (1994), s. 50 & 53; Ohlmarks, s. 112
  66. ^ Lagerqvist (1976), s. 160; Lagerqvist & Åberg, s. 32-33; Larsson (1994), s. 45-46; Ohlmarks, s. 114; Petersson, s. 223
  67. ^ Lagerqvist (1976), s. 164; Lagerqvist & Åberg, s. 33; Larsson (1994), s. 64-66; Ohlmarks, s. 116
  68. ^ Lagerqvist (1976), s. 173; Lagerqvist & Åberg, s. 33-34; Larsson (1994), s. 77-78; Ohlmarks, s. 118
  69. ^ Lagerqvist (1976), s. 179; Lagerqvist & Åberg, s. 34; Larsson (1994), s. 74-76; Ohlmarks, s. 120
  70. ^ Lagerqvist (1976), s. 185; Lagerqvist & Åberg, s. 35; Larsson (1994), s. 76; Ohlmarks, s. 122
  71. ^ Lagerqvist (1976), s. 190; Lagerqvist & Åberg, s. 35-36; Larsson (1994), s. 76-77; Ohlmarks, s. 124
  72. ^ Lagerqvist (1976), s. 203; Lagerqvist & Åberg, s. 36; Larsson (1994), s. 135 & 137; Ohlmarks, s. 126
  73. ^ Lagerqvist (1976), s. 207; Lagerqvist & Åberg, s. 36-37; Larsson (1994), s. 110-111; Ohlmarks, s. 128
  74. ^ Lagerqvist (1976), s. 215; Lagerqvist & Åberg, s. 37; Larsson (1994), s. 99-101; Ohlmarks, s. 130
  75. ^ Lagerqvist (1976), s. 222; Lagerqvist & Åberg, s. 37-38; Larsson (1994), s. 113-114; Ohlmarks, s. 132
  76. ^ Lagerqvist (1976), s. 239; Lagerqvist & Åberg, s. 38-39; Larsson (1994), s. 114; Ohlmarks, s. 134
  77. ^ Lagerqvist (1976), s. 256; Lagerqvist & Åberg, s. 39; Larsson (1994), s. 166-167; Ohlmarks, s. 136
  78. ^ Lagerqvist (1976), s. 267; Lagerqvist & Åberg, s. 39-40; Larsson (1994), s. 167-169; Ohlmarks, s. 138
  79. ^ Lagerqvist (1976), s. 271; Lagerqvist & Åberg, s. 40-41; Larsson (1994), s. 180-181; Ohlmarks, s. 140
  80. ^ Lagerqvist (1976), s. 277; Lagerqvist & Åberg, s. 41-42; Larsson (1994), s. 169; Ohlmarks, s. 142
  81. ^ Lagerqvist (1976), s. 282; Lagerqvist & Åberg, s. 42-43; Larsson (1994), s. 181; Ohlmarks, s. 144
  82. ^ Lagerqvist (1976), s. 295; Lagerqvist & Åberg, s. 43; Ohlmarks, s. 146
  83. ^ Lagerqvist (1976), s. 361; Lagerqvist & Åberg, s. 43-44; Ohlmarks, s. 148
  84. ^ Lagerqvist (1976), s. 365; Lagerqvist & Åberg, s. 44-45; Ohlmarks, s. 150
  85. ^ Odelberg, Maj (1995): Styrbjörn Starke ur Vikingatidens ABC (http://histvarld.historiska.se/histvarld/sok/artikel.asp?id=11116), utgiven av Statens historiska museum
  86. ^ Harrison, Dick, "Knut den store", Populär Historia nr. 12/2008, s. 33.
  87. ^ Lagerqvist (1996), s. 45
  88. ^ Harrison (2002), s. 157
  89. ^ Authén Blom et al. (1987)
  90. ^ Lagerqvist et al. (1996), s. 5
  91. ^ Lagerqvist et al. (1996), s. 6
  92. ^ Larsson, Lars-Olof (2002), s. 156-157
  93. ^ Gustafsson (1976); Östergren (2005)
  94. ^ (på engelska) Burke's Royal Families of the World. Vol. 1, Europe & Latin America. London. 1977. Libris 158647. ISBN 0-85011-023-8 , s. 511.
  95. ^ Hedvig Elisabet Charlotta & af Klercker, Cecilia (1942), s. 391

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Lars M. & Amurén, Lena, Sveriges historia i årtal, Historiska media, Lund 2003. ISBN 91-89442-71-7
  • Authén Blom, Grethe; Etting, Vivian; Linton, Michael & Åberg, Alf, Kung Olofs minne, Christer Bökwall, Falsterbo 1987. ISBN 9907113727.
  • Carlsson, Sten & Rosén, Jerker, Den svenska historien 3 – Kyrka och riddarliv. Karl Knutsson och Sturetiden, Bonnier Lexikon AB, Stockholm 1992. ISBN 91-632-0005-8
  • Dahl, Per (red.), Svensk militärhistorisk atlas, Hjalmarson & Högberg, Lund 2000. ISBN 9189080-49-1
  • Gustafsson, Lars, Sigismund: ur en polsk barockfurstes minnen, Norstedt, Stockholm 1976. ISBN 91-1-761062-1
  • Harrison, Dick, Jarlens sekel – en berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront förlag, Stockholm 2002:a. ISBN 91-7324-898-3
  • Harrison, Dick, Karl Knutsson – en biografi, Historiska Media, Lund 2002:b. ISBN 91-89442-58-X
  • Harrison, Dick, Sveriges historia: 600–1350, Norstedts, Stockholm 2009. ISBN 978-91-1-302377-9
  • Hedvig Elisabet Charlotta & af Klercker, Cecilia, Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. 9, 1812-1817, Norstedt, Stockholm 1942. Libris 8207717
  • Lagerqvist, Lars O., Sverige och dess regenter under 1000 år, Albert Bonniers förlag AB, Stockholm 1976. ISBN 91-0-041538-3
  • Lagerqvist, Lars O., Sveriges regenter från forntid till nutid, Norstedts förlag, Stockholm 1996 (2:a upplagan). ISBN 91-1-963882-5
  • Lagerqvist, Lars O.; Åberg, Nils & Andersson, Kenneth, Svenska kungliga valspråk, Vincent Förlag, Stockholm 1996. ISBN 91-87064-13-8
  • Lagerqvist, Lars O. & Åberg, Nils, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent bokförlag, Boda kyrkby 2004 (5:e rev. upplagan). ISBN 91-87064-43-X
  • Larsson, Lars-Olof, Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?, Prisma, Stockholm 2002. ISBN 91-518-3904-0
  • Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2003 (2:a upplagan). ISBN 91-518-4217-3
  • Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, Rabén Prisma, Stockholm 1994 (2:a upplagan). ISBN 91-518-2647-X
  • Liljegren, Bengt, Regenter i Sverige, Historiska Media, Lund 2004. ISBN 91-85057-34-7
  • Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, AWE/GEBERS / Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1979 (2:a upplagan). ISBN 91-20-04203-5
  • Petersson, Erik, Den skoningslöse – en biografi över Karl IX, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 2008. ISBN 978-91-27-02687-2
  • Sundberg, Ulf, Svenska freder och stillestånd 1249-1814, Arete – Hjalmar & Jörgen Bokförlag HB, Hargshamn 1997 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-01-7
  • Sundberg, Ulf, Medeltidens svenska krig, Hjalmarson & Högberg Bokförlag, Stockholm 1999 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-26-2
  • Östergren, Stefan, Sigismund: en biografi över den svensk-polske monarken, Fredestad, Ängelholm 2005. ISBN 91-86428-24-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]