Lista över Sveriges regenter

Från Wikipedia

Detta är en lista över Sveriges regenter. Det finns även en Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter.

Sveriges historia
Förhistorien (ca 12 000 f.Kr. -1050 e.Kr.) Äldre medeltiden (1050–1250) Folkungatiden (1250–1389) Kalmarunionen (1397–1520) Äldre vasatiden (1521–1611) Stormaktstiden (1611–1718) Frihetstiden (1719–1772) Gustavianska tiden (1772–1809) Den konstitutionella stånds- författningens tid (1809–1866) Från representationsreformen till unionsupplösningen (1866–1905) Från unionsupplösningen till första världskriget (1905–1914) Första världskriget (1914–1918) Mellankrigstiden (1918–1939) Andra världskriget (1939–1945) Första halvan av kalla kriget (1945–1967) Andra halvan av kalla kriget (1968–1991) Efter kalla kriget (från 1991)
Tidsaxel Sveriges regenter Sveriges statsministrar Svenska krig Svenska freder Militärhistoria Ekonomisk historia Vetenskapshistoria redigera

Lista över Sveriges regenter är en lista över de personer, som har varit regenter (kungar, regerande drottningar eller riksföreståndare/rikshövitsmän) i kungariket Sverige sedan slutet av 900-talet. Landet har varit monarki i över tusen år,^[1][2] men denna monarkis innehåll och makt såväl som Sveriges omfattning och sammansättning har dock varierat över tiden.^[3] Även själva ordet Sverige har utvecklats med språket,^[4] förändringar som ibland används för att benämna olika epoker av utvecklingen; se vidare Svearike.

De äldsta kungarna (före Erik Segersäll) är endast kända som sagokungar^[5] (se svenska sagokungar), men även under den historiska tidens regenter som finns i nedanstående lista finns osäkerheter. Samtliga uppgifter mellan Stenkil och Filip och mellan Inge den yngre och Sverker den äldre är osäkra och det har förmodligen funnits ännu fler kungar och tronpretendenter under denna tid än de vars namn överlevt till våra dagar.

Ordningstal på kungar infördes i Sverige med Erik XIV 1560. Han utgick från Johannes Magnus bok Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus,^[6][7] som framställde en synnerligen fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafloden,^[8][9] och kom fram till att han var Erik XIV. Samma sak gäller de kungar som har namnet Karl där Karl Sverkersson är den förste historiskt belagde kungen med detta namn,^[10] men den sjunde enligt Johannes Magnus kungalängd. Den förste historiskt belagde kungen är Erik Segersäll.^[11][12]

Innehåll 1 Regenter 1.1 Erik Segersälls ätt[13] 1.2 Stenkilska ätten[29] 1.3 Sverkerska ätten och Erikska ätten 1.4 Bjälboätten[127] 1.5 Mecklenburgska ätten 1.6 Kalmarunionens monarker och riksföreståndare 1.7 Vasaätten 1.8 Pfalziska ätten 1.9 Hessiska ätten 1.10 Holstein-Gottorpska ätten 1.11 Bernadotteska ätten 2 Tronpretendenter 2.1 Knut Långes ätt 2.2 Folkungaätten 2.3 Oldenburgska ätten 2.4 Natt och Dag/Sture? 2.5 Vasaätten 2.6 Holstein-Gottorpska ätten 3 Se även 3.1 Sverige 3.2 Andra länders statsöverhuvuden 4 Källor 4.1 Noter 4.2 Litteratur 5 Externa länkar

[redigera] Regenter

[redigera] Erik Segersälls ätt^[13]

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Erik Segersäll		945[14]	Kung 970[15]	995 sotdöd (sjukdom) på kungs- gården i Gamla Uppsala[16]
Olof Skötkonung		980 son till Erik Segersäll och Gunhild av Polen[17]	Hyllad som arvkonung 988[18] Kung 995 vid Erik Segersälls död[19]	1022 i Husaby i Västergötland[20]
Anund Jakob		1000 eller 1008 son till Olof Skötkonung och Estrid av obotriterna[21]	Vald till faderns medregent 1019[22] Kung 1022 vid Olof Skötkonungs död[23]	1050 sotdöd på okänd plats[24]
Emund den gamle även känd som Emund Slemme[25]		995 eller efter 1000 son till Olof Skötkonung och hans frilla Edla[26]	Kung 1050 vid Anund Jakobs död[27]	1060 sotdöd på okänd plats[28]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död

[redigera] Stenkilska ätten^[29]

      Stenkilska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Stenkil		Okänt födelseår (före 1030[30]) möjligen son till västgötajarlen Ragnvald och Astrid Nialsdotter[31]	Kung 1060 vid Emund den gamles död[32]	1066 sotdöd (i "hetsig feber"[33]) på okänd plats[34]
Erik Stenkilsson		Okänt födelseår[35] son till Stenkil[36]	Kung 1066 vid Stenkils död i opposition mot Erik Hedningen[37]	1067 stupad i strid med Erik Hedningen[38]
Erik Hedningen		Okänt födelseår[39]	Kung 1066 vid föregångarens död i opposition mot Erik Stenkilsson[40]	1067 stupad i strid med Erik Stenkilsson[41]
Halsten		Möjligen kring 1050[42] son till Stenkil och Emund den gamles dotter[43]	Kung 1067 vid Erikarnas död[44]	1070 avsatt och fördriven[45]
Anund Gårdske		Okänt födelseår	Kung i Svealand 1070 vid Halstens fördrivning[46]	1075 avsatt och fördriven[47]	Okänt dödsår
Håkan Röde		1045 eller tidigare i Levene i Västergötland möjligen frilloson till Stenkil[48]	Kung i Västergötland 1066 eller 1068 kring Stenkils död[49] Kung även i Svealand 1075 vid Anund Gårdskes fördrivning[50]	1079 eller 1080 begravd i Levene[51]
Halsten			Möjligen 1079 samregent med Inge den äldre[52]	1084 eller strax innan[53]
Inge den äldre		Okänt födelseår möjligen kring 1055[54] son till Stenkil och Emund den gamles dotter[55]	Kung 1079 eller 1080 vid Håkan Rödes död[56] möjligen samregent med Halsten	1084 avsatt och fördriven från Svealand[57]
			Kung 1084 enbart i Västergötland vid fördrivningen från Svealand[58]	Åter kung 1087 även i Svealand, vid Blot-Svens död[59]
Blot-Sven		Okänt födelseår	Kung i Svealand 1084 vid Inge den äldres fördrivning[60]	1087 avsatt och dödad[61]
Inge den äldre			1087 åter kung i hela riket vid Blot-Svens död[62]	1105 eller 1110[63] möjligen på Ingatorps kungsgård i Västergötland[64]
Filip		Okänt födelseår (möjligen kring 1070[65]) son till Halsten[66]	Kung 1105 eller 1110 vid Inge den äldres död[67] möjligen samregent med Inge den yngre[68]	1118 i sjukdom på okänd plats[69]
Inge den yngre		Okänt födelseår (möjligen kring 1075[70]) son till Halsten[71]	Möjligen kung 1105 eller 1110 tillsammans med Filip säkert 1118 vid dennes död[72]	1125 mördad med "ond dryck" på Vreta kungsgård i Östergötland[73]
Ragnvald Knaphövde		Okänt födelseår son till Olof Näskonung[74]	1125 vald till kung i Svealand vid Inge den yngres död[75]	1126 dödad vid Karleby i Västergötland[76]
Magnus Nilsson även känd som Magnus den starke[77]		1106 eller 1107 son till kung Nils av Danmark och Inge den äldres dotter Margareta Fredkulla[78]	1125 vald till kung i Väster- götland vid Inge den yngres död 1126 möjligen också vald i Svealand[79]	1130 avsatt och fördriven från Sverige[80]	4 juni 1134 stupad i slaget vid Fotevik i Skåne[81]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död

[redigera] Sverkerska ätten och Erikska ätten

      Sverkerska ätten       Erikska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Sverker den äldre		Okänt födelseår (möjligen 1100[82]) son till Cornube, Karnuka eller Kol[83]	Kung 1125 i Östergötland vid Inge den yngres död[84] Kung 1130 i hela riket[85]	25 december 1156 mördad vid Alebäcks bro nära Alvastra på väg till julottan[86]
Erik den helige		Cirka 1120 son till Jedvard[87]	Kung 1150 i delar av Sverige[88] Kung 1156 i helan riket vid Sverker den äldres död[89]	18 maj 1160 mördad av Magnus Henriksson i Gamla Uppsala[90]
Magnus Henriksson		1130 i Danmark son till Henrik Skadelår och Inge den äldres barnbarn Ingrid[91]	Kung 1160 vid Erik den heliges död[92]	1161 dödad av Karl Sverkersson vid Örebro[93]
Karl Sverkersson		1130-talet son till Sverker den äldre och Ulvhild Håkansdotter[94]	Kung 1161 vid Magnus Henrikssons död[95]	12 april 1167 mördad på Visingsö av Knut Eriksson[96]
Kol Sverkersson		Okänt födelseår sonson till Sverker den äldre[97]	Kung i Östergötland 1167 samregent med brodern Burislev[98]	1173 stupad vid Bjälbo i Östergötland i strid med Knut Eriksson[99]
Burislev Sverkersson		Okänt födelseår sonson till Sverker den äldre[100]	Kung i Östergötland 1167 samregent med brodern Kol[101]	1169 stupad i strid med Knut Eriksson[102]
Knut Eriksson		Före 1150 son till Erik den helige och Kristina Björnsdotter[103]	Kung 1167 efter Karl Sverkerssons död Kung även i Östergötland 1173 vid Kol Sverkerssons död[104]	1195 eller 1196 på Eriksbergs kungsgård i Västergötland[105]
Sverker den yngre Karlsson		1164 son till Karl Sverkersson och Kristina Stigsdotter Hvide[106]	Kung 1195 eller 1196 vid Knut Erikssons död[107]	31 januari 1208 avsatt efter slaget vid Lena[108]	17 eller 18 juli 1210 stupad i slaget vid Gestilren[109]
Erik Knutsson		1180 son till Knut Eriksson[110]	Kung 31 januari 1208 vid Sverker den yngres avsättning[111]	10 april 1216 i "hetsig feber" eller tvinsot på Visingsö[112]
Johan Sverkersson		1201 son till Sverker den yngre Karlsson och Ingegärd Birgersdotter[113]	Kung 1216 vid Erik Knutssons död[114]	10 mars 1222 i sjukdom på Visingsö[115]
Erik Eriksson den läspe och halte		1216 son till Erik Knutsson och Rikissa av Danmark[116]	Vald till kung någon gång mellan 1 augusti 1222 och 31 juli 1223 efter Johan Sverkerssons död[117]	28[118] eller 29 november[119] 1229 avsatt efter slaget vid Olustra[120]
Knut Långe		Okänt födelseår (möjligen 1200[121]) son till Holmger Filippusson och släkt med den erikska ätten[122]	Kung 1229 vid Erik Erikssons avsättning[123]	1234 död i samband med Erik Erikssons återkomst[124]
Erik Eriksson den läspe och halte			Återinsatt som kung 1234 i samband med Knut Långes död[125]	2 februari 1250 på okänd plats[126]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död

[redigera] Bjälboätten^[127]

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Birger jarl		1200 eller 1210 son till Magnus Minnisköld och Ingrid Ylva[128]	Regerande riksjarl[129] mars 1248[130]	21 oktober 1266 på Jälbolung i Västergötland[131]
Valdemar Birgersson		1238 eller 1239 son till Birger jarl och kung Erik Erikssons syster Ingeborg[132]	Vald till kung 1250 efter Erik Erikssons död[133] Övertog styrelsen vid Birger jarls död 1266[134]	22 juli 1275 avsatt av Magnus Ladulås[135]	26 december 1302 som fånge på Nyköpingshus[136]
Magnus Ladulås		1240 son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter[137]	Kung 22 juli 1275 vid kung Valdemars avsättning[138]	18 december 1290 på Visingsö[139]
Birger Magnusson		1280 son till Magnus Laudlås och Helvig av Holstein[140]	Tronföljare 1284 Kung 18 december 1290 vid Magnus Ladulås död[141]	Mars eller april 1318 avsatt och fördriven av anhängare till sina bröder[142]	31 maj 1321 i Danmark[143]
Mats Kettilmundsson (ej av Bjälboätten)		Okänt födelseår	Vald till rikshövitsman 27 juni 1318 i Skara[144]	8 juli 1319 avstod rikshövitsmannaskapet vid Magnus Erikssons kungaval[145]	11 maj 1326 i Finland[146]
Magnus Eriksson		Våren 1316 son till hertig Erik Magnusson och Ingeborg Håkansdotter[147]	Vald till kung 8 juli 1319 på Mora äng[148]	Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval[149]	1 december 1374 drunknad vid skepps- brott vid Bergen i Norge[150]
Erik Magnusson		Början av 1339 son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur[151]	Tronföljare 6 december 1344 Utropad till kung i opposition mot Magnus Eriksson 17 oktober 1356 Erkänd som kung över stora delar av landet 28 april 1357[152]	20 juni 1359 i pest[153]
Håkan Magnusson		Augusti 1340 son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur[154]	Vald till kung i opposition mot Magnus Eriksson 15 februari 1362 Senare under året försonad med denne och samregent med honom[155]	Februari 1362 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval[156]	Augusti eller 10 eller 11 september 1380 i Oslo i Norge[157]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död

[redigera] Mecklenburgska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Albrekt av Mecklenburg		1338 eller 1340 son till hertig Albrekt den store av Mecklenburg och Magnus Erikssons syster Eufemia Eriksdotter[158]	Kung 15 februari 1364[159]	24 februari 1389 besegrad i Slaget vid Åsle och avsatt av Margareta[160]	Mars 1412 i Mecklenburg[161]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död

[redigera] Kalmarunionens monarker och riksföreståndare

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Margareta		Våren 1353 dotter till kung Valdemar Atterdag av Danmark och Helvig av Slesvig[162]	Regerande drottning 24 februari 1389 23 juli 1396 samregent med Erik av Pommern[163]	28 oktober 1412 pestdöd i Flensburg[164]
Erik av Pommern		1382 son till hertig Vratislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg[165]	Kung 23 juli 1396 (samregent med Margareta) Ensam regent 28 oktober 1412 vid hennes död[166]	16 augusti 1434 uppsagd tro och lydnad[167]
Engelbrekt Engelbrektsson		1390-talet[168]	Rikshövitsman 13 januari 1435 vid ett möte i Arboga[169]	14 oktober 1435 Erik av Pommern återinsatt som kung (Engelbrekt kvar på posten som rikshövitsman)[170]
Erik av Pommern			Återtagen som kung 14 oktober 1435[171]	11 januari 1436 åter uppsagd tro och lydnad[172]
Engelbrekt Engelbrektsson			Fortsatt rikshövitsman 11 januari 1436 vid kung Eriks avsättning Från februari samma år tillsammans med Karl Knutsson[173]	4 maj 1436 dödad av Måns Bengtsson (Natt och Dag) på en holme i Hjälmaren[174]
Karl Knutsson (Bonde)		Möjligen 1 oktober 1408 eller 1409 son till riddar Knut Tordsson (Bonde) och Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta)[175]	Februari 1436 samregerande rikshövitsman med Engelbrekt Engelbrektsson (ensam i ämbetet vid Engelbrekts död 4 maj)[176]	1 september 1436 Erik av Pommern återinsatt som kung (Karl Knutsson fortfarande rikshövitsman till 6 mars 1438)[177]
Erik av Pommern			Återtagen som kung 1 september 1436[178]	29 september eller 1 oktober 1439 avsatt vid ett möte i Södertälje[179]	3 maj 1459 i Pommern[180]
Karl Knutsson (Bonde)			Riksföreståndare oktober 1438[181]	Hösten 1440 Kristofer av Bayern vald till kung[182]
Kristofer av Bayern		26 februari 1416 eller 1418 son till hertig Johan av Pfalz och Eriks av Pommern syster Katarina av Pommern[183]	Kung hösten 1440[184]	6 januari 1448 i Helsingborg i Skåne[185]
Bengt Jönsson (Oxenstierna)		Omkring 1395 son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten)[186]	Riksföreståndare januari 1448 vid kung Kristofers död[187]	20 juni 1448 Karl Knutsson vald till kung[188]	1449 eller 1450[189]
Nils Jönsson (Oxenstierna)		Omkring 1390 son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten)[190]			Tidigast oktober 1450[191]
Karl Knutsson (Bonde)			Kung 20 juni 1448[192]	24 februari 1457 avsatt och flydd till Danzig[193]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna)		1417 son till Bengt Jönsson (Oxenstierna) och Kristina Kristiernsdotter (Vasa)[194]	Riksföreståndare mars 1457 efter kung Karls avsättning[195]	23 juni 1457 Kristian I vald till kung[196]
Erik Axelsson (Tott)		1417 son till Axel Pedersson (Tott) och Ingeborg Ivarsdotter[197]
Kristian I		1426 son till greve Didrik av Oldenburg och Hedvig av Holstein[198]	Kung 23 juni 1457[199]	23 juni 1464 avsatt och flydd till Danmark[200]	21 maj 1481 i Köpenhamn på danska Själland[201]
Karl Knutsson (Bonde)			Kung 9 augusti 1464[202]	30 januari 1465 åter avsatt[203]
Kettil Karlsson (Vasa)		1433 eller 1434 son till Karl Kristiernsson (Vasa) och Ebba Eriksdotter Krummedige[204]	Riksföreståndare 26 december 1464[205]	11 augusti 1465 pestdöd på slottet Tre Kronor i Stockholm[206]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna)			Riksföreståndare 11 augusti 1465 vid Kettil Karlssons död[207]	18 oktober 1466 avsatt[208]	15 december 1467 på Öland[209]
Erik Axelsson (Tott)			Riksföreståndare 18 oktober 1466 vid Jöns Bengtssons avsättning[210]	12 november 1467 Karl Knutsson vald till kung[211]	Februari eller mars 1481 i Viborg i Finland[212]
Karl Knutsson (Bonde)			Kung 12 november 1467[213]	15 maj 1470 på slottet Tre Kronor i Stockholm[214]
Sten Sture den äldre		1440 son till Gustav Anundsson Sture och Birgitta Stensdotter (Bielke)[215]	Riksföreståndare 1 juni 1470[216]	6 oktober 1497 Hans vald till kung[217]
Hans även känd som Johan II[218]		1 eller 2 februari 1455 son till Kristian I och Dorotea av Brandenburg[219]	Kung 6 oktober 1497[220]	Augusti 1501 avsatt[221]	20 februari 1513 i danska Ålborg[222]
Sten Sture den äldre			Riksföreståndare 12 november 1501 efter kung Hans avsättning[223]	14 december 1503 i Jönköping[224]
Svante Nilsson (Sture)		1460 son till Nils Sture (Natt och Dag) och Birgitta Karlsdotter (Bonde)[225]	Riksföreståndare 21 januari 1504[226]	31 december 1511 eller 2 januari 1512 i Västerås[227]
Erik Trolle		1460 son till Arvid Birgersson (Trolle) och Kristina Jonsdotter (Gädda) eller Beata Ivarsdotter (Tott)[228]	Riksföreståndare mitten av januari 1512[229]	23 juli 1512 avsatt vid Sten Sture den yngres riksföreståndarval[230]	1530[231]
Sten Sture den yngre		1492, 1493 eller 1494 son till Svante Nilsson (Sture) och Iliana Erengisledotter (Gädda)[232]	Riksföreståndare 23 juli 1512[233]	3 februari 1520 på Mälarens is[234]
Kristian II		1 juli 1481 i danska Nyborg son till kung Hans och Kristina av Sachsen[235]	Kung 1 november 1520[236]	23 augusti 1521 avsatt vid Gustav Vasas riksföreståndarval[237]	25 januari 1559 i fängelse på Kalundborg på Själland[238]
Gustav Eriksson (Vasa)		12 maj 1496 på Rydboholm eller Lindholmen i Uppland son till Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter (Eka)[239]	Riksföreståndare 23 augusti 1521[240]	6 juni 1523 själv vald till kung[241]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död

[redigera] Vasaätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Gustav Vasa			Kung 6 juni 1523[242]	29 september 1560 på slottet Tre Kronor i Stockholm[243]
Erik XIV		13 december 1533 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg[244]	Tronföljare 1544 vid införandet av Västerås arvförening Kung 29 september 1560 vid faderns död[245]	29 september 1568 tillfångatagen och avsatt av sina bröder Johan och Karl 26 januari 1569 formellt avsatt av ständerna[246]	26 februari 1577 på Örbyhus slott i Uppland[247]
Johan III		20 december 1537 på Stegeborgs slott i Södermanland son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud[248]	Utropad till kung 30 september 1568 efter brodern Eriks avsättning Erkänd som kung av ständerna 26 januari 1569[249]	17 november 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm[250]
Sigismund		20 juni 1566 på Gripsholms slott son till Johan III och Katarina Jagellonica[251]	Kung 17 november 1592 vid faderns död[252]	24 juli 1599 avsatt av ständerna[253]	19 april 1632 i Polens huvudstad Warszawa[254]
Karl IX		4 oktober 1550 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Gustav Vasa och Magareta Leijonhufvud[255]	Bekräftad av ständerna som riksföreståndare 24 juli 1599 vid Sigismunds avsättning[256]	22 mars 1604 själv utropad till kung[257]
			Kung 22 mars 1604[258]	30 oktober 1611 på Nyköpingshus i Södermanland[259]
Gustav II Adolf		9 december 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp[260]	Tronföljare 22 mars 1604 vid faderns trontillträde Omyndig kung 30 oktober 1611 vid faderns död Myndigförklarad 26 december samma år[261]	6 november 1632 stupad i slaget vid Lützen[262]
Kristina		7 december 1626 på slottet Tre Kronor i Stockholm dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg[263]	Tronföljare från födseln Omyndig drottning 6 november 1632 vid faderns död Myndigförklarad 8 december 1644[264]	6 juni 1654 abdikerad till förmån för Karl X Gustav[265]	9 april 1689 i Rom[266]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död

[redigera] Pfalziska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Karl X Gustav		8 november 1622 på Nyköpinghus son till greve Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och Karl IX:s dotter Katarina[267]	Kung 6 juni 1654 vid Kristinas abdikation[268]	13 februari 1660 i lunginflammation i Göteborg[269]
Karl XI		24 november 1655 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp[270]	Omyndig kung 13 februari 1660 vid faderns död Myndig 18 december 1672[271]	5 april 1697 i magcancer på slottet Tre Kronor i Stockholm[272]
Karl XII		17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark[273]	Omyndig kung 5 april 1697 vid faderns död Myndigförklarad 8 november samma år[274]	30 november 1718 stupad vid Fredrikshald i Norge[275]
Ulrika Eleonora		23 januari 1688 på slottet Tre Kronor i Stockholm dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark[276]	Utropad till drottning 5 december 1718 vid budet om Karl XII:s död Vald av riksdagen 23 januari 1719[277]	29 februari 1720 abdikerad till förmån för Fredrik I[278]	24 november 1741 i Kungshuset i Stockholm[279]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död

[redigera] Hessiska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Fredrik I		28 april 1676 i Kassel i tyska Hessen son till lantgreve Karl av Hessen-Kassel och Maria Amalia av Kurland[280]	Vald till kung av riksdagen 24 mars 1720 efter Ulrika Eleonoras abdikation[281]	25 mars 1751 av kallbrand i Kungshuset i Stockholm[282]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död

[redigera] Holstein-Gottorpska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Adolf Fredrik		14 maj 1710 på tyska Gottorp son till Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Fredrika av Baden-Durlach[283]	Vald till tronföljare av riksdagen 23 juni 1743 Kung 25 mars 1751 vid föregångarens död[284]	12 februari 1771 av slaganfall på Stockholms slott[285]
Gustav III		24 januari 1746 i Kungshuset i Stockholm son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen[286]	Kronprins 25 mars 1751 vid faderns trontillträde Kung 12 februari 1771 vid faderns död[287]	29 mars 1792 av blodförgiftning och lunginflammation på Stockholms slott[288]
Gustav IV Adolf		1 november 1778 på Stockholms slott son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark[289]	Kronprins från födseln Omyndig kung 29 mars 1792 vid faderns död Myndig 1 november 1796[290]	Arresterad på Stockholms slott 13 mars 1809 Abdikerad 29 mars samma år Formellt avsatt av riksdagen 10 maj samma år och därefter landsförvisad[291]	7 februari 1837 på värdshuset Vita hästen i schweiziska Sankt Gallen[292]
Karl XIII		26 september 1748 i Kungshuset i Stockholm son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen[293]	Riksföreståndare 13 mars 1809 vid Gustav IV Adolfs avsättning[294]	6 juni 1809 själv utropad till kung[295]
			Kung 6 juni 1809[296]	5 februari 1818 på Stockholms slott[297]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död

[redigera] Bernadotteska ätten

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död
Karl XIV Johan (född som Jean Baptiste Bernadotte)[298]		26 januari 1763 i franska Pau son till advokaten Henri Bernadotte och Jeanne de Saint-Jean[299]	Vald till tronföljare av riksdagen i Örebro 21 augusti 1810 Kung 5 februari 1818 vid föregångarens död[300]	8 mars 1844 av kallbrand efter ett slaganfall på Stockholms slott[301]
Oscar I		4 juli 1799 i Frankrikes huvudstad Paris son Jean Baptiste Bernadotte och Desirée Clary[302]	Arvfurste 21 augusti 1810 vid faderns tronföljarval Kronprins 5 februari 1818 vid faderns trontillträde Kung 8 mars 1844 vid faderns död[303]	8 juli 1859 av hjärntumör på Stockholms slott[304]
Karl XV		3 maj 1826 på Stockholms slott son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg[305]	Arvprins från födseln Kronprins 8 mars 1844 vid faderns trontillträde Regent 25 september 1857 vid faderns sjukdom Kung 8 juli 1859 vid faderns död[306]	18 september 1872 i tarmtuberkulos i Malmö[307]
Oscar II		21 januari 1829 på Stockholms slott son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg[308]	Tronföljare 8 juli 1859 vid föregångarens trontillträde Kung 18 september 1872 vid föregångarens död[309]	8 december 1907 på Stockholms slott[310]
Gustaf V		16 juni 1858 på Drottningholms slott son till Oscar II och Sofia av Nassau[311]	Kronprins 18 september 1872 vid faderns trontillträde Kung 8 december 1907 vid faderns död[312]	29 oktober 1950 på Drottningholms slott[313]
Gustaf VI Adolf		11 november 1882 på Stockholms slott son till Gustaf V och Victoria av Baden[314]	Arvprins från födseln Kronprins 8 december 1907 vid faderns trontillträde Kung 29 oktober 1950 vid faderns död[315]	15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i Skåne[316]
Carl XVI Gustaf		30 april 1946 på Haga slott utanför Stockholm son till Gustaf VI Adolfs son arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla[317]	Arvprins från födseln Kronprins 29 oktober 1950 vid Gustaf V:s död Kung 15 september 1973 vid Gustaf VI Adolfs död[318]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död

[redigera] Tronpretendenter

• Styrbjörn Starke – brorson till Erik Segersäll som skall ha hävdat anspråk på 980-talet.
• Knut den store – utnämndes i slutet av 1020-talet till sveakung och präglade mynt i Sigtuna. Ungefär 1026–1029.
• Två tronpretendenter vid namn Erik. Ska enligt Adam av Bremen ha stridit om tronen efter Stenkils död och båda ska tillsammans med många av Sveriges stormmän ha stupat under denna kamp. Någon mer kunskap om dem finns ej och en sentida historikers benämning av dem som Erik Stenkilsson och Erik Hedningen är en efterkonstruktion, även om det är sannolikt att åtminstone den ene till hörde den Stenkilska ätten.
• Håkan Röde – gjorde anspråk på tronen från och med 1066.
• Erik Årsäll – Blot-Svens son som skall ha övertagit hans anspråk på tronen och kämpat mot Inge den äldre under mitten av 1080-talet. Detta namn återkommer i flera olika berättelser (med olika attribut) från denna tid varför man inte med säkerhet kan styrka dennes existens.
• Sverker den äldre – gjorde anspråk på tronen från och med 1125.

[redigera] Knut Långes ätt

• Holmger Knutsson – son till Knut Långe, gjorde anspråk på tronen både 1234 och 1248.
• Filip Knutsson – Knut Långes andre son som gjorde anspråk efter brodern 1248 och 1251.

[redigera] Folkungaätten

• Olof Håkansson – sonson till Magnus Eriksson och son till Drottning Margareta, gjorde anspråk 1385–1387.

[redigera] Oldenburgska ätten

• Kristian I – gjorde anspråk efter att ha blivit avsatt 1464 och fram till sin död.
• Hans – gjorde anspråk under hela sin tid som Danmarks konung, både före och efter sin tid som svensk kung 1497–1501.
• Kristian II – gjorde anspråk från 1513 till sitt tillträde som svensk kung.

[redigera] Natt och Dag/Sture?

• Nils Sture – gjorde genom det så kallade Daljunkerns uppror anspråk på kronan/riksföreståndartiteln 1527.

[redigera] Vasaätten

• Sigismund – gjorde anspråk på tronen från sin avsättning 1599 till sin död 1632. Han vägrade erkänna Karl IX och Gustav II Adolf som kungar av Sverige.
• Sigismunds söner Vladislav IV och Johan II Kasimir (kungar av Polen 1632–1648 respektive 1648–1672) fortsatte att hävda faderns anspråk fram till 1660, då Sverige slöt fred med Polen, där Polen avsade sig alla anspråk på Sveriges tron.

[redigera] Holstein-Gottorpska ätten

• Karl Fredrik av Holstein-Gottorp – Anspråk hävdades efter Karl XII:s död.
• Gustav Gustavsson av Wasa – Anspråk hävdades i princip vid Oscar I:s (1844) och Karl XV:s (1859) trontillträden. Vid Oscar II:s tillträde 1872 uteblev anspråken.

[redigera] Se även

[redigera] Sverige

• Sveriges tron
• Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter
• Svenska sagokungar
• Svenska regenters valspråk
• Lista över Sveriges regentgemåler
• Sveriges hertigdömen
• Sveriges underhållsländer
• Sveriges livgeding

[redigera] Andra länders statsöverhuvuden

• Lista över Danmarks regenter
• Lista över Norges regenter
• Lista över Finlands statsöverhuvuden
• Lista över Islands presidenter
• Lista över Englands regenter
• Lista över Storbritanniens regenter

[redigera] Källor

[redigera] Noter

[redigera] Litteratur

• Bra Böckers Lexikon, 25 band, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs 1991-1996. ISBN 91-7133-082-8
• Nationalencyklopedin, 20 band, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs 1989-1996. ISBN 91-7024-620-3
• Carlsson, Sten & Rosén, Jerker, Den svenska historien 3 - Kyrka och riddarliv. Karl Knutsson och Sturetiden, Bonnier Lexikon AB, Stockholm 1992. ISBN 91-632-0005-8
• Dahl, Per (red.), Svensk militärhistorisk atlas, Hjalmarson & Högberg, Lund 2000. ISBN 9189080-49-1
• Harrison, Dick, Jarlens sekel - en berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront förlag, Stockholm 2002:a. ISBN 91-7324-898-3
• Harrison, Dick, Karl Knutsson - en biografi, Historiska Media, Lund 2002:b. ISBN 91-89442-58-X
• Lagerqvist, Lars O., Sverige och dess regenter under 1000 år, Albert Bonniers förlag AB, Stockholm 1976. ISBN 91-0-041538-3
• Lagerqvist, Lars O., Sveriges regenter från forntid till nutid, Norstedts förlag, Stockholm 1996 (2:a upplagan. ISBN 91-1-963882-5
• Lagerqvist, Lars O. & Åberg, Nils, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent bokförlag, Boda kyrkby 2004 (5:e rev. upplagan). ISBN 91-87064-43-X
• Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2003 (2:a upplagan). ISBN 91-518-4217-3
• Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, Rabén Prisma, Stockholm 1994 (2:a upplagan). ISBN 91-518-2647-X
• Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, AWE/GEBERS / Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1979 (2:a upplagan). ISBN 91-20-04203-5
• Petersson, Erik, Den skoningslöse - en biografi över Karl IX, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 2008. ISBN 978-91-27-02687-2
• Sundberg, Ulf, Svenska freder och stillestånd 1249-1814, Arete – Hjalmar & Jörgen Bokförlag HB, Hargshamn 1997 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-01-7
• Sundberg, Ulf, Medeltidens svenska krig, Hjalmarson & Högberg Bokförlag, Stockholm 1999 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-26-2

[redigera] Externa länkar

• Sveriges regenter och deras valspråk
• Svenska kungar

v • d • r Sveriges regenter Lista över Sveriges regenter — Grafisk tidsaxel — Svenska sagokungar — Sveriges tron Munsöätten • Stenkilska ätten • Sverkerska ätten och Erikska ätten • Folkungaätten • Mecklenburgska ätten • Kalmarunionens monarker och riksföreståndare • Vasaätten • Pfalziska ätten • Hessiska ätten • Holstein-Gottorpska ätten • Bernadotteska ätten Bernadotteska ätten (sedan 1818) ◄ • Karl XIV Johan • Oscar I • Karl XV • Oscar II • Gustaf V • Gustaf VI Adolf • Carl XVI Gustaf