Lista över Sveriges regenter

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Detta är en lista över Sveriges regenter i tabellform. Det finns även en Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter.
Sveriges historia
Sveriges riksvapen

Denna artikel ingår i en artikelserie


Tidsaxel
Förhistorien (ca 12 000 f.Kr. -1050 e.Kr.)
Äldre medeltiden (1050–1250)
Folkungatiden (1250–1389)
Kalmarunionen (1397–1520)
Äldre vasatiden (1521–1611)
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Den konstitutionella stånds-
författningens tid
(1809–1866)
Från representationsreformen till
unionsupplösningen
(1866–1905)
Från unionsupplösningen till
första världskriget
(1905–1914)
Första världskriget (1914–1918)
Mellankrigstiden (1918–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Första halvan av kalla kriget (1945–1967)
Andra halvan av kalla kriget (1968–1991)
Efter kalla kriget (1991-nutid)
Ämnen
Tidsaxel
Sveriges regenter
Sveriges statsministrar
Svenska krig
Svenska freder
Militärhistoria
Ekonomisk historia
Vetenskapshistoria
Sverige-portalen

Lista över Sveriges regenter är en lista över de personer, som har varit regenter (kungar, regerande drottningar eller riksföreståndare/rikshövitsmän) i kungariket Sverige sedan slutet av 900-talet. Landet har varit monarki i över tusen år,[1][2] men denna monarkis innehåll och makt såväl som Sveriges omfattning och sammansättning har dock varierat över tiden.[1] Även själva ordet Sverige har utvecklats med språket,[3] förändringar som ibland används för att benämna olika epoker av utvecklingen; se vidare Svearike.

De äldsta kungarna (före Erik Segersäll) är endast kända som sagokungar[4] (se svenska sagokungar), men även under den historiska tidens regenter som finns i nedanstående lista finns osäkerheter. Samtliga uppgifter mellan Stenkil och Filip och mellan Inge den yngre och Sverker den äldre är osäkra och det har förmodligen funnits ännu fler kungar och tronpretendenter under denna tid än de vars namn överlevt till våra dagar.

Ordningstal på kungar infördes i Sverige med Erik XIV 1560. Han utgick från Johannes Magnus bok Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus,[5][6] som framställde en synnerligen fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafloden,[2][5] och kom fram till att han var Erik XIV. Samma sak gäller de kungar som har namnet Karl där Karl Sverkersson är den förste historiskt belagde kungen med detta namn,[2] men den sjunde enligt Johannes Magnus kungalängd. Den förste historiskt belagde kungen är Erik Segersäll.[2][5]

Innehåll

[redigera] Regenter

[redigera] Erik Segersälls ätt

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Erik Segersäll 945 Kung 970 995
sotdöd (sjukdom) på kungs-
gården i Gamla Uppsala
[7]
Olof Skötkonung Silvermynt präglat av Olof i Sigtuna med kungens stiliserade bild på 980
son till Erik Segersäll
och Gunhild av Polen
Hyllad som arvkonung 988
Kung 995 vid Erik Segersälls död
1022
i Husaby i Västergötland
[8]
Anund Jakob Mynt präglat av Anund i Sigtuna med kungens stiliserade bild på 1000 eller 1008
son till Olof Skötkonung
och Estrid av obotriterna
Vald till faderns medregent 1019
Kung 1022 vid Olof Skötkonungs död
1050
sotdöd på okänd plats
[9]
Emund den gamle
även känd under
namnet Emund Slemme
995 eller efter 1000
son till Olof Skötkonung
och hans frilla Edla
Kung 1050 vid Anund Jakobs död 1060
sotdöd på okänd plats
[10]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

[redigera] Stenkilska ätten

      Stenkilska ätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Stenkil Okänt födelseår (före 1030)
möjligen son till västgötajarlen
Ragnvald och Astrid Nialsdotter
Kung 1060 vid Emund den gamles död 1066
sotdöd (i "hetsig feber")
på okänd plats
[11]
Erik Stenkilsson Okänt födelseår
son till Stenkil
Kung 1066 vid Stenkils död
i opposition mot Erik Hedningen
1067
stupad i strid med
Erik Hedningen
[12]
Erik Hedningen Okänt födelseår Kung 1066 vid föregångarens död
i opposition mot Erik Stenkilsson
1067
stupad i strid med
Erik Stenkilsson
Halsten Möjligen kring 1050
son till Stenkil och
Emund den gamles dotter
Kung 1067 vid Erikarnas död 1070
avsatt och fördriven
[13]
Anund Gårdske Okänt födelseår Kung i Svealand 1070
vid Halstens fördrivning
1075
avsatt och fördriven
Okänt dödsår [14]
Håkan Röde Runstenen som omnämner kung Håkan 1045 eller tidigare
i Levene i Västergötland
möjligen frilloson till Stenkil
Kung i Västergötland 1066 eller 1068
kring Stenkils död
Kung även i Svealand 1075
vid Anund Gårdskes fördrivning
1079 eller 1080
begravd i Levene
[15]
Halsten Möjligen 1079 samregent
med Inge den äldre
1084 eller strax innan [13]
Inge den äldre Okänt födelseår
möjligen kring 1055
son till Stenkil och
Emund den gamles dotter
Kung 1079 eller 1080
vid Håkan Rödes död
möjligen samregent med Halsten
1084
avsatt och fördriven
från Svealand
[13]
Kung 1084 enbart i
Västergötland vid
fördrivningen från Svealand
Åter kung 1087 även i
Svealand, vid Blot-Svens död
[16]
Blot-Sven Okänt födelseår Kung i Svealand 1084
vid Inge den äldres fördrivning
1087
avsatt och dödad
[17]
Inge den äldre 1087 åter kung i hela riket
vid Blot-Svens död
1105 eller 1110
möjligen på Ingatorps
kungsgård i Västergötland
[13]
Filip Okänt födelseår
(möjligen kring 1070)
son till Halsten
Kung 1105 eller 1110
vid Inge den äldres död
möjligen samregent
med Inge den yngre
1118
i sjukdom på okänd plats
[18]
Inge den yngre Inges gravsten Okänt födelseår
(möjligen kring 1075)
son till Halsten
Möjligen kung 1105 eller 1110
tillsammans med Filip
säkert 1118 vid dennes död
1125
mördad med "ond dryck" på Vreta
kungsgård i Östergötland
[19]
Ragnvald Knaphövde Okänt födelseår
son till Olof Näskonung
1125 vald till kung i
Svealand vid Inge den yngres död
1126
dödad vid Karleby
i Västergötland
[20]
Magnus Nilsson
även känd under
namnet Magnus den starke
Magnus gravsten 1106 eller 1107
son till kung Nils av Danmark
och Inge den äldres dotter
Margareta Fredkulla
1125 vald till kung i Väster-
götland vid Inge den yngres död
1126 möjligen också
vald i Svealand
1130
avsatt och fördriven
från Sverige
4 juni 1134
stupad i slaget vid
Fotevik
i Skåne
[21]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

[redigera] Sverkerska ätten och Erikska ätten

      Sverkerska ätten       Erikska ätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Sverker den äldre Möjligen en relief av kung Sverker Okänt födelseår (möjligen 1100)
son till Cornube, Karnuka eller Kol
Kung 1125 i Östergötland
vid Inge den yngres död
Kung 1130 i hela riket
25 december 1156
mördad vid Alebäcks
bro nära Alvastra
på väg till julottan
[22]
Erik den helige Kyrkomålning av kung Erik från 1400-talet Cirka 1120
son till Jedvard
Kung 1150 i delar av Sverige
Kung 1156 i helan riket
vid Sverker den äldres död
18 maj 1160
mördad av Magnus Henriksson
i Östra Aros
[23]
Magnus Henriksson 1130 i Danmark
son till Henrik Skadelår och
Inge den äldres barnbarn Ingrid.
Kung 1160 vid Erik den heliges död 1161
dödad av Karl Sverkersson
vid Örebro
[24]
Karl Sverkersson Karl Sverkerssons sigill 1130-talet
son till Sverker den äldre
och Ulvhild Håkansdotter
Kung 1161 vid Magnus Henrikssons död 12 april 1167
mördad på Visingsö
av Knut Eriksson
[25]
Kol Sverkersson Okänt födelseår
sonson till Sverker den äldre
Kung i Östergötland 1167
samregent med brodern Burislev
1173
stupad vid Bjälbo
i Östergötland
i strid med Knut Eriksson
[26]
Burislev Sverkersson Okänt födelseår
sonson till Sverker den äldre
Kung i Östergötland 1167
samregent med brodern Kol
1169
stupad i strid
med Knut Eriksson
Knut Eriksson Kyrkomålning av kung Knut från omkring 1290 Före 1150
son till Erik den helige
och Kristina Björnsdotter
Kung 1167 efter Karl Sverkerssons död
Kung även i Östergötland 1173
vid Kol Sverkerssons död
1195 eller 1196
Eriksbergs kungsgård
i Västergötland
[27]
Sverker den yngre Karlsson Mynt utgivet av kung Sverker 1164
son till Karl Sverkersson
och Kristina Stigsdotter Hvide
Kung 1195 eller 1196
vid Knut Erikssons död
31 januari 1208
avsatt efter slaget vid Lena
17 eller 18 juli 1210
stupad i slaget vid Gestilren
[28]
Erik Knutsson Erik Knutssons sigill 1180
son till Knut Eriksson
Kung 31 januari 1208
vid Sverker den yngres avsättning
10 april 1216
i "hetsig feber" eller
tvinsot på Visingsö
[29]
Johan Sverkersson Mynt slaget av kung Johan 1201
son till Sverker den yngre Karlsson
och Ingegärd Birgersdotter
Kung 1216 vid Erik Knutssons död 10 mars 1222
i sjukdom på Visingsö
[30]
Erik Eriksson den läspe och halte Erik Erikssons sigill 1216
son till Erik Knutsson
och Rikissa av Danmark
Vald till kung någon gång mellan
1 augusti 1222 och 31 juli 1223
efter Johan Sverkerssons död
28 eller 29 november 1229
avsatt efter slaget vid Olustra
[31]
Knut Långe Mynt slaget av kung Knut Okänt födelseår (möjligen 1200)
son till Holmger Filippusson
och släkt med den erikska ätten
Kung 1229 vid Erik Erikssons avsättning 1234
död i samband med
Erik Erikssons återkomst
[32]
Erik Eriksson den läspe och halte Erik Erikssons sigill Återinsatt som kung
1234 i samband med Knut Långes död
2 februari 1250
på okänd plats
[33]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

[redigera] Bjälboätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Birger jarl BirgerDukeSweden.jpg 1200 eller 1210
son till Magnus Minnisköld
och Ingrid Ylva
Regerande riksjarl mars 1248 21 oktober 1266
Jälbolung i Västergötland
[34]
Valdemar Birgersson Kung Valdemars sigill 1238 eller 1239
son till Birger jarl
och kung Erik Erikssons
syster Ingeborg
Vald till kung 1250
efter Erik Erikssons död
Övertog styrelsen vid Birger jarls död 1266
22 juli 1275
avsatt av Magnus Ladulås
26 december 1302
som fånge på Nyköpingshus
[35]
Magnus Ladulås MagnusIIISweden.jpg 1240
son till Birger jarl
och Ingeborg Eriksdotter
Kung 22 juli 1275
vid kung Valdemars avsättning
18 december 1290
på Visingsö
[36]
Birger Magnusson BirgerSweden.jpg 1280
son till Magnus Laudlås
och Helvig av Holstein
Tronföljare 1284
Kung 18 december 1290
vid Magnus Ladulås död
Mars eller april 1318
avsatt och fördriven av
anhängare till sina bröder
31 maj 1321
i Danmark
[37]
Mats Kettilmundsson
(ej av Bjälboätten)
Mats Kettilmundssons sigill Okänt födelseår Vald till rikshövitsman
27 juni 1318
i Skara
8 juli 1319
avstod rikshövitsmannaskapet
vid Magnus Erikssons kungaval
11 maj 1326
i Finland
[38]
Magnus Eriksson Magnus Ericson.jpg Våren 1316
son till hertig Erik Magnusson
och Ingeborg Håkansdotter
Vald till kung
8 juli 1319
Mora äng
Februari 1364
avsatt vid Albrekts av
Mecklenburg kungaval
1 december 1374
drunknad vid skepps-
brott vid Bergen i Norge
[39]
Erik Magnusson Kung Eriks sigill Början av 1339
son till Magnus Eriksson
och Blanka av Namur
Tronföljare 6 december 1344
Utropad till kung i opposition
mot Magnus Eriksson 17 oktober 1356
Erkänd som kung över stora
delar av landet 28 april 1357
20 juni 1359 i pest [40]
Håkan Magnusson Kung Håkans sigill Augusti 1340
son till Magnus Eriksson
och Blanka av Namur
Vald till kung i opposition
mot Magnus Eriksson 15 februari 1362
Senare under året försonad
med denne och samregent med honom
Februari 1362
avsatt vid Albrekts av
Mecklenburg kungaval
Augusti eller 10 eller
11 september 1380
i Oslo i Norge
[41]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

[redigera] Mecklenburgska ätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Albrekt av Mecklenburg Albrekts gravmonument 1338 eller 1340
son till hertig
Albrekt den store av Mecklenburg
och Magnus Erikssons
syster Eufemia Eriksdotter
Kung 15 februari 1364 24 februari 1389
besegrad i Slaget vid Åsle
och avsatt av Margareta
Mars 1412
i Mecklenburg
[42]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

[redigera] Kalmarunionens monarker och riksföreståndare

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Margareta Margrete 1.jpg Våren 1353
dotter till kung Valdemar
Atterdag
av Danmark
och Helvig av Slesvig
Regerande drottning 24 februari 1389
23 juli 1396 samregent med Erik av Pommern
28 oktober 1412
pestdöd i Flensburg
[43]
Erik av Pommern Polskt porträtt av kung Erik 1382
son till hertig Vratislav VII av Pommern
och Maria av Mecklenburg
Kung 23 juli 1396
(samregent med Margareta)
Ensam regent 28 oktober 1412
vid hennes död
16 augusti 1434
uppsagd tro och lydnad
[44]
Engelbrekt Engelbrektsson 1800-talsstaty av Engelbrekt 1390-talet Rikshövitsman 13 januari 1435
vid ett möte i Arboga
14 oktober 1435
Erik av Pommern
återinsatt som kung
(Engelbrekt kvar på
posten som rikshövitsman)
[45]
Erik av Pommern Polskt porträtt av kung Erik Återtagen som kung 14 oktober 1435 11 januari 1436
åter uppsagd tro och lydnad
[46]
Engelbrekt Engelbrektsson 1800-talsstaty av Engelbrekt Fortsatt rikshövitsman 11 januari 1436
vid kung Eriks avsättning
Från februari samma år
tillsammans med Karl Knutsson
4 maj 1436
dödad av Måns Bengtsson (Natt och Dag)
på en holme i Hjälmaren
[47]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Möjligen 1 oktober 1408 eller 1409
son till riddar Knut Tordsson (Bonde)
och Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta)
Februari 1436
samregerande rikshövitsman
med Engelbrekt Engelbrektsson
(ensam i ämbetet vid
Engelbrekts död 4 maj)
1 september 1436
Erik av Pommern
återinsatt som kung
(Karl Knutsson fortfarande
rikshövitsman till 6 mars 1438)
[48]
Erik av Pommern Polskt porträtt av kung Erik Återtagen som kung 1 september 1436 29 september eller
1 oktober 1439
avsatt vid ett möte i Södertälje
3 maj 1459
i Pommern
[49]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Riksföreståndare oktober 1438 Hösten 1440
Kristofer av Bayern
vald till kung
[50]
Kristofer av Bayern Christopher of Bavaria.jpg 26 februari 1416 eller 1418
son till hertig Johan av Pfalz
och Eriks av Pommern
syster Katarina av Pommern
Kung hösten 1440 6 januari 1448
i Helsingborg i Skåne
[51]
Bengt Jönsson (Oxenstierna) Omkring 1395
son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä.
och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten)
Riksföreståndare januari 1448
vid kung Kristofers död
20 juni 1448
Karl Knutsson vald till kung
1449 eller 1450 [52]
Nils Jönsson (Oxenstierna) Omkring 1390
son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä.
och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten)
Tidigast oktober 1450
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Kung 20 juni 1448 24 februari 1457
avsatt och flydd till Danzig
[13]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna) 1417
son till Bengt Jönsson (Oxenstierna)
och Kristina Kristiernsdotter (Vasa)
Riksföreståndare mars 1457
efter kung Karls avsättning
23 juni 1457
Kristian I vald till kung
[53]
Erik Axelsson (Tott) 1417
son till Axel Pedersson (Tott)
och Ingeborg Ivarsdotter
Kristian I Christian1dk.jpg 1426
son till greve Didrik av Oldenburg
och Hedvig av Holstein
Kung 23 juni 1457 23 juni 1464
avsatt och flydd till Danmark
21 maj 1481
i Köpenhamn
danska Själland
[54]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Kung 9 augusti 1464 30 januari 1465
åter avsatt
[55]
Kettil Karlsson (Vasa) 1433 eller 1434
son till Karl Kristiernsson (Vasa)
och Ebba Eriksdotter Krummedige
Riksföreståndare 26 december 1464 11 augusti 1465
pestdöd på slottet Tre Kronor
i Stockholm
[56]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna) Riksföreståndare 11 augusti 1465
vid Kettil Karlssons död
18 oktober 1466
avsatt
15 december 1467
Öland
[57]
Erik Axelsson (Tott) Riksföreståndare 18 oktober 1466
vid Jöns Bengtssons avsättning
12 november 1467
Karl Knutsson vald till kung
Februari eller mars 1481
i Viborg i Finland
[58]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Kung 12 november 1467 15 maj 1470
på slottet Tre Kronor
i Stockholm
[13]
Sten Sture den äldre Sentida bild av Sten Sture 1440
son till Gustav Anundsson Sture
och Birgitta Stensdotter (Bielke)
Riksföreståndare 1 juni 1470 6 oktober 1497
Hans vald till kung
[13]
Hans
även känd som Johan II
Staty av kung Hans 1 eller 2 februari 1455
son till Kristian I
och Dorotea av Brandenburg
Kung 6 oktober 1497 Augusti 1501
avsatt
20 februari 1513
i danska Ålborg
[59]
Sten Sture den äldre Sentida bild av Sten Sture Riksföreståndare 12 november 1501
efter kung Hans avsättning
14 december 1503
i Jönköping
[13]
Svante Nilsson (Sture) Svante Nilssons sigill 1460
son till Nils Sture (Natt och Dag)
och Birgitta Karlsdotter (Bonde)
Riksföreståndare 21 januari 1504 31 december 1511 eller
2 januari 1512
i Västerås
[60]
Erik Trolle 1460
son till Arvid Birgersson (Trolle)
och Kristina Jonsdotter (Gädda)
eller Beata Ivarsdotter (Tott)
Riksföreståndare i mitten av januari 1512 23 juli 1512
avsatt vid Sten Sture
den yngres riksföreståndarval
1530 [61]
Sten Sture den yngre Sentida bild av Sten Sture den yngre 1492, 1493 eller 1494
son till Svante Nilsson (Sture)
och Iliana Erengisledotter (Gädda)
Riksföreståndare 23 juli 1512 3 februari 1520
Mälarens is
[62]
Kristian II ChristianIIb.jpg 1 juli 1481 i danska Nyborg
son till kung Hans
och Kristina av Sachsen
Kung 1 november 1520 23 augusti 1521
avsatt vid Gustav Vasas
riksföreståndarval
25 januari 1559
i fängelse på KalundborgSjälland
[63]
Gustav Eriksson (Vasa) Gustav Vasa.jpg 12 maj 1496Rydboholm
eller Lindholmen i Uppland

son till Erik Johansson (Vasa)
och Cecilia Månsdotter (Eka)

Riksföreståndare 23 augusti 1521 6 juni 1523
själv vald till kung
[13]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

[redigera] Vasaätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Gustav Vasa Gustav Vasa.jpg Kung 6 juni 1523 29 september 1560
på slottet Tre Kronor i Stockholm
[13]
Erik XIV Erik XIV (1533-1577) Domenicus Verwildt.jpg 13 december 1533
på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Gustav Vasa och
Katarina av Sachsen-Lauenburg
Tronföljare 1544
vid införandet av Västerås arvförening
Kung 29 september 1560
vid faderns död
29 september 1568
tillfångatagen och avsatt
av sina bröder Johan och Karl
26 januari 1569
formellt avsatt av ständerna
26 februari 1577
Örbyhus slott i Uppland
[64]
Johan III John III of Sweden.jpg 20 december 1537
Stegeborgs slott i Östergötland
son till Gustav Vasa och
Margareta Leijonhufvud
Utropad till kung 30 september 1568
efter brodern Eriks avsättning
Erkänd som kung av ständerna
26 januari 1569
17 november 1592
på slottet Tre Kronor i Stockholm
[65]
Sigismund Martin Kober 001.jpg 20 juni 1566
Gripsholms slott
son till Johan III och
Katarina Jagellonica
Kung 17 november 1592
vid faderns död
24 juli 1599
avsatt av ständerna
19 april 1632
i Polens huvudstad Warszawa
[66]
Karl IX Charles IX of Sweden.jpg 4 oktober 1550
på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Gustav Vasa och
Magareta Leijonhufvud
Bekräftad av ständerna som riksföreståndare
24 juli 1599 vid Sigismunds avsättning
22 mars 1604
själv utropad till kung
[67]
Kung 22 mars 1604 30 oktober 1611
Nyköpingshus i Södermanland
Gustav II Adolf Gustav II of Sweden.jpg 9 december 1594
på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl IX och
Kristina av Holstein-Gottorp
Tronföljare 22 mars 1604
vid faderns trontillträde
Omyndig kung 30 oktober 1611
vid faderns död
Myndigförklarad 26 december samma år
6 november 1632
stupad i slaget vid Lützen
[68]
Kristina Swedish queen Drottning Kristina portrait by Sébastien Bourdon stor.jpg 7 december 1626
på slottet Tre Kronor i Stockholm
dotter till Gustav II Adolf och
Maria Eleonora av Brandenburg
Tronföljare från födseln
Omyndig drottning 6 november 1632
vid faderns död
Myndigförklarad 8 december 1644
6 juni 1654
abdikerad till förmån
för Karl X Gustav
9 april 1689
i Rom
[69]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

[redigera] Pfalziska ätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Karl X Gustav Sébastien Bourdons-Karl X Gustav.jpg 8 november 1622
på Nyköpinghus
son till greve
Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken
och Karl IX:s dotter Katarina
Kung 6 juni 1654
vid Kristinas abdikation
13 februari 1660
i lunginflammation i Göteborg
[70]
Karl XI Karl XI i kröningsdräkt.jpg 24 november 1655
på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl X Gustav och
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp
Omyndig kung 13 februari 1660
vid faderns död
Myndig 18 december 1672
5 april 1697
i magcancer på slottet
Tre Kronor i Stockholm
[71]
Karl XII Axel Sparre - Karl den XII, 1682-1718, kung av Sverige.jpg 17 juni 1682
på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl XI och
Ulrika Eleonora av Danmark
Omyndig kung 5 april 1697
vid faderns död
Myndigförklarad 8 november samma år
30 november 1718
stupad vid Fredrikshald i Norge
[72]
Ulrika Eleonora Ulrika Eleonora.jpg 23 januari 1688
på slottet Tre Kronor i Stockholm
dotter till Karl XI och
Ulrika Eleonora av Danmark
Utropad till drottning 5 december 1718
vid budet om Karl XII:s död
Vald av riksdagen 23 januari 1719
29 februari 1720
abdikerad till förmån för Fredrik I
24 november 1741
i Kungshuset i Stockholm
[73]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

[redigera] Hessiska ätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Fredrik I Fredrik av Hessen.jpg 28 april 1676
i Kassel i tyska Hessen
son till lantgreve
Karl av Hessen-Kassel
och Maria Amalia av Kurland
Vald till kung av riksdagen
24 mars 1720
efter Ulrika Eleonoras abdikation
25 mars 1751
av kallbrand i Kungshuset
i Stockholm
[74]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

[redigera] Holstein-Gottorpska ätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Adolf Fredrik AdFr.jpg 14 maj 1710
på tyska Gottorp
son till Kristian August av Holstein-Gottorp
och Albertina Fredrika av Baden-Durlach
Vald till tronföljare av
riksdagen 23 juni 1743
Kung 25 mars 1751
vid föregångarens död
12 februari 1771
av slaganfall
Stockholms slott
[75]
Gustav III Alexander Roslin - Gustav III.jpg 24 januari 1746
i Kungshuset i Stockholm
son till Adolf Fredrik och
Lovisa Ulrika av Preussen
Kronprins 25 mars 1751
vid faderns trontillträde
Kung 12 februari 1771
vid faderns död
29 mars 1792
av blodförgiftning
och lunginflammation på
Stockholms slott
[76]
Gustav IV Adolf Gustav IV Adolf of Sweden.jpg 1 november 1778
på Stockholms slott
son till Gustav III och
Sofia Magdalena av Danmark
Kronprins från födseln
Omyndig kung 29 mars 1792
vid faderns död
Myndig 1 november 1796
Arresterad på Stockholms
slott 13 mars 1809
Abdikerad 29 mars samma år
Formellt avsatt av riksdagen 10 maj
samma år och därefter landsförvisad
7 februari 1837
på värdshuset Vita hästen
i schweiziska Sankt Gallen
[77]
Karl XIII Charles XIII of Sweden.jpg 26 september 1748
i Kungshuset i Stockholm
son till Adolf Fredrik och
Lovisa Ulrika av Preussen
Riksföreståndare 13 mars 1809
vid Gustav IV Adolfs arrestering
6 juni 1809
själv utropad till kung
[78]
Kung 6 juni 1809 5 februari 1818
på Stockholms slott
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

[redigera] Bernadotteska ätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Karl XIV Johan
(född som Jean Baptiste Bernadotte)
CarlXIVJohnSweden.jpg 26 januari 1763
i franska Pau
son till advokaten Henri Bernadotte
och Jeanne de Saint-Jean
Vald till tronföljare
av riksdagen i Örebro
21 augusti 1810
Kung 5 februari 1818
vid föregångarens död
8 mars 1844
av kallbrand efter ett slaganfall
på Stockholms slott
[79]
Oscar I Crownprince Oscar of Sweden painted by Joseph Karl Stieler.jpg 4 juli 1799
i Frankrikes huvudstad Paris
son till Jean Baptiste Bernadotte och
Desirée Clary
Arvfurste 21 augusti 1810
vid faderns tronföljarval
Kronprins 5 februari 1818
vid faderns trontillträde
Kung 8 mars 1844 vid faderns död
8 juli 1859
av hjärntumör på Stockholms slott
[80]
Karl XV CarlXVSweden-R.JPG 3 maj 1826
på Stockholms slott
son till Oscar I och
Josefina av Leuchtenberg
Arvprins från födseln
Kronprins 8 mars 1844
vid faderns trontillträde

Regent 25 september 1857
vid faderns sjukdom
Kung 8 juli 1859
vid faderns död

18 september 1872
i tarmtuberkulos i Malmö
[81]
Oscar II Oskar2sweden-16.jpg 21 januari 1829
på Stockholms slott
son till Oscar I och
Josefina av Leuchtenberg
Tronföljare 8 juli 1859
vid föregångarens trontillträde
Kung 18 september 1872
vid föregångarens död
8 december 1907
på Stockholms slott
[82]
Gustaf V Gustaf V av Sverige.jpg 16 juni 1858
Drottningholms slott
son till Oscar II och
Sofia av Nassau
Kronprins 18 september 1872
vid faderns trontillträde
Kung 8 december 1907
vid faderns död
29 oktober 1950
på Drottningholms slott
[83]
Gustaf VI Adolf Gustaf VI Adolf av Sverige som kronprins.jpg 11 november 1882
på Stockholms slott
son till Gustaf V och
Victoria av Baden
Arvprins från födseln
Kronprins 8 december 1907
vid faderns trontillträde
Kung 29 oktober 1950
vid faderns död
15 september 1973
lasarettet i
skånska Helsingborg
[84]
Carl XVI Gustaf King Carl XVI Gustaf at National Day 2009 Cropped.png 30 april 1946
Haga slott utanför Stockholm
son till Gustaf VI Adolfs son
arvprins Gustaf Adolf och
prinsessan Sibylla
Arvprins från födseln
Kronprins 29 oktober 1950
vid Gustaf V:s död
Kung 15 september 1973
vid Gustaf VI Adolfs död
[85]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

[redigera] Tronpretendenter

  • Styrbjörn Starke – mytisk brorson till Erik Segersäll som skall ha hävdat anspråk på 980-talet.
  • Knut den store – utnämndes i slutet av 1020-talet till sveakung och präglade mynt i Sigtuna. Ungefär 10261029.
  • Två tronpretendenter vid namn Erik. Ska enligt Adam av Bremen ha stridit om tronen efter Stenkils död och båda ska tillsammans med många av Sveriges stormmän ha stupat under denna kamp. Någon mer kunskap om dem finns ej och en sentida historikers benämning av dem som Erik Stenkilsson och Erik Hedningen är en efterkonstruktion, även om det är sannolikt att åtminstone den ene till hörde den Stenkilska ätten.
  • Håkan Röde – gjorde anspråk på tronen från och med 1066.
  • Erik ÅrsällBlot-Svens son som skall ha övertagit hans anspråk på tronen och kämpat mot Inge den äldre under mitten av 1080-talet. Detta namn återkommer i flera olika berättelser (med olika attribut) från denna tid varför hans existens är starkt ifrågasatt.
  • Sverker den äldre – gjorde anspråk på tronen från och med 1125.

[redigera] Knut Långes ätt

[redigera] Folkungaätten

[redigera] Oldenburgska ätten

  • Kristian I – gjorde anspråk efter att ha blivit avsatt 1464 och fram till sin död.
  • Hans – gjorde anspråk under hela sin tid som Danmarks konung, både före och efter sin tid som svensk kung 14971501.
  • Kristian II – gjorde anspråk från 1513 till sitt tillträde som svensk kung.

[redigera] Natt och Dag/Sture?

[redigera] Vasaätten

[redigera] Holstein-Gottorpska ätten

[redigera] Se även

[redigera] Sverige

[redigera] Andra länders statsöverhuvuden

[redigera] Källor

[redigera] Noter

  1. ^ [a b] Lagerqvist (1996), s. 9
  2. ^ [a b c d] Ohlmarks, s. 8
  3. ^ Harrison (2002:a), s. 10
  4. ^ Lagerqvist (1996), s. 9 & 27
  5. ^ [a b c] Lagerqvist & Åberg, s. 5
  6. ^ Ohlmarks, s. 7-8
  7. ^ Lagerqvist (1976), s. 23; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 10
  8. ^ Lagerqvist (1976), s. 25; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 28; Ohlmarks, s. 12
  9. ^ Lagerqvist (1976), s. 26; Lagerqvist & Åberg, s. 9-10; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 14
  10. ^ Lagerqvist (1976), s. 27; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 16; Ohlmarks, s. 16
  11. ^ Lagerqvist (1976), s. 41; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 18
  12. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 10; Ohlmarks, s. 20
  13. ^ [a b c d e f g h i j] Lagerqvist (1976), s. 43; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 22
  14. ^ Ohlmarks, s. 24
  15. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 11; Ohlmarks, s. 26
  16. ^ Ohlmarks, s. 28
  17. ^ Ohlmarks, s. 30
  18. ^ Lagerqvist (1976), s. 45; Lagerqvist & Åberg, s. 12; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 34
  19. ^ Lagerqvist (1976), s. 45; Lagerqvist & Åberg, s. 12; Ohlmarks, s. 36
  20. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 12; Ohlmarks, s. 38
  21. ^ Lagerqvist (1976), s. 49; Lagerqvist & Åberg, s. 13; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 40
  22. ^ Lagerqvist (1976), s. 50; Lagerqvist & Åberg, s. 13; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 42
  23. ^ Lagerqvist (1976), s. 51; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 18; Ohlmarks, s. 44
  24. ^ Lagerqvist (1976), s. 53; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 46
  25. ^ Lagerqvist (1976), s. 54; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 48
  26. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 14; Ohlmarks, s. 50
  27. ^ Lagerqvist (1976), s. 58; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 52
  28. ^ Harrison (2002:a), s. 175; Lagerqvist (1976), s. 59; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 54
  29. ^ Lagerqvist (1976), s. 60; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 56
  30. ^ Lagerqvist (1976), s. 62; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 58
  31. ^ Dahl, s. 139; Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60; Sundberg (1999), s. 61
  32. ^ Lagerqvist (1976), s. 65; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 62
  33. ^ Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60
  34. ^ Lagerqvist (1976), s. 71; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 64
  35. ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 73; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 30; Ohlmarks, s. 66
  36. ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 75; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 68
  37. ^ Lagerqvist (1976), s. 79; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 70; Sundberg (1997), s. 32; Sundberg (1999), s. 50
  38. ^ Sundberg (1997), s. 46; Sundberg (1999), s. 50
  39. ^ Lagerqvist (1976), s. 83; Lagerqvist (1996), s. 92; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 72
  40. ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 74
  41. ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 76
  42. ^ Lagerqvist (1976), s. 90; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 78; Sundberg (1997), s. 74
  43. ^ Lagerqvist (1976), s. 103 & 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 80
  44. ^ Carlsson & Rosén, s. 77; Lagerqvist (1976), s. 103; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 194; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 200 & 250
  45. ^ Carlsson & Rosén, s. 82; Lagerqvist (1996), s. 105; Larsson (1994), s. 16; Larsson (2003), s. 205 & 212; Ohlmarks, s. 86; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201 & 254
  46. ^ Carlsson & Rosén, s. 82 & 83; Larsson (2003), s. 212 & 216; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201, 254 & 255
  47. ^ Carlsson & Rosén, s. 83; Lagerqvist (1996), s. 105; Larsson (1994), s. 16; Larsson (2003), s. 218 & 221; Ohlmarks, s. 86; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201, 256 & 258
  48. ^ Carlsson & Rosén, s. 83; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Larsson (1994), s. 23; Larsson (2003), s. 218; Ohlmarks, s. 90; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201 & 256
  49. ^ Carlsson & Rosén, s. 84 & 87; Lagerqvist (1976), s. 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21-22; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 233; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86 & 87; Sundberg (1999), s. 201
  50. ^ Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
  51. ^ Lagerqvist (1976), s. 110; Lagerqvist & Åberg, s. 22; Larsson (1994), s. 25; Ohlmarks, s. 88
  52. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 22-23
  53. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
  54. ^ Harrison (2002:b), s. 349; Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 92; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
  55. ^ Larsson (1994), s. 23; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
  56. ^ Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 25; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 94
  57. ^ Harrison (2002:b), s. 378; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
  58. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
  59. ^ Lagerqvist (1976), s. 119; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 98
  60. ^ Lagerqvist (1976), s. 121; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 100; Sundberg (1997), s. 166; Sundberg (1999), s. 279
  61. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 27
  62. ^ Lagerqvist (1976), s. 122; Lagerqvist & Åberg, s. 27; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 102
  63. ^ Lagerqvist (1976), s. 126; Lagerqvist & Åberg, s. 28; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 104
  64. ^ Lagerqvist (1976), s. 150; Lagerqvist & Åberg, s. 30; Larsson (1994), s. 39; Ohlmarks, s. 108
  65. ^ Lagerqvist (1976), s. 154; Lagerqvist & Åberg, s. 30-31; Larsson (1994), s. 43-44; Ohlmarks, s. 110
  66. ^ Lagerqvist (1976), s. 157; Lagerqvist & Åberg, s. 31-32; Larsson (1994), s. 50 & 53; Ohlmarks, s. 112
  67. ^ Lagerqvist (1976), s. 160; Lagerqvist & Åberg, s. 32-33; Larsson (1994), s. 45-46; Ohlmarks, s. 114; Petersson, s. 223
  68. ^ Lagerqvist (1976), s. 164; Lagerqvist & Åberg, s. 33; Larsson (1994), s. 64-66; Ohlmarks, s. 116
  69. ^ Lagerqvist (1976), s. 173; Lagerqvist & Åberg, s. 33-34; Larsson (1994), s. 77-78; Ohlmarks, s. 118
  70. ^ Lagerqvist (1976), s. 179; Lagerqvist & Åberg, s. 34; Larsson (1994), s. 74-76; Ohlmarks, s. 120
  71. ^ Lagerqvist (1976), s. 185; Lagerqvist & Åberg, s. 35; Larsson (1994), s. 76; Ohlmarks, s. 122
  72. ^ Lagerqvist (1976), s. 190; Lagerqvist & Åberg, s. 35-36; Larsson (1994), s. 76-77; Ohlmarks, s. 124
  73. ^ Lagerqvist (1976), s. 203; Lagerqvist & Åberg, s. 36; Larsson (1994), s. 135 & 137; Ohlmarks, s. 126
  74. ^ Lagerqvist (1976), s. 207; Lagerqvist & Åberg, s. 36-37; Larsson (1994), s. 110-111; Ohlmarks, s. 128
  75. ^ Lagerqvist (1976), s. 215; Lagerqvist & Åberg, s. 37; Larsson (1994), s. 99-101; Ohlmarks, s. 130
  76. ^ Lagerqvist (1976), s. 222; Lagerqvist & Åberg, s. 37-38; Larsson (1994), s. 113-114; Ohlmarks, s. 132
  77. ^ Lagerqvist (1976), s. 239; Lagerqvist & Åberg, s. 38-39; Larsson (1994), s. 114; Ohlmarks, s. 134
  78. ^ Lagerqvist (1976), s. 256; Lagerqvist & Åberg, s. 39; Larsson (1994), s. 166-167; Ohlmarks, s. 136
  79. ^ Lagerqvist (1976), s. 267; Lagerqvist & Åberg, s. 39-40; Larsson (1994), s. 167-169; Ohlmarks, s. 138
  80. ^ Lagerqvist (1976), s. 271; Lagerqvist & Åberg, s. 40-41; Larsson (1994), s. 180-181; Ohlmarks, s. 140
  81. ^ Lagerqvist (1976), s. 277; Lagerqvist & Åberg, s. 41-42; Larsson (1994), s. 169; Ohlmarks, s. 142
  82. ^ Lagerqvist (1976), s. 282; Lagerqvist & Åberg, s. 42-43; Larsson (1994), s. 181; Ohlmarks, s. 144
  83. ^ Lagerqvist (1976), s. 295; Lagerqvist & Åberg, s. 43; Ohlmarks, s. 146
  84. ^ Lagerqvist (1976), s. 361; Lagerqvist & Åberg, s. 43-44; Ohlmarks, s. 148
  85. ^ Lagerqvist (1976), s. 365; Lagerqvist & Åberg, s. 44-45; Ohlmarks, s. 150

[redigera] Litteratur

  • Carlsson, Sten & Rosén, Jerker, Den svenska historien 3 - Kyrka och riddarliv. Karl Knutsson och Sturetiden, Bonnier Lexikon AB, Stockholm 1992. ISBN 91-632-0005-8
  • Dahl, Per (red.), Svensk militärhistorisk atlas, Hjalmarson & Högberg, Lund 2000. ISBN 9189080-49-1
  • Harrison, Dick, Jarlens sekel - en berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront förlag, Stockholm 2002:a. ISBN 91-7324-898-3
  • Harrison, Dick, Karl Knutsson - en biografi, Historiska Media, Lund 2002:b. ISBN 91-89442-58-X
  • Lagerqvist, Lars O., Sverige och dess regenter under 1000 år, Albert Bonniers förlag AB, Stockholm 1976. ISBN 91-0-041538-3
  • Lagerqvist, Lars O., Sveriges regenter från forntid till nutid, Norstedts förlag, Stockholm 1996 (2:a upplagan). ISBN 91-1-963882-5
  • Lagerqvist, Lars O. & Åberg, Nils, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent bokförlag, Boda kyrkby 2004 (5:e rev. upplagan). ISBN 91-87064-43-X
  • Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2003 (2:a upplagan). ISBN 91-518-4217-3
  • Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, Rabén Prisma, Stockholm 1994 (2:a upplagan). ISBN 91-518-2647-X
  • Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, AWE/GEBERS / Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1979 (2:a upplagan). ISBN 91-20-04203-5
  • Petersson, Erik, Den skoningslöse - en biografi över Karl IX, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 2008. ISBN 978-91-27-02687-2
  • Sundberg, Ulf, Svenska freder och stillestånd 1249-1814, Arete – Hjalmar & Jörgen Bokförlag HB, Hargshamn 1997 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-01-7
  • Sundberg, Ulf, Medeltidens svenska krig, Hjalmarson & Högberg Bokförlag, Stockholm 1999 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-26-2

[redigera] Externa länkar