Ytterån

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 63°19′N 14°9′Ö / 63.317°N 14.150°Ö / 63.317; 14.150
Ytterån
Tätort
Land  Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Krokoms kommun
Koordinater 63°19′N 14°9′Ö / 63.317°N 14.150°Ö / 63.317; 14.150
Area 102,66 hektar
Folkmängd 204 (2010)[1]
Befolkningstäthet 1,99 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 8016
Ytteråns läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Ytteråns läge i Jämtlands län
SverigesLän2007Jämtland.svg

Ytterån är en tätort i Krokoms kommun i Jämtland. Orten är belägen vid E14.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ytteråns historia har präglats av industrin och av brunnsturismen. På 1700-talet fanns en tullkvarn, sågverk och smedja i Ytterån. År 1863 byggdes Ytterå valskvarn och på 1880-talet anlades den stora ångsågen. Industrinverksamheten ledde till att befolkningen ökade på 1870- och 1880-talen. I samband med en sågverksstrejk 1882 fick arbetarrörelsen sin start i Jämtland. År 1885 började Jämtlands äldsta missionsförsamling, Ytterå-Näldens friförsamling, sin verksamhet.

Kurortstiden[redigera | redigera wikitext]

År 1756 upptäckte prosten Tideman de hälsosamma källorna. De var tre till antalet och benämndes Ytterå hälsobrunn. Tideman tog med släkt och vänner dit. Den jämtska sociteten följde snart efter. Vid slutet av 1700-talet fanns här alltså en enklare brunnsanstalt.

Mer allmänt började källorna besökas på 1860-talet, då ett badhus byggdes. När järnvägen kom 1882 tog kurortsturismen verklig fart. Att resa från Stockholm tog då cirka 25 timmar, med nattuppehåll i Bollnäs.

1886 grundades Ytterå Brunns- och Badanstalt. Här hade man tillgång till bad i olika former, sjukgymnastik, massage och elektricitetsbehandling. Läkare från Stockholm fanns också på plats.

Ytterån hade under denna tid fem hotell och på en holme i Storsjön fanns restaurant, kägelbana och dansbana. Bad- och kurortsverksamheten upphörde mot slutet av 1910-talet.

Efter brunnsepoken fortsatte småindustrin att utvecklas i Ytterån. Här anlades till exempel en tjärfabrik och en kaggfabrik. Från och med andra hälften av 1900-talet har orten fått minskad betydelse.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ytterån 1960–2010[2]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
325
1965
  
255
1975
  
222
1990
  
250 102
1995
  
221 103
2000
  
202 103
2005
  
203 103
2010
  
204 103

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Ytteråns största sevärdhet idag är Mus-Olles museum.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]