Hotell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hotell (olika betydelser).

Ett hotell är en byggnad där rum för övernattning hyrs ut. Till skillnad från vandrarhem hyrs endast hela rum ut och inte enstaka sängar. Som regel är självhushåll inte möjligt på hotell, varför mat måste ordnas på något annat sätt, ibland i hotellets restaurang. De allra flesta hotell tillhandahåller frukost i priset och ibland även helpension.[källa behövs]

Standard och prislägen varierar avsevärt, från gemensam dusch i korridoren och frukostbricka på rummet, till hotell med flera valmöjligheter på frukostbordet än någon kan äta vid ett och samma tillfälle, badanläggning, gym, central-TV med filmvisning, restaurang, pub och butik. Hotell kan även erbjuda möjligheter att hålla affärskonferenser, kongresser och andra möten.

Det äldsta hotellet som fortfarande är i drift, är enligt Guiness rekordbok Hoshi Ryokan i Japan som öppnade år 717.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet "hotell" kommer från franskans hôtel (som i sin tur springer ur ordet hôte som betyder gäst), som ursprungligen inte hänvisar till en plats som erbjuder övernattning, utan snarare till ett stadshus eller en annan byggnad som många besöker. Det franska ordet hôtel har numera samma betydelse som det svenska hotell. Syftar man på ordets ursprungliga innebörd använder man numera hôtel particulier. Hôtel de Ville betyder dock stadshus, inte stadshotell.

Klassificering av hotell[redigera | redigera wikitext]

Klassificering av hotell används för att vägleda vid bokning av hotell. Många system använder sig av stjärnor för att signalera nivå men även andra typer av symboler används. Det finns idag inget officiellt globalt system för hotellklassificering. Inom Europa pågår ett projekt att försöka harmonisera ländernas befintliga system. Detta går under namnet Hotelstars Union.[1]

Hotell i Sverige klassificeras frivilligt enligt Hotelstars Unions 270 kriterier.[2]

Hotell i Sverige[redigera | redigera wikitext]

En byggnad där man hyr ut rum för övernattning kallades tidigare i Sverige gästgiveri. Det första hotellet som öppnades i Sverige var Bloms hôtel i Göteborg 1808. 1812 byggdes den första byggnaden avsedd som hotell, Hôtel Göta källare i samma stad. Ett av Stockholms första hotell startades 1832 av Abraham Christopher Behrens och kallades Hotell Garni. Då konstakademins byggnadsskola 1836–1837 utlyste en pristävling för "ett större värdshus eller hotell för resande" visade det att hotell hunnit bli en synonym för värdshus. Betydelsen var dock vacklande och kunde ibland även syfta på en förnäm byggnad eller representationsbyggnad för staden såsom i den ursprungliga franska betydelsen, så när Abraham Rydberg 1845 lämnade en donation för uppförandet av ett Hôtel de ville, tolkades det 1847 som ett stadshus, liknade det som uppförts i Norrköping 1802, där man förutom lokaler för stadens styrelse även inrättade festlokaler för stadens behov. När grunden 1857 lades för Hotell Rydberg tolkades det istället som just ett hotell.[3] Vid mitten av 1800-talet hade gästgiverierna råkat i vanrykte, och i många städer valde man därför att ersätta sina äldre och primitiva gästgiverier med stadshotell. En skarp gräns mellan gästgiverier och stadshotell går dock inte att dra: stadshotellet i Växjö uppfördes 1849–1852 som rådhus och gästgivargård, medan stadshotellet i Norrköping, Stora hotellet uppfört 1854–1857, redan från början kallades hotell. I Jönköping uppfördes det nya Stora hotellet 1856–1860.[3]

Unika hotell[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

Hotell förekommer ofta i populärkulturen, och det finns många filmer och TV-serier som - mer eller mindre - utspelar sig i hotellmiljö.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Hotelstars Union”. http://www.hotelstars.eu/en/. Läst 1 augusti 2012. 
  2. ^ ”Hotels in Sweden”. http://www.visita.se/hotelsinsweden. Läst 1 augusti 2012. 
  3. ^ [a b] Den svenska staden. Planering och gestaltning - från medeltid till industrialism red. Thomas Hall & Katarina Dunér. För resande herbergerande och förplägande, Staffan Nilsson s. 225-231

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]