Hoppa till innehållet

Älgsjö

För byn i Ingå, se Älgsjö, Ingå. För sjöar med snarlika namn, se Älgsjön.
Älgsjö
Alkejaevrie
By
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Västerbottens län
Kommun Åsele kommun
Distrikt Åsele
Koordinater 64°12′29″N 17°29′33″Ö / 64.20806°N 17.49250°Ö / 64.20806; 17.49250
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Åsele
Postnummer 919 92
Riktnummer 0941
Älgsjös läge i Västerbottens län
Älgsjös läge i Västerbottens län
Älgsjös läge i Västerbottens län

Älgsjö (sydsamiska: Alkejaevrie)[1] är en by i Åsele distrikt (Åsele socken) i Åsele kommun i Västerbottens län (Lappland), en knapp mil öster om Åsele tätort. Den är belägen vid korsningen mellan riksväg 92 och länsväg 365 ("militärvägen)", och söder om sjön Älgsjön.

När Älgsjö var som störst i början av 1900-talet bodde drygt 200 personer i byn. Näst Gafsele var det den största byn i Åsele socken. Idag bor ett 50-tal personer i Älgsjö.[2]

I Älgsjö har några fornfynd från stenåldern hittats: två knivar, en spjutspets, två pilspetsar och en stenklubba med skaftränna. Dessutom har en pärla av glasmosaik från vikingatid påträffats.[3] Spjutspetsen, varav endast nederdelen är bevarad, är av skiffer och har på ena sidan en runristning bestående av fyra hela runor och en bit av en femte. På andra sidan syns en inristad djurfigur och ett geografiskt ornament. Utifrån ristningarna har spetsen daterats till 500-talet, men det har också ifrågasatts om ristningarna är äkta.[4][5]

Samisk historia

[redigera | redigera wikitext]

Området kring Älgsjö utgjorde åtminstone under 1600- och 1700-talen ett lappskatteland, då med namnet Algsjö, som innehades av olika skogssamer.[6]

Nybyggarhistoria

[redigera | redigera wikitext]

I mitten av 1700-talet anlades ett nybygge i Älgsjö. Flera olika inflyttade nybyggare prövade sin lycka där, men inte förrän på 1770-talet blev bosättningen varaktig. Med tiden blev Älgsjö en stor by där flera bönder blev välbärgade sörkörare och betydelsefulla män i socknen.[7]

  1. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  2. ^ ”Älgsjö hemsida: historik”. Arkiverad från originalet den 29 november 2021. https://web.archive.org/web/20211129165419/http://www.aselebyar.nu/algsjo/index.php?expand=1&menuID=534&pageID=532. Läst 25 april 2013. 
  3. ^ Hvarfner, Harald (11 november 1957). ”Rapport över kulturhistoriska undersökningar inom dämningsområdet för Hällby kraftverk”. Riksantikvarieämbetet. Arkiverad från originalet den 7 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140307164742/http://www.sparfran10000ar.se/assets/files/Pdf-rapporter/Asele/Hallby_1957.pdf. Läst 25 april 2013. 
  4. ^ Hvarfner, Harald (1957). Fångstmän och nybyggare i Ångermanälvens källområden under järnåldern. Härnösand: Kulturhistoriska för. Murberget. Libris 1804617. http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/3/9/8/22277_ca_object_representations_media_39857_original.pdf. Läst 12 maj 2013  Arkiverad 7 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Westin Gunnar, Olofsson Sven Ingemar, red (1962). Övre Norrlands historia. D. 1, Tiden till 1600. Umeå: Norrbottens och Västerbottens läns landsting. sid. 81–82. Libris 126591 
  6. ^ Westerdahl, Christer (2008). Sydsamer: från Bottenhavet till Atlanten : en historisk introduktion till samerna i Ångermanland och Åsele lappmark med angränsande delar av Jämtland och Norge. Skärhamn: Båtdokgruppen. Libris 11310630. ISBN 978-91-87360-45-9 
  7. ^ Gavelin, Rut (1966). ”Blad ur de äldre byarnas historia”. Åsele sockenhistoria 1966,: sid. 31–84.  Libris 10327523

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]