Kommunens område motsvarar socknarnaFredrika och Åsele. I dessa socknar bildades när kommunreformen 1862 genomfördes i Lappland 1874 landskommuner med motsvarande namn.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7]
Åsele kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom av en ombildning av Åsele köping. 1974 införlivades Fredrika kommun och Dorotea kommun. 1980 utbröts området som motsvarat Doroteas kommun och återbildades som egen kommun.[8]
Blasonering: I rött fält ett framåtvänt renhuvud och mellan dess horn blomman av en näckros (Nuphar Luteum), allt av guld.[10]
Diskussion om ett kommunvapen kom igång i början av 1950-talet. Man kom fram till att en ren skulle passa. Näckrosen kom till som ett särskiljande element från andra, likartade vapen. Det fastställdes 1955. Efter sammanläggningen 1974 kom vapnet ur bruk och man diskuterade ett nytt, gemensamt vapen. Efter delningen 1980 återtogs vapnet.
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Åsele kommun med 46,5 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[11] Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 0,7 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2016 var 47,6 år (varav 46,3 år för män och 49,0 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[12]
Andelen med utländsk bakgrund var 31 december 2016 14,0 % av befolkningen, vilket är under riksgenomsnittet på 22 %. Åsele är kommunen med lägst fruktsamhet i Sverige, 0,99 för kvinnor och 0,74 för män år 2010 vilket är 50 respektive 59 procent lägre än riksgenomsnittet.[13] Kommunen har landets tjockaste invånare och 24 procent är drabbade av fetma.[14]
Befolkningsutvecklingen i Åsele kommun 1970–2015[11]
År
Folkmängd
1970
5 297
1975
4 895
1980
4 719
1985
4 342
1990
4 114
1995
4 012
2000
3 624
2005
3 322
2010
3 039
2015
2 832
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Befolkningssiffran för Dorotea kommuns område, som ingick i Åsele kommun mellan 1974 och 1979, ingår inte i den här tabellen.
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 403, eller 14,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 875 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 117, eller 3,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 499 den 31 december 2002).[15]
Bakgrund den 31 december 2016
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
376
13,08 %
199
177
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
27
0,94 %
15
12
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder
Denna tabell redovisar födelseland för Åsele kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[16]
Den 31 december 2016 hade 297 invånare (10,33 %), varav 168 män och 129 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[17]
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav tre tillhör socialdemokraterna, två tillhör opinion och åselepartiet vardera, medan centerpartiet och liberalerna har en ledamot vardera.[21]
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Afghanistan
Tyskland
Thailand
Eritrea
Finland
Syrien
Polen
Turkiet
Danmark
Norge
Iran
Bosnien och Hercegovina
Irak
Island
/
Somalia
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Åsele kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
