Morot

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Morot (olika betydelser).
Morot
Carrots with stems.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteMorotssläktet
Daucus
ArtVildmorot
D. carota
UnderartMorot
D. c. sativus
Vetenskapligt namn
§ Daucus carota sativus
Auktor(Hoffmann) Schübler & G. Martens, 1834
Hitta fler artiklar om växter med
Daucus carota subsp. maximus

Morot (Daucus carota sativus) är en underart till vildmorot (D. c. carota). Den förekommer inte vildväxande utan har förädlats fram av människan.

Morot är en populär rotfrukt och gammal som kulturväxt. Morötter är vanligen orangefärgade, även om vita, gula, röda, och lila varianter också förekommer. Till formen kan morötterna vara koniska, cylindriska eller runda (karottmorötter). Den orange färgen kommer av ämnet karoten som kan leda till att huden får en gulaktig färg om man äter morot. Detta skyddar också huden mot stark sol[1]. Morötter innehåller relativt mycket betakaroten, som är ett förstadium till A-vitamin. En rad andra ämnen som bedöms som viktiga för människans hälsa har också påträffats i morötter.[2]

Moroten är en tvåårig ört som kan bli nästan en meter hög. Den blommar i juli-augusti med vita blommor under andra året och hela plantan dör efter frösättningen. Morötter odlas för att användas som livsmedel dock normalt som ettåriga, med skörd samma år som sådden. Därför är det många som inte tänker på att den är tvåårig.

Odling[redigera | redigera wikitext]

Moroten har en lång historia som kulturväxt. Den har sitt ursprung i Asien, förmodligen i det område som nu är Afghanistan. Morot odlades i medelhavsområdet redan för 2000 år sedan. Odlingen nådde Nordeuropa under medeltiden, med klosterväsendet.[3][4]

Den ursprungliga asiatiska varianten var från början starkt violett. Den kom till Europa via Spanien och efter det sattes en mer intensiv förädling av grödan igång. Fram till 1500-talet var den violett, purpur, röd eller svart. Under 1600-talet kom en blekgul mutation fram och under 1700-talet fick holländarna fram den orange morot som är vanlig idag.[5]

Morötter kan odlas över hela världen där jordmånen är lämplig men är bäst anpassad till och odlas mest i områden med tempererat klimat. Den odlas i köksträdgårdar, i småbruk och i storskalig kommersiell odling. Mest morötter odlas i Kina, Ryssland och USA och i Europa. I Europa är Polen, Ukraina, Storbritannien, Italien, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Belgien och Vitryssland bland de länder som odlar mest. Andra länder med stor odling är Japan, Turkiet, Mexiko, Kanada, Marocko, Indien och Indonesien.[6]

I Sverige kan morötter odlas i hela landet. De områden där flest odlingar finns är Skåne, Gotland, Halland, Västergötland och Östergötland.[7]

Näringsinnehåll[redigera | redigera wikitext]

Moroten innehåller i genomsnitt 0,6 % proteiner, 0,2 % fett, 2,5 % fibrer, 5,4 % sockerarter, 5,6 % kolhydrater.[8] Den innehåller också 86 - 92 % vatten och 0,8 % aska. Den gula färgen beror på närvaron av karotin, som människan behöver få i sig för att kunna bilda A-vitamin.[9]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Morötter i olika färger.

Morötter kan ätas antingen hela, tärnade, rivna eller pressas till morotsjuice i sin råa form. De kan också ingå i sallader, soppor och stuvningar eller ätas kokta som en egen rätt. Ett populärt bakverk är den mjuka morotskakan, och på många julbord är morotslådan ett måste. Blasten kan också ätas, men används tämligen sällan.

Rivna morötter kan med fördel blandas in i pannkaksmet och deg till matbröd.

I slutet av åttiotalet dök minimorötterna eller babymorötterna upp. Det är skalade morötter som har skurits i formar och därmed ser likadana ut. Sådana morötter är i allmänhet bara ett par centimeter långa, och säljs till exempel på snabbmatsrestauranger som ett nyttigare alternativ till pommes frites. Minimorötter är även en vanlig ingrediens i pickles.

Morötter skärs ibland i tunna stavar, morotsstavar, och serveras som tilltugg tillsammans med gräddfilsdipp som ett alternativ till potatischips.

Morötter skurna på tvären i tunna skivor kallas ibland morotslantar eftersom skivorna kan liknas vid mynt.

Söt morotssylt är så gott som okänt i Sverige, men är vanligt på sina håll, exempelvis i Portugal och Storbritannien. (I ett EU-direktiv från 2001 definieras morötter som en frukt, eftersom morotssylt är en delikatess i Portugal.[10])

Utanför matlagningen har moroten också användning som djurfoder.

Morotsplanta

Dialektalt kallas morötter barkanrot. [11]

Populärkulturell roll[redigera | redigera wikitext]

En vanlig missuppfattning i populärkulturen är att man kan locka en åsna att gå framåt om man hänger en morot i en lina på en stång framför djuret. Ett annat sätt är att driva på åsnan med en piska, och "morot och piska" har blivit ett talesätt för olika slags drivkrafter i all mänsklig verksamhet. Ursprunget för detta talesätt har angivits vara Winston Churchills uttalande vid en presskonferens den 25 maj 1943: We shall continue to operate on the Italian donkey at both ends, with a carrot and with a stick.[12] Men talesättet förekom i engelska redan 1789.[13] I andra språk är moroten ersatt av sötebröd (tyska) eller pepparkakor (ryska). Moroten har även en populärkulturell roll som näsan på en snögubbe.

Morotens dag eller internationella morotsdagen firas den 4 april varje år.[14]

Myten om syn[redigera | redigera wikitext]

Morötter förbättrar inte synen om du redan har bra syn. Myten om att morötter kan förbättra synen kommer troligtvis från det faktum att A-vitaminbrist kan påverka synen negativt, ett intag av A-vitaminfyllda morötter kan då återställa synförmågan. Under andra världskriget spred brittiska flygvapnet ett rykte att den plötsliga ökningen i antalet nedskjutna tyska bombplan berodde på att deras piloter genom en morotsrik diet fått mycket bättre mörkerseende. Detta rykte hade till syfte att dölja den riktiga orsaken, radarn.[15]

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

Carota sativa (Hoffm.) Rupr.
Carota sylvestris Rupr.
Daucus abyssinicus C.A. Mey.
Daucus carota Mill. nom. illeg.
Daucus carota convar. afganicus Setchkarev in Krasochkin & al. nom. inval.
Daucus carota convar. sativus (Hoffm.) Setchkarev in Krasochkin & al. nom. inval.
Daucus carota subsp. sativus (Hoffm.) Arcang. nom. illeg.
Daucus carota var. atrorubens Alef.
Daucus carota var. sativus Hoffm.
Daucus sativus (Hoffm.) Pass.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ www.drweil.com Arkiverad 19 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. läst 20120505
  2. ^ Brandt, K; Christensen, L. P; Hansen-Møller, J. ”Health promoting compounds in vegetables and fruits: A systematic approach for identifying plant components with impact on human health”. Trends in Food Science & Technology 15 (7–8): sid. 384–393. doi:10.1016/j.tifs.2003.12.003. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S092422440400007X. Läst 22 mars 2016. 
  3. ^ "morot". NE.se. Läst 8 juli 2013.
  4. ^ "Morot". Shenet.se. Läst 8 juli 2013.
  5. ^ ”Ekolådan - Morot”. https://ekoladan.se/ravaror/morot. Läst 10 februari 2018. 
  6. ^ Statistik om morotsodling från World Carrot Museum (2006)
  7. ^ Odling av morot Arkiverad 5 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., LivsmedelsSverige
  8. ^ Morot på livsmedelsdatabasen Fineli
  9. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
  10. ^ Europeiska rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001
  11. ^ Barkan-rot i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  12. ^ Pelle Holm (1989). ”"Morot"”. Bevingade ord (15:e utgåvan) 
  13. ^ Bureau of National Affairs: White Collar Report
  14. ^ ”Den årliga morotens dag”. http://www.carrotday.com/homeswedish.htm. Läst 20 januari 2017. 
  15. ^ http://www.snopes.com/food/ingredient/carrots.asp Urban Legends Reference Page om morötter och synen. (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]