Morot

För andra betydelser, se Morot (olika betydelser).

Morot
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Araliaordningen Apiales
Familj	Flockblommiga växter Apiaceae
Släkte	Morotssläktet Daucus
Art	Vildmorot D. carota
Underart	Morot D. c. sativus
Vetenskapligt namn
§ Daucus carota sativus
Auktor	(Hoffmann) Schübler & G. Martens, 1834
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Morot (Daucus carota sativus) är en underart till vildmorot (D. c. carota). Den förekommer inte vildväxande utan har uppstått i kultur, förmodligen i Afghanistan.

Morot är en populär rotfrukt och gammal som kulturväxt. Morötter är vanligen orangefärgade, även om vita, gula, röda, och lila varianter också förekommer. Till formen kan morötterna vara koniska, cylindriska eller runda (karottmorötter). Den orange färgen kommer av ämnet karoten som kan leda till att huden får en gulaktig färg om man äter morot. Detta skyddar också huden mot stark sol. Morötter innehåller relativt mycket betakaroten, som är ett förstadium till A-vitamin.

Beskrivning

Moroten är en tvåårig ört som kan bli nästan en meter hög. Den blommar i juli-augusti med vita blommor under andra året och hela plantan dör efter frösättningen. Morötter odlas för att användas som livsmedel dock normalt som ettåriga, med skörd samma år som sådden. Därför är det många som inte tänker på att den är tvåårig.

Odling

Moroten har en lång historia som kulturväxt och odlades i medelhavsområdet redan för 2000 år sedan. Odlingen nådde Nordeuropa under medeltiden, med klosterväsendet.

Morötter kan odlas över hela världen där jordmånen är lämplig men är bäst anpassad till och odlas mest i områden med tempererat klimat. Den odlas i köksträdgårdar, i småbruk och i storskalig kommersiell odling. Mest morötter odlas i Kina, Ryssland och USA och i Europa. I Europa är Polen, Ukraina, Storbritannien, Italien, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Belgien och Vitryssland bland de länder som odlar mest. Andra länder med stor odling är Japan, Turkiet, Mexiko, Kanada, Marocko, Indien och Indonesien.

I Sverige kan morötter odlas i hela landet. De områden där flest odlingar finns är Skåne, Gotland, Halland, Västergötland och Östergötland.

Näringsinnehåll

Moroten innehåller i genomsnitt 0,6 % proteiner, 0,2 % fett, 2,5 % fibrer, 5,4 % sockerarter, 5,6 % kolhydrater. Den innehåller också 86 - 92 % vatten och 0,8 % aska. Den gula färgen beror på närvaron av karotin, som innehåller mycket A-vitamin.

Användning

Morötter i olika färger.

Morötter kan ätas antingen hela, tärnade, rivna eller pressas till morotsjuice i sin råa form. De kan också ingå i sallader, soppor och stuvningar eller ätas kokta som en egen rätt. Ett populärt bakverk är den mjuka morotskakan, och på många julbord är morotslådan ett måste. Blasten kan också ätas, men används tämligen sällan.

Rivna morötter kan med fördel blandas in i pannkaksmet och deg till matbröd.

I slutet av åttiotalet dök minimorötterna eller babymorötterna upp. Det är skalade morötter som har skurits i formar och därmed ser likadana ut. Sådana morötter är i allmänhet bara ett par centimeter långa, och säljs till exempel på snabbmatsrestauranger som ett nyttigare alternativ till pommes frites. Minimorötter är även en vanlig ingrediens i pickles.

Morötter skärs ibland i tunna stavar, morotsstavar, och serveras som tilltugg tillsammans med gräddfilsdipp som ett alternativ till potatischips.

Morötter skurna på tvären i tunna skivor kallas ibland morotslantar eftersom skivorna kan liknas vid mynt.

Söt morotssylt är så gott som okänt i Sverige, men är vanligt på sina håll, exempelvis i Portugal och Storbritannien. (I ett EU-direktiv från 2001 definieras morötter som en frukt, eftersom morotssylt är en delikatess i Portugal.)

Utanför matlagningen har moroten också användning som djurfoder.

Morotsplanta

Dialektalt kallas morötter barkanrot.

Populärkulturell roll

En vanlig missuppfattning i populärkulturen är att man kan locka en åsna att gå framåt om man hänger en morot på en stång framför djuret. Ett annat sätt är att driva på åsnan med en piska, och "morot och piska" har blivit ett talesätt för olika slags drivkrafter i all mänsklig verksamhet. Ursprunget för detta talesätt har angivits vara Winston Churchills uttalande vid en presskonferens den 25 maj 1943: We shall continue to operate on the Italian donkey at both ends, with a carrot and with a stick. Men talesättet förekom i engelska redan 1789. I andra språk är moroten ersatt av sötebröd (tyska) eller pepparkakor (ryska). Slutligen har moroten en populärkulturell roll som näsan på en snögubbe.

Myten om syn

Morötter förbättrar inte synen om du redan har bra syn. Myten om att morötter kan förbättra synen kommer troligtvis från det faktum att A-vitaminbrist kan påverka synen negativt, ett intag av A-vitaminfyllda morötter kan då återställa synförmågan. Under andra världskriget spred brittiska flygvapnet ett rykte att den plötsliga ökningen i antalet nedskjutna tyska bombplan berodde på att deras piloter genom en morotsrik diet fått mycket bättre mörkerseende. Detta rykte hade till syfte att dölja den riktiga orsaken, radarn.

Synonymer

Carota sativa (Hoffm.) Rupr.

Carota sylvestris Rupr.

Daucus abyssinicus C.A. Mey.

Daucus carota Mill. nom. illeg.

Daucus carota convar. afganicus Setchkarev in Krasochkin & al. nom. inval.

Daucus carota convar. sativus (Hoffm.) Setchkarev in Krasochkin & al. nom. inval.

Daucus carota subsp. sativus (Hoffm.) Arcang. nom. illeg.

Daucus carota var. atrorubens Alef.

Daucus carota var. sativus Hoffm.

Daucus sativus (Hoffm.) Pass.

Externa länkar

• Den virtuella floran
• Morot i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Moroten – odlarens mästarprov  PDF
• Descriptors for Wild and Cultivated Carrots
• Wikimedia Commons har media som rör Morot.
  Bilder & media
• Morot på livsmedeldatabasen Fineli