Morot

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Morot (olika betydelser).
Morot
Carrot.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteMorotssläktet
Daucus
ArtVildmorot
D. carota
UnderartMorot
D. c. sativus
Vetenskapligt namn
§ Daucus carota sativus
Auktor(Hoffm.) Schübler & G.Martens, 1834
Synonymer
Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora * 1. Växtens topp i blom och där bakom ett rosettblad * 2. Pålrot av ett odlat exemplar * 3. Klyvfrukt, förstoring × 5 * 4. Delfrukt i tvärsnitt, förstoring × 10
Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora
  • 1. Växtens topp i blom och där bakom ett rosettblad
  • 2. Pålrot av ett odlat exemplar
  • 3. Klyvfrukt, förstoring × 5
  • 4. Delfrukt i tvärsnitt, förstoring × 10
Hitta fler artiklar om växter med

Morot (Daucus carota sativus) är en populär rotfrukt och gammal kulturväxt, vanligen orangefärgade, men förekommer även i vita, gula, röda, lila och svarta varianter. Till formen kan de vara koniska, cylindriska eller klotformade (karottmorötter).[1][2][3] Alla dessa är framodlade former av vildmorot (Daucus carota) som naturligt förekommer i Europa och sydvästra Asien. Den framodlade moroten härstammar förmodligen från Persien och odlades ursprungligen för sina blad och frön. Vanligtvis äts idag pålroten, även om både stammen och bladen också är ätliga. Dagens morötter har selektivt framodlats för att pålroten ska bli större, mer välsmakande och mindre träig.

Moroten är en tvåårig ört inom familjen flockblommiga växter och kan bli nästan en meter hög. Den blommar med vita blommor under andra året och hela plantan dör efter frösättning. Snabbväxande kultivarer blir färdiga på tre månader efter sådd medan mer långsamväxande tar ytterligare en månad. Roten innehåller höga halter av alfa- och betakaroten och är en bra källa för vitamin A, vitamin K och vitamin B6.

USA:s Food and Agriculture Organization (FAO) rapporterade 2018 att det producerades 40 miljoner ton morötter och rovor globalt och att 45% av världsproduktionen sker i Kina. Morötter används på en rad olika sätt i många länder, både rå och tillagad.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

En illustration beskriven som Staphylinos Keras, vilket kan översättas som "odlad morot", men där σταφυλινος (staphylinos) även betydde palsternacka. Ur kodexen Juliana Anicia, 500-talet e.Kr, vilket är en kopia av ett verk av den grekiska läkaren och botanikern Dioskorides från första århundradet e.Kr.

På fornsvenska hette morot mororot, från lågtyskans morwortel där wortel betyder "rot", vilket ursprungligen härstammar från urgermanskans murhǭ, som ungefär kan översättas till "ätbar rot". Förledet "mor" eller "moro" kan vara etymologiskt identiskt med mura, som i växten gåsmura, vars rot förr under nödår använts till människoföda.[4][5] På fornengelska hette morot moru eller more vilket har samma ursprung som svenskans morot, vilket även gäller för ryskans морковь (morkov).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Både historiska källor och genetiska studier indikerar att den framodlade moroten har sitt ursprung i Centralasien.[1][2] Ursprungsplantorna härstammar förmodligen ifrån Persien i regioner som idag är Iran och Afghanistan, vilket fortfarande utgör centrum för den största mångfalden av vildmorot. Förmodligen utgick man ifrån en naturligt förekommande underart av vildmorot vilket utgjorde grunden för den selektiva odling som sedan skett genom århundradena för att minska dess bitterhet, öka sötman och minimera träigheten i roten. Det är denna process som lett fram till dagens morötter.[6][7]

När moroten först började odlas var det för dess aromatiska blad och frön. Morotsfrön från 2000–3000 f.Kr har återfunnits i Schweiz och södra Tyskland.[8] Vissa närbesläktade arter odlas fortfarande för sina blad och frön, som persilja, koriander, fänkål, anis, dill och kummin. Den äldsta kända källan som kanske nämner morot är från första århundradet e.Kr[9] där det står att romarna åt en rot som kallades pastinaca,[10] som kan ha varit antingen morot eller den närbesläktade palsternackan.[11]

Förmodligen samma växt finns avbildad i den östromerska Juliana Anicia kodexen från 500-talets Konstantinopel vilket är en kopia av den grekiska läkaren och botanikern Dioskorides farmakognosiska verk De Materia Medica från första århundradet, där den beskrivs som σταφυλινος (Staphylinos), vilket även betydde palsternacka. Tre olika sorter är avbildade och texten säger att roten kan kokas och ätas.[12] I en annan kopia, Kodex Neapolitanes från sent 500- eller tidigt 600-tal innehåller ungefär samma illustration men där är roten lila.[13]

Den framodlade moroten introducerades till Spanien av morerna under 700-talet.[14] På 900-talet var morötter från Västafrika, Indien och Europa lila.[15] Vid den här tiden odlades den moderna moroten fram i Afghanistan.[9] Den bysantiske forskaren Simeon Seth beskreb under 1000-talet både röda och gula morötter,[16] vilket även görs på 1200-talet av den arabisk-andalusiska agronomen Ibn al-'Awwam.[17] På 1100-talet förekommer odlade morötter i Kina,[18] och på 1500- eller 1600-talet i Japan.[19] Med klosterväsendet nådde odlingen av morot Nordeuropa under medeltiden.[20][21]

Det finns många påståenden att holländska odlare ska ha tagit fram orange morötter på 1600-talet för att hedra den dåvarande holländska flaggan och Vilhelm III av Oranien.[15][22] Många auktoriteter hävdar dock att det inte finns några riktiga bevis för detta påstående.[23] Den moderna moroten beskrevs ungefär vid den här tiden av den engelska fornforskaren John Aubrey (1626–1697): "Morötter såddes första gången vid Beckington i Somersetshire. Vissa mycket gamla män [1668] kom ihåg när de första gången kom hit."[24][25] Europeiska nybyggare introducerade växten i de amerikanska kolonierna på 1600-talet.[26]

Odling[redigera | redigera wikitext]

Morötter kan odlas över hela världen där jordmånen är lämplig, men är bäst anpassad till områden med tempererat klimat. Den odlas i köksträdgårdar, i småjordbruk och storskaligt kommersiellt. Mest morötter odlas i Kina, Ryssland och USA och i Europa. I Europa är Polen, Ukraina, Storbritannien, Italien, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Belgien och Belarus bland de länder som odlar mest. Andra länder med stor odling är Japan, Turkiet, Mexiko, Kanada, Marocko, Indien och Indonesien.[27]

Odling i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige kan morötter odlas i hela landet. De områden där flest odlingar finns är Skåne, Gotland, Halland, Västergötland och Östergötland.[28] År 2008 odlades i Sverige 91 600 ton, varav 1/3 i Skåne län.

Näringsinnehåll[redigera | redigera wikitext]

Odlade morötter i olika färger.

Genomsnittligt innehåll i 100 g morötter:[29] Exakt innehåll varierar med växtplatsens odlingsbetingelser.

Energi 172 kJ (41 kcal)

Ämne %  Mängd [30] 
Vatten 85 88,29 g
Kolhydrater 5,6 9,58 g
varav sockerarter <6,3 g
Sockerarter 4,74 g
Kostfibrer 2,5 2,8 g
Aska 0,8
Proteiner 0,6 930 mg
Kalium 320 mg
Fett 0,2 <240 mg
varav mättat fett 37 mg
          enkelomättat fett 14 mg
          fleromättat fett 117 mg
Natriumklorid a) ("salt") <80 mg
Natrium 69 mg
Fosfor 35 mg
Kalcium 33 mg
Magnesium 12 mg
Kolin 8,8 mg
Betakaroten 8,285 mg
Askorbinsyra (C-vitamin) 5,9 mg
Alfakaroten 3,477 mg
Niacin (B3-vitamin) 983 μg
Retinol (A-vitamin, referensekvivalent) 835 μg
Alfatokoferol (E-vitamin) 660 μg
Tiamin (B1-vitamin) 660 μg
Riboflavin (B2-vitamin) 580 μg
Järn 300 μg
Lutein + zeaxantin 256 μg
Zink 240 μg
B6-vitamin-gruppen b) 138 μg
Koppar 45 μg
Folsyra (B9-vitamin) 19 μg
Fyllokinon (K1-vitamin) 13,2 μg
Lykopen 1 μg
Selen 100 ng
––––––––––
a) Enbart från naturligt förekommande natrium
b) Pyridoxin + pyridoxamin + pyridoxal (C8H9NO3)

Den gula färgen beror på närvaron av karotin, som människan behöver få i sig för att kunna bilda A-vitamin.[31]

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Världens 15 största producenter av morötter[32]
Nr Område Produktion
(ton)		 Andel
(%)
1 Kina Kina &&&&&&&017904421.&&&&&017 904 421 44,77
2 Uzbekistan Uzbekistan &&&&&&&&02185113.&&&&&02 185 113 5,46
3 USA USA &&&&&&&&01497670.&&&&&01 497 670 3,74
4 Ryssland Ryssland &&&&&&&&01408348.&&&&&01 408 348 3,52
5 Ukraina Ukraina &&&&&&&&&0841840.&&&&&0841 840 2,10
6 Storbritannien Storbritannien &&&&&&&&&0824731.&&&&&0824 731 2,06
7 Polen Polen &&&&&&&&&0726369.&&&&&0726 369 1,82
8 Turkiet Turkiet &&&&&&&&&0644367.&&&&&0644 367 1,61
9 Indonesien Indonesien &&&&&&&&&0636873.&&&&&0636 873 1,59
10 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&0625357.&&&&&0625 357 1,56
11 Japan Japan &&&&&&&&&0612050.&&&&&0612 050 1,53
12 Indien Indien &&&&&&&&&0583405.&&&&&0583 405 1,46
13 Kazakstan Kazakstan &&&&&&&&&0566440.&&&&&0566 440 1,42
14 Italien Italien &&&&&&&&&0546673.&&&&&0546 673 1,37
15 Nederländerna Nederländerna &&&&&&&&&0545099.&&&&&0545 099 1,36
16 Sverige Sverige (2008)[33] &&&&&&&&&&091600.&&&&&091 600 0,23
Total världsproduktion &&&&&&&039996289.&&&&&039 996 289 100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2018.[34]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Morötter kan ätas antingen hela, tärnade, rivna eller pressas till morotsjuice i sin råa form. De kan också ingå i sallader, soppor, stuvningar och gratänger (som morotslåda) eller ätas kokta som en egen rätt. Bladen och fröna kan också ätas, men används mer sällan.

Rivna morötter kan blandas i pannkaksmet och i deg till matbröd, samt är huvudingrediens i morotskaka.

I slutet av åttiotalet dök minimorötterna eller babymorötterna upp. Det är skalade morötter som har skurits i formar och därmed ser likadana ut. Sådana morötter är i allmänhet bara ett par centimeter långa, och säljs till exempel på snabbmatsrestauranger som ett nyttigare alternativ till pommes frites. Minimorötter är även en vanlig ingrediens i pickles.

Morötter skärs ibland i tunna stavar, morotsstavar, och serveras som tilltugg tillsammans med gräddfilsdipp som ett alternativ till potatischips.

Morötter skurna på tvären i tunna skivor kallas ibland morotslantar eftersom skivorna kan liknas vid mynt.

Söt morotssylt är vanligt på sina håll, exempelvis i Portugal och Storbritannien. I ett EU-direktiv från 2001 definieras morötter som en frukt, eftersom morotssylt är en delikatess i Portugal.[35]

Utanför matlagningen har moroten också användning som djurfoder.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt  Referens   Kommentar 
Barkanrot Skåne [36]
Barkenrot Halland
Barkenarot Skåne Vemmenhög, Gärds härad
Gula rödder Skåne (Oxie), Halland
Rod Skåne, Halland Plural rödder

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

En vanlig missuppfattning i populärkulturen är att man kan locka en åsna att gå framåt om man hänger en morot i en lina på en stång framför djuret. Ett annat sätt är att driva på åsnan med en piska, och "morot och piska" har blivit ett talesätt för olika slags drivkrafter i all mänsklig verksamhet. Ursprunget för detta talesätt har angivits vara Winston Churchills uttalande vid en presskonferens den 25 maj 1943: We shall continue to operate on the Italian donkey at both ends, with a carrot and with a stick.[37] Men talesättet förekom i engelska redan 1789.[38] I andra språk är moroten ersatt av sötebröd (tyska) eller pepparkakor (ryska). Moroten har även en populärkulturell roll som näsan på en snögubbe.

Morotens dag eller internationella morotsdagen firas den 4 april varje år.[39]

Myten om syn[redigera | redigera wikitext]

Morötter förbättrar inte synen om du redan har bra syn. Myten om att morötter kan förbättra synen kommer troligtvis från det faktum att A-vitaminbrist kan påverka synen negativt, ett intag av A-vitaminfyllda morötter kan då återställa synförmågan. Under andra världskriget spred brittiska flygvapnet ett rykte att den plötsliga ökningen i antalet nedskjutna tyska bombplan berodde på att deras piloter genom en morotsrik diet fått mycket bättre mörkerseende. Detta rykte hade till syfte att dölja den riktiga orsaken, radarn.[40]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Iorizzo, Massimo; Curaba, Julien; Pottorff, Marti; Ferruzzi, Mario G.; Simon, Philipp; Cavagnaro, Pablo F. (2020-08-07). ”Carrot Anthocyanins Genetics and Genomics: Status and Perspectives to Improve Its Application for the Food Colorant Industry”. Genes 11 (8): sid. 906. doi:10.3390/genes11080906. ISSN 2073-4425. PMID 32784714. 
  2. ^ [a b] Iorizzo, Massimo; Senalik, Douglas A.; Ellison, Shelby L.; Grzebelus, Dariusz; Cavagnaro, Pablo F.; Allender, Charlotte; Brunet, Johanne; Spooner, David M.; et al. (2013). ”Genetic structure and domestication of carrot (Daucus carota subsp. sativus) (Apiaceae)”. American Journal of Botany 100 (5): sid. 930–938. doi:10.3732/ajb.1300055. PMID 23594914. 
  3. ^ Sifferlin, Alexandra, ”Eat This Now: Rainbow Carrots”, Time, http://healthland.time.com/2013/08/20/eat-this-now-rainbow-carrots/, läst 27 januari 2018 
  4. ^ https://www.saob.se/artikel/?unik=M_1261-0380.lTmF
  5. ^ https://www.saob.se/artikel/?unik=M_1481-0274.DFh9
  6. ^ Rose, F. (2006). The Wild Flower Key. London: Frederick Warne. Sid. 346. ISBN 978-0-7232-5175-0. 
  7. ^ Mabey, R. (1997). Flora Britannica. London: Chatto and Windus. Sid. 298. ISBN 978-1-85619-377-1. 
  8. ^ Rubatsky, V. E.; Quiros, C. F.; Siman, P. W. (1999). Carrots and Related Vegetable Umbelliferae, CABI Publishing, sid:6, ISBN 978-0-85199-129-0
  9. ^ [a b] Simon, Philipp W.; Freeman, Roger E.; Vieira, Jairo V.; Boiteux, Leonardo S.; Briard, Mathilde; Nothnagel, Thomas; Michalik, Barbara; Kwon, Young-Seok (2008). "Carrot". Vegetables II. Handbook of Plant Breeding. 2. New York, NY: Springer, sid:328, ISBN 978-0-387-74108-6.
  10. ^ Encyclopedia of Food and Health. Elsevier Science. 2015. Sid. 387. ISBN 978-0-12-384953-3. https://books.google.com/books?id=O-t9BAAAQBAJ&pg=RA4-PA387. 
  11. ^ Zohary, Daniel; Hopf, Maria (2000). Domestication of Plants in the Old World (3rd). Oxford University Press. Sid. 203. 
  12. ^ Folio 312, 313, 314, Juliana Anicia Codex
  13. ^ Janick, Jules; Stolarczyk, John (May 2012). ”Ancient Greek Illustrated Dioscoridean Herbals: Origins and Impact of the Juliana Anicia Codex and the Codex Neopolitanus”. Not Bot Horti Agrobo 40 (1): sid. 9–17. doi:10.15835/nbha4017767. https://www.researchgate.net/publication/290309500. 
  14. ^ Krech III, Shepard; Merchant, Carolyn; McNeill, John Robert, reds (2004). [[[:Mall:Google books]] Encyclopedia of World Environmental History]. "3: O–Z, Index". Routledge. Sid. 1071–. ISBN 978-0-415-93735-1. Mall:Google books. 
  15. ^ [a b] ”Carrots return to purple roots”. BBC. May 16, 2002. http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/1991768.stm. 
  16. ^ Dalby, Andrew (2003). Food in the Ancient World from A to Z. Psychology Press. Sid. 75. ISBN 978-0-415-23259-3. https://books.google.com/books?id=FtIXAe2qYDgC&pg=PA75. 
  17. ^ Staub, Jack E. (2010). Alluring Lettuces: And Other Seductive Vegetables for Your Garden. Gibbs Smith. Sid. 230. ISBN 978-1-4236-0829-5. https://books.google.com/books?id=qbMz7YrTBMEC&pg=PA230. 
  18. ^ 王繼先. 紹興校定經史證類備急本草. https://dl.ndl.go.jp/info:ndljp/pid/2555899/20. 
  19. ^ 主婦の友社編 (2011-02-20). 野菜まるごと大図鑑. 主婦の友社. Sid. 68–73. ISBN 978-4-07-273608-1. 
  20. ^ "morot". NE.se. Läst 8 juli 2013.
  21. ^ "Morot". Shenet.se. Läst 8 juli 2013.
  22. ^ ”How did carrots become orange?”. The Economist. 2018-09-26. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/the-economist-explains/2018/09/26/how-did-carrots-become-orange. 
  23. ^ Greene, Wesley (2012). Vegetable Gardening the Colonial Williamsburg Way: 18th-Century Methods for Today's Organic Gardeners. Rodale. Sid. 81. ISBN 978-1-60961-162-0. https://books.google.com/books?id=KFQMt1Ww6osC&pg=PA81. 
  24. ^ Carrots were first sown at Beckington in Somersetshire. Some very old Man there [in 1668] did remember their first bringing hither."
  25. ^ Oliver Lawson Dick, ed. Aubrey's Brief Lives. Edited from the Original Manuscripts, 1949, p. xxxv.
  26. ^ Rubatsky, V. E.; Quiros, C. F.; Siman, P. W. (1999). Carrots and Related Vegetable Umbelliferae. CABI Publishing, sid:6–7, ISBN 978-0-85199-129-0.
  27. ^ Statistik om morotsodling Arkiverad 17 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine. från World Carrot Museum (2006)
  28. ^ Odling av morot Arkiverad 5 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., LivsmedelsSverige
  29. ^ Morot på livsmedelsdatabasen Fineli
  30. ^  USDA
  31. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
  32. ^ Ingående i definitionen för Carrots and turnips anger FAO som (på engelska) "Daucus carota. Trade data may include turnips (Brassica rapa var. rapifera)."
  33. ^ Livsmedelsverket
  34. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 15 juni 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 4 juli 2020. 
  35. ^ Europeiska rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001
  36. ^ Barkan-rot i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  37. ^ Pelle Holm (1989). ”"Morot"”. Bevingade ord (15:e utgåvan) 
  38. ^ Bureau of National Affairs: White Collar Report
  39. ^ ”Den årliga morotens dag”. http://www.carrotday.com/homeswedish.htm. Läst 20 januari 2017. 
  40. ^ http://www.snopes.com/food/ingredient/carrots.asp Urban Legends Reference Page om morötter och synen. (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Morot&oldid=50464580"