Hoppa till innehållet

Kyrkoåret

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kyrkoår)
Kyrkoåret inom den lutherska kyrkotraditionen och norra halvklotets årstider i tempererade klimatzoner.

Kyrkoåret eller det liturgiska året är hur de olika högtiderna fördelas över året i den kristna kyrkan. Kyrkoårets äldsta grund är firandet av Jesu uppståndelse varje söndag. Ur detta växte kyrkoåret successivt fram, under några hundra år efter Jesu liv[1] och i dag finns både likheter och skillnader mellan olika samfund.[2]

Västlig kristendoms och östkyrkans traditioner, och därmed även deras kyrkoår, skiljer sig något. Kyrkoåret i Svenska kyrkan, landets största kyrkosamfund och dess tidigare statskyrka, är en variant av det västkyrkliga kyrkoåret, och största delarna är därför identiska med Romersk-katolska kyrkan, Anglikanska kyrkogemenskapen samt ett antal mindre samfund som stammar ur någon av dessa kyrkor.

Första advent inleder Svenska kyrkans liturgiska år.

Kyrkoåret i Romersk-katolska kyrkan

[redigera | redigera wikitext]
Romerska ritens liturgiska år (engelska).

Katolska kyrkans kyrkoår innehåller påbjudna helgdagar, då en utövande katolik förväntas gå i mässan. Samtliga söndagar är också påbjudna, men vissa helgdagar anses extra viktiga att närvara vid. Olika helgdagars status kan skilja mellan olika delkyrkor; nedanstående gäller inte alla unierade kyrkor. Vilka helgdagar som är påbjudna varierar även i viss mån mellan olika stift. Dagarna kan förskjutas till närmaste söndag.

Påbjudna helgdagar inom Stockholms katolska stift

[redigera | redigera wikitext]

I Stockholms katolska stift är de påbjudna högtiderna enligt följande:

Inte längre påbjudna helgdagar för katoliker i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Från och med 30 november 2016 är inte längre dessa dagar påbjudna högtider inom Stockholms katolska stift enligt Gudstjänstkongregationens beslut.[3]

Kyrkoåret i Svenska kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Västkyrkans, och därmed Svenska kyrkans, kyrkoår börjar med första söndagen i advent.[4] Regler för Svenska kyrkans kyrkoår finns i 2003 års evangeliebok.

Kyrkans sön- och helgdagar

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans sön- och helgdagar är uppdelade efter dem som har ett tema som lyfter fram Jesu liv och gärningar enligt Nya testamentet samt övriga helgdagar. Julen och påsken, som firas för Jesu födelse respektive uppståndelse, är centrala och har både förberedelsetid och efterfirningstid. Söndagarna efter trettondedag jul i januari avslutar julfirandet och pingsten avslutar påsken på försommaren.[5]

Övriga helgdagar lyfter fram helgon, martyrer och apostlar bland annat.

Namn Liturgisk rubrik Liturgisk färg Veckodag Datum
Första söndagen i advent Ett nådens år  Vit  ( Blå / Violett  e. 18) Söndag 27 november–3 december (fjärde söndagen före juldagen)
Andra söndagen i advent Guds rike är nära  Blå / Violett  Söndag 4–10 december (tredje söndagen före juldagen)
Tredje söndagen i advent Bana väg för Herren  Blå / Violett  Söndag 11–17 december (andra söndagen före juldagen)
Fjärde söndagen i advent Herrens moder  Blå / Violett  Söndag 18–24 december (söndagen före juldagen)[a]
Julnatten eller Julafton Den heliga natten  Vit  Måndag–söndag[b] 24 december[c]
Juldagen Jesu födelse  Vit  Måndag–söndag[b] 25 december
Annandag jul eller Den helige Stefans dag Martyrerna  Röd  Måndag–söndag[b] 26 december
Söndagen efter jul Guds barn  Vit  Söndag 27–31 december[d]
Nyårsdagen I Jesu namn  Vit  Måndag–söndag[b] 1 januari
Söndagen efter nyår Guds hus  Vit  Söndag 2–5 januari[e]
Trettondedag jul Guds härlighet i Kristus  Vit  Måndag–söndag[b] 6 januari
Första söndagen efter trettondedagen Jesu dop  Vit  (ev.  Grön ) Söndag 7–13 januari
Andra söndagen efter trettondedagen Livets källa  Grön  Söndag[f] 14–20 januari[g]
Tredje söndagen efter trettondedagen Jesus skapar tro  Grön  Söndag[f] 21–27 januari[g]
Fjärde söndagen efter trettondedagen Jesus är vårt hopp  Grön  Söndag[f] 28 januari–3 februari[g]
Femte söndagen efter trettondedagen Sådd och skörd  Grön  Söndag[f] 4–10 februari[g]
Sjätte söndagen efter trettondedagen Gud verkar nu  Grön  Söndag[f] 11–17 februari[g]
Septuagesima Nåd och tjänst  Blå / Violett  Söndag[f] 18 januari–22 februari (9 veckor/63 dagar före påskdagen)[h]
Sexagesima eller Reformationsdagen Det levande ordet  Blå / Violett  Söndag[f] 25 januari–29 februari (8 veckor/56 dagar före påskdagen)[i]
Fastlagssöndagen (Esto mihi) Kärlekens väg  Blå / Violett  Söndag 1 februari–7 mars (7 veckor/49 dagar före påskdagen)[j]
Askonsdagen Bön och fasta  Blå / Violett  Onsdag 4 februari–10 mars (3 dagar efter Fastlagssöndagen)[k]
Första söndagen i fastan (Invocavit) Prövningens stund  Blå / Violett  Söndag[f] 8 februari–14 mars (6 veckor/42 dagar före påskdagen)[l]
Andra söndagen i fastan (Reminiscere) Den kämpande tron  Blå / Violett  Söndag[f] 15 februari–21 mars (5 veckor/35 dagar före påskdagen)[m]
Tredje söndagen i fastan (Oculi) Kampen mot ondskan  Blå / Violett  Söndag[f] 22 februari–28 mars (4 veckor/28 dagar före påskdagen)[n]
Midfastosöndagen (Laetare) Livets bröd  Blå / Violett  Söndag[f] 1 mars–4 april (3 veckor/21 dagar före påskdagen)
Femte söndagen i fastan (Judica) Försonaren  Blå / Violett  Söndag[f] 8 mars–11 april (2 veckor/14 dagar före påskdagen)
Palmsöndagen Vägen till korset  Blå / Violett  Söndag 15 mars–18 april (1 vecka/7 dagar före påskdagen)
Skärtorsdagen Det nya förbundet  Vit  Torsdag 19 mars–22 april (3 dagar före påskdagen)
Långfredagen Korset Svart Fredag 20 mars–23 april (2 dagar före påskdagen)
Påsknatten eller Påskafton Genom död till liv  Vit  Lördag 21 mars–24 april (dagen före påskdagen)
Påskdagen Kristus är uppstånden  Vit  Söndag 22 mars–25 april (första söndagen efter första ecklesiastiska fullmånen på eller efter ecklesiastiska vårdagjämningen [21 mars])
Annandag påsk Möte med den uppståndne  Vit  Måndag 23 mars–26 april (dagen efter påskdagen)
Andra söndagen i påsktiden (Quasimodogeniti) Påskens vittnen  Vit  Söndag 29 mars–2 maj (1 vecka/7 dagar efter påskdagen)
Tredje söndagen i påsktiden (Misericordias Domini) Den gode Herden  Vit  Söndag 5 april–9 maj (2 veckor/14 dagar efter påskdagen)
Fjärde söndagen i påsktiden (Jubilate) Vägen till livet  Vit  Söndag 12 april–16 maj (3 veckor/21 dagar efter påskdagen)
Femte söndagen i påsktiden (Cantate) Att växa i tro  Vit  Söndag 19 april–23 maj (4 veckor/28 dagar efter påskdagen)
Bönsöndagen (Rogate) Bönen  Vit  ( Blå / Violett  efter 18) Söndag 26 april–30 maj (5 veckor/35 dagar efter påskdagen)
Kristi himmelsfärdsdag Herre över allting  Vit  Torsdag 30 april–3 juni (39 dagar efter påskdagen)
Söndagen före pingst (Exaudi) Hjälparen kommer  Vit  Söndag 3 maj–6 juni (6 veckor/42 dagar efter påskdagen)
Pingstdagen Den heliga Anden  Röd  Söndag 10 maj–13 juni (7 veckor/49 dagar efter påskdagen)
Annandag pingst Andens vind över världen  Röd  Måndag 11 maj–14 juni (dagen efter pingstdagen)
Heliga Trefaldighets dag (Trinitatis) eller Missionsdagen Gud - Fader, Son och Ande  Vit  Söndag 18 maj–21 juni (1 vecka/7 dagar efter pingstdagen)
Första söndagen efter trefaldighet Vårt dop  Grön  Söndag[f] 25 maj–28 juni (1 vecka/7 dagar efter trefaldighetsdagen)
Andra söndagen efter trefaldighet Kallelsen till Guds rike  Grön  Söndag[f] 1 juni–5 juli (2 veckor/14 dagar efter trefaldighetsdagen)
Tredje söndagen efter trefaldighet Förlorad och återfunnen  Grön  Söndag[f] 8 juni–12 juli (3 veckor/21 dagar efter trefaldighetsdagen)
Fjärde söndagen efter trefaldighet Att inte döma  Grön  Söndag[f] 15 juni–19 juli (4 veckor/28 dagar efter trefaldighetsdagen)
Apostladagen Sänd mig  Röd  Söndag[f] 22 juni–26 juli (5 veckor/35 dagar efter trefaldighetsdagen)
Sjätte söndagen efter trefaldighet Efterföljelse  Grön  Söndag[f] 29 juni–2 augusti (6 veckor/42 dagar efter trefaldighetsdagen)
Kristi förklarings dag Jesus förhärligad  Vit  Söndag[f] 6 juli–9 augusti (7 veckor/49 dagar efter trefaldighetsdagen)
Åttonde söndagen efter trefaldighet Andlig klarsyn  Grön  Söndag[f] 13 juli–16 augusti (8 veckor/56 dagar efter trefaldighetsdagen)
Nionde söndagen efter trefaldighet Goda förvaltare  Grön  Söndag[f] 20 juli–23 augusti (9 veckor/63 dagar efter trefaldighetsdagen)
Tionde söndagen efter trefaldighet Nådens gåvor  Grön  Söndag[f] 27 juli–30 augusti (10 veckor/70 dagar efter trefaldighetsdagen)
Elfte söndagen efter trefaldighet Tro och liv  Grön  Söndag[f] 3 augusti–6 september (11 veckor/77 dagar efter trefaldighetsdagen)
Tolfte söndagen efter trefaldighet Friheten i Kristus  Grön  Söndag[f] 10 augusti–13 september (12 veckor/84 dagar efter trefaldighetsdagen)
Trettonde söndagen efter trefaldighet Medmänniskan  Grön  Söndag[f] 17 augusti–20 september (13 veckor/91 dagar efter trefaldighetsdagen)
Fjortonde söndagen efter trefaldighet Enheten i Kristus  Grön  Söndag[f] 24 augusti–27 september (14 veckor/98 dagar efter trefaldighetsdagen)
Femtonde söndagen efter trefaldighet Ett är nödvändigt  Grön  Söndag[f] 31 augusti–4 oktober (15 veckor/105 dagar efter trefaldighetsdagen)
Sextonde söndagen efter trefaldighet Döden och livet  Grön  Söndag[f] 7 september–11 oktober (16 veckor/112 dagar efter trefaldighetsdagen)
Sjuttonde söndagen efter trefaldighet Rik inför Gud  Grön  Söndag[f] 14 september–18 oktober (17 veckor/119 dagar efter trefaldighetsdagen)
Artonde söndagen efter trefaldighet Att lyssna i tro  Grön  Söndag[f] 21 september–25 oktober (18 veckor/126 dagar efter trefaldighetsdagen)
Nittonde söndagen efter trefaldighet Trons kraft  Grön  Söndag[f] 28 september–1 november (19 veckor/133 dagar efter trefaldighetsdagen)[o]
Tjugonde söndagen efter trefaldighet Att leva tillsammans  Grön  Söndag[f] 5 oktober–8 november (20 veckor/140 dagar efter trefaldighetsdagen)[p]
Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet Samhällsansvar  Grön  Söndag[f] 12 oktober–12 november (21 veckor/147 dagar efter trefaldighetsdagen)[q][p]
Tjugoandra söndagen efter trefaldighet Frälsningen  Grön  Söndag[f] 19 oktober–12 november (22 veckor/154 dagar efter trefaldighetsdagen)[q][p]
Tjugotredje söndagen efter trefaldighet Förlåtelse utan gräns  Grön  Söndag[f] 26 oktober–12 november (23 veckor/161 dagar efter trefaldighetsdagen)[q][p]
Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet Den yttersta tiden[r]  Grön  Söndag[f] 2–12 november (24 veckor/168 dagar efter trefaldighetsdagen)[q][p]
Tjugofemte söndagen efter trefaldighet Den yttersta tiden[r]  Grön  Söndag[f] 9–12 november (25 veckor/175 dagar efter trefaldighetsdagen)[q]
Söndagen före domssöndagen Vaksamhet och väntan  Grön  (eller  Blå / Violett ) Söndag 13–19 november (söndagen före Domssöndagen)
Domssöndagen Kristi återkomst  Grön  (eller  Blå / Violett ) Söndag 20–26 november (söndagen före första söndagen i advent)

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Eftersom adventssöndagarna infaller de fyra söndagarna före juldagen kan denna dag sammanfalla med julafton.
  2. ^ [a b c d e] Eftersom denna dag infaller på ett fast datum kan det vara vilken veckodag som helst.
  3. ^ Eftersom adventssöndagarna infaller de fyra söndagarna före juldagen kan denna dag sammanfalla med fjärde söndagen i advent.
  4. ^ Denna söndag kan endast infalla under någon av de fem sista dagarna i december. Om den 1 eller 2 januari är en söndag är det nyårsdagen eller söndagen efter nyår och då utgår söndagen efter jul.
  5. ^ Denna söndag kan endast infalla efter nyårsdagen och före trettondagen. Om inget av datumen 2–5 januari är en söndag utgår söndagen efter nyår.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak] Denna dag utgår om annan helgdag inträffar på samma datum.
  7. ^ [a b c d e] Om Septuagesima infaller under perioden då denna dag kan infalla utgår den.
  8. ^ Septuagesima kan senast infalla den 21 februari under vanliga år och den 22 februari under skottår.
  9. ^ Sexagesima kan senast infalla den 28 februari under vanliga år och den 29 februari under skottår.
  10. ^ Fastlagssöndagen kan tidigast infalla den 1 februari under vanliga år och den 2 februari under skottår.
  11. ^ Askonsdagen kan tidigast infalla den 4 februari under vanliga år och den 5 februari under skottår.
  12. ^ Första söndagen i fastan kan tidigast infalla den 8 februari under vanliga år och den 9 februari under skottår.
  13. ^ Andra söndagen i fastan kan tidigast infalla den 15 februari under vanliga år och den 16 februari under skottår.
  14. ^ Tredje söndagen i fastan kan tidigast infalla den 22 februari under vanliga år och den 23 februari under skottår.
  15. ^ Om denna söndag skulle ha infallit på den 1 november utgår den och ersätts av söndagen efter Alla helgons dag.
  16. ^ [a b c d e] Om datumet för denna söndag infaller den 1–7 november utgår den och ersätts med söndagen efter Alla helgons dag.
  17. ^ [a b c d e] Denna söndag kan senast infalla den 12 november. Från och med den 13 november ersätts söndagarna efter trefaldighet med söndagen före Domssöndagen, själva Domssöndagen och söndagarna i advent.
  18. ^ [a b] Tjugofjärde och tjugofemte söndagen efter trefaldighet har samma rubrik, eftersom de aldrig kan inträffa under ett och samma kyrkoår. Antingen ersätts den 24:e söndagen av söndagen efter Alla helgons dag eller den 25:e söndagen av söndagen före Domssöndagen.

Övriga helgdagar

[redigera | redigera wikitext]

Under övriga helgdagar i Evangelieboken lyfts helgon, martyrer och apostlar fram och där står respektive dags tema.

Söndagens namn Rubrik Infaller Liturgisk färg
Kyndelsmässodagen eller Jungfru Marie kyrkogångsdag Uppenbarelsens ljus Söndag 2-8 februari eller söndag före Fastlagssöndag och då tidigast 26 januari  Vit 
Jungfru Marie bebådelsedag Guds mäktiga verk Söndag 22-28 mars eller söndag före Palmsöndag och då tidigast 8 mars  Vit  ( Violett  efter kl 18)
Midsommardagen Skapelsen Lördag 20-26 juni  Grön 
Den helige Johannes Döparens dag Den Högstes profet Söndag 21-27 juni  Vit 
Den helige Mikaels dag Änglarna Söndag 29 september-5 oktober  Vit 
Tacksägelsedagen Lovsång 2:a söndagen i oktober - Söndag 8-14 oktober  Vit 
Alla helgons dag Helgonen Lördag 31 oktober-6 november  Vit  ( Violett  efter kl 18)
Söndagen efter Alla helgons dag eller Alla själars dag Vårt evighetshopp Söndag 1 –7 november  Blå / Violett  eller  Svart 

Andra svenska kyrkosamfund

[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkans liturgiska kalender har även kommit att stå som modell för kristna samfund som officiellt inte har något eget kyrkoår. Under 1800-talet hade nämligen de frikyrkor som uppstod då övergivit liturgi och fastställd textläsning.[6][ifrågasatt uppgift]

Källor och litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Anders Ekenberg, "Kyrkoårets framväxt. Aktuella perspektiv och frågor" i Kyrkohistorisk årsskrift 115, 2015, s. 23-33.
  • Oloph Bexell, "Det svenska kyrkoåret under de senaste två hundra åren. Förändringar och revitalisering." i Kyrkohistorisk årsskrift 115 (2015), s. 35–57.