Tidtabell (tåg)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ett pendeltåg vid Göteborgs centralstation

I järnvägstrafik finns två typer av tidtabeller:

  • Tidtabeller för resenärer och i vissa fall godstransportörer.
  • Grafiska tidtabeller över alla inplanerade tåg (tåglägen) som sker på en bana.

Tidtabeller för resenärer[redigera | redigera wikitext]

Från början av 1900-talet utgav Statens Järnvägar Sveriges Kommunikationer. Det var en katalog där ankomst- och avgångstider från alla stationer och banor i Sverige angavs samt tabeller för bussar och båtlinjer. Det framgick även om det var persontåg eller snälltåg, service ombord eller restriktioner med mera.

Numera används Internet för att ange från och till och få reda på vilka tåg som åker när och varifrån (se kapitlet Externa länkar). Man ger även ut ficktabeller för de flesta stationer där man ser vilka tåg som kommer och går.

Tidtabellerna ändras normalt vid tre fasta tillfällen varje år. Dessa datum är vanligen i juni, augusti och december. Datumen gäller över hela Europa, detta för att underlätta planeringen av internationella resor.

Grafiska tidtabeller för alla tåglägen[redigera | redigera wikitext]

Grafisk tidtabell för Lidingöbanan. Svart markering är stopp och blå markering är mötesmöjlighet. Det blir fyra möten längs varje tur.

Eftersom tåg inte kan mötas eller köra om på en bana så måste all tågtrafik planeras i detalj där man bestämmer på vilka stationer som möten eller omkörningar ska ske. Av praktiska skäl utföres detta i Sverige av Trafikverket. Det går till enligt följande:

  • I god tid före varje år så måste alla tågoperatörer beställa tåglägen för det kommande året. Det är uppgifter om när man vill avgå och ankomma, vilka dagar eller perioder man kommer att trafikera samt typ av tåg.
  • Trafikverket försöker sedan pussla ihop alla behov så gott det går. På de flesta banorna är det inte så stora problem, men för vissa banavsnitt och klockslag måste man prioritera. Pendeltåg ges i Sverige högsta prioritet på vissa banor (som tidigare på Getingmidjan i Stockholm där det dock inte längre går några pendeltåg sedan Citybanan öppnades 2017). Godståg prioriteras på andra banor, till exempel Hallsberg- Mjölby.
  • Resultatet blir en tågplan för hela kommande året som meddelar alla operatörer vilka tåglägen som fastställts och försetts med tågnummer.
  • Tågplanen dokumenteras i ett antal grafer som visar alla tåglägen för ett eller flera banavsnitt. Se tågnummer.
  • Grafens horisontella axel utgör tidpunkten på dygnet, uppdelade så att en graf kan visa kl 00-02, 00-04, 00-06 etcetera beroende för hur tät trafiken är.
  • Grafens vertikala axel visar järnvägsstationerna.
  • Varje kurva i grafen visar ett tågläge. Kurvans lutning varierar beroende på avståndet mellan stationerna och den hastighet tåget ska hålla. Vid möten på enkelspår ser man en horisontell kurvdel på en station för det tåg som ska vänta på mötet. På varje kurva anges tågnummer och kod för veckodagar.
  • Under året justeras tågplanen när nya tåglägen tillkommer.

Den grafiska tidplanen är viktig för tågklarerarnas omplanering i samband med förseningar och när framkomligheten begränsas vid olyckor och underhåll.

På grund av oplanerade förseningar måste man ändå väldigt ofta improvisera och få in sena tåg vid en tidpunkt där de inte är planerade. Man har alltid reservutrymme i tågplanen, annars skulle en försening orsaka kaos där varje tåg skulle bli försenat.

Förseningar[redigera | redigera wikitext]

Det är vanligt med förseningar. Vanliga anledningar är:

  • Olyckor.
  • Tekniska problem med själva tåget.
  • Tekniska problem med själva järnvägen, växlar, kontaktledning mm.
    • Väderproblem, till exempel snö eller lövhalka.
  • Tekniska problem med signalsystemet, till exempel att det tror att det finns ett tåg som inte finns, varvid andra tåg inte kan passera.
  • Andra tåg hindrar. De är sena eller har blivit stående.
    • Om ett tåg är sent måste det ges plats på spåren vid en tidpunkt då det inte var tänkt att gå, varvid andra tåg kan få vänta.
  • Ovanligt många eller tidkrävande passagerare.
  • För bussar försvinner flera av förseningsorsakerna, framförallt själva vägen, signalsystemet och hinder på grund av andra sena bussar, men övriga orsaker kan fortfarande inträffa. Dessutom är det vanligt med personbilar som hindrar. Bussar har generellt sett betydligt färre förseningar än tåg.

För att minska risken för förseningar kan man:

  • Öka marginalerna. Det ökar restiden enligt tidtabellen.
  • Förebygga kända tekniska problem.
  • På järnväg med enkelspår, bygga fler mötesspår eller dubbelspår.
  • Sänka turtätheten, antal tåg, särskilt på enkelspår.
  • Vid trängsel på vägar för bussar, bygga kollektivkörfält.
  • På senare år prioriterar man i Sverige tåg som är i rätt tid före försenade tåg. Det beror mest på att försenade tåg kan orsaka förseningar för andra tåg då de kommer vid en oplanerad tidpunkt och man vill därför hålla nere antalet sena tåg. Förr försökte man prioritera sena tåg för att undvika missade anslutningar med mera.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]