Kyrkoåret
Kyrkoåret eller det liturgiska året är hur de olika högtiderna fördelas över året i den kristna kyrkan. Kyrkoårets äldsta grund är firandet av Jesu uppståndelse varje söndag. Ur detta växte kyrkoåret successivt fram, under några hundra år efter Jesu liv[1] och i dag finns både likheter och skillnader mellan olika samfund.[2]
Västlig kristendoms och östkyrkans traditioner, och därmed även deras kyrkoår, skiljer sig något. Kyrkoåret i Svenska kyrkan, landets största kyrkosamfund och dess tidigare statskyrka, är en variant av det västkyrkliga kyrkoåret, och största delarna är därför identiska med Romersk-katolska kyrkan, Anglikanska kyrkogemenskapen samt ett antal mindre samfund som stammar ur någon av dessa kyrkor.
Kyrkoåret i Romersk-katolska kyrkan[redigera | redigera wikitext]
Katolska kyrkans kyrkoår innehåller påbjudna helgdagar, då en utövande katolik förväntas gå i mässan. Samtliga söndagar är också påbjudna, men vissa helgdagar anses extra viktiga att närvara vid. Olika helgdagars status kan skilja mellan olika delkyrkor; nedanstående gäller inte alla unierade kyrkor. Vilka helgdagar som är påbjudna varierar även i viss mån mellan olika stift. Dagarna kan förskjutas till närmaste söndag.
Påbjudna helgdagar inom Stockholms katolska stift[redigera | redigera wikitext]
I Stockholms katolska stift är de påbjudna högtiderna enligt följande:
- 25 december – Juldagen, Herrens födelse
- 1 januari – Maria, Guds moders högtid
- 6 januari – Epifania, Herrens uppenbarelse
- Torsdagen 40 dagar efter Påsk (dvs. torsdagen efter sjätte påsksöndagen) – Kristi himmelsfärd
- Andra söndagen efter Pingst – Kristi kropps och blods högtid
- 29 juni – De heliga Petri och Pauli dag
- 15 augusti – Jungfru Marie upptagning i himmelen
- 1 november – Alla Helgons dag
Inte längre påbjudna helgdagar för katoliker i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Från och med 30 november 2016 är inte längre dessa dagar påbjudna högtider inom Stockholms katolska stift enligt Gudstjänstkongregationens beslut.[3]
- 8 december – Jungfru Marie utkorelse och fullkomliga renhet, d.v.s. Den obefläckade avlelsen
- 19 mars – Sankt Josef
Kyrkoåret i Svenska kyrkan[redigera | redigera wikitext]
Västkyrkans, och därmed Svenska kyrkans, kyrkoår börjar med första söndagen i advent.[4] Regler för Svenska kyrkans kyrkoår finns för närvarande i 2003 års evangeliebok.
Kyrkans sön- och helgdagar[redigera | redigera wikitext]
Kyrkans sön- och helgdagar är uppdelade efter dem som har ett tema som lyfter fram Jesu liv och gärningar enligt Nya testamentet samt övriga helgdagar. Julen och påsken, som firas för Jesu födelse respektive uppståndelse, är centrala och har både förberedelsetid och efterfirningstid. Söndagarna efter trettondedag jul i januari avslutar julfirandet och pingsten avslutar påsken på försommaren.[5]
Övriga helgdagar lyfter fram helgon, martyrer och apostlar bland annat.
| Söndagens namn | Rubrik | Infaller | Liturgisk färg |
|---|---|---|---|
| Första söndagen i advent | Ett nådens år | Söndag 27 november - 3 december | Vit (blå/violett e. 18) |
| Andra söndagen i advent | Guds rike är nära | Söndag 4 - 10 december | Blå/violett |
| Tredje söndagen i advent | Bana väg för Herren | Söndag 11 - 17 december | Blå/violett |
| Fjärde söndagen i advent | Herrens moder | Söndag 18 - 24 december | Blå/violett |
| Julnatten | Den heliga natten | 24 december | Vit |
| Juldagen | Jesu födelse | 25 december | Vit |
| Annandag jul eller Den helige Stefanos dag | Martyrerna | 26 december | Röd |
| Söndagen efter jul | Guds barn | Söndag 27 - 31 december | Vit |
| Nyårsdagen | I Jesu namn | 1 januari | Vit |
| Söndagen efter nyår | Guds hus | Söndag 2 jan – 5 januari | Vit |
| Trettondedag jul | Guds härlighet i Kristus | 6 januari | Vit |
| Första söndagen efter trettondedagen | Jesu dop | Söndag 7-13 januari | Vit (ev. grön) |
| Andra söndagen efter trettondedagen | Livets källa | Söndag* | Grön |
| Tredje söndagen efter trettondedagen | Jesus skapar tro | Söndag* | Grön |
| Fjärde söndagen efter trettondedagen | Jesus är vårt hopp | Söndag* | Grön |
| Femte söndagen efter trettondedagen | Sådd och skörd | Söndag* | Grön |
| Sjätte söndagen efter trettondedagen | Gud verkar nu | Söndag* | Grön |
| Septuagesima | Nåd och tjänst | Söndag* 63 dagar före påsk | Blå/violett |
| Sexagesima eller Reformationsdagen | Det levande ordet | Söndag* 56 dagar före påsk | Blå/violett |
| Fastlagssöndagen (Esto mihi) | Kärlekens väg | Söndag 49 dagar före påsk | Blå/violett |
| Askonsdagen | Bön och fasta | Onsdag efter Fastlagssöndag | Blå/violett |
| Första söndagen i fastan (Invocavit) | Prövningens stund | Söndag* 42 dagar före påsk | Blå/violett |
| Andra söndagen i fastan (Reminiscere) | Den kämpande tron | Söndag* | Blå/violett |
| Tredje söndagen i fastan (Oculi) | Kampen mot ondskan | Söndag* | Blå/violett |
| Midfastosöndagen (Laetare) | Livets bröd | Söndag* 21 dagar före påsk | Blå/violett |
| Femte söndagen i fastan (Judica) | Försonaren | Söndag* | Blå/violett |
| Palmsöndagen | Vägen till korset | Söndag en vecka före påsk | Blå/violett |
| Skärtorsdagen | Det nya förbundet | Torsdag före påsk | Vit |
| Långfredagen | Korset | Fredag före påsk | Svart |
| Påskafton | Lördag före påsk | Svart | |
| Påsknatten | Genom död till liv | Lördag före påsk | Vit |
| Påskdagen | Kristus är uppstånden | Söndag efter första fullmånen efter vårdagjämningen | Vit |
| Annandag påsk | Möte med den uppståndne | Måndag | Vit |
| Andra söndagen i påsktiden (Quasimodogeniti) | Påskens vittnen | Söndag | Vit |
| Tredje söndagen i påsktiden (Misericordias Domini) | Den gode Herden | Söndag | Vit |
| Fjärde söndagen i påsktiden (Jubilate) | Vägen till livet | Söndag | Vit |
| Femte söndagen i påsktiden (Cantate) | Att växa i tro | Söndag | Vit |
| Bönsöndagen (Rogate) | Bönen | Söndag | Vit (blå/violett efter 18) |
| Kristi himmelsfärdsdag | Herre över allting | Torsdag 39 dagar efter påsk | Vit |
| Söndagen före pingst (Exaudi) | Hjälparen kommer | Söndag | Vit |
| Pingstdagen | Den heliga Anden | Söndag 49 dagar efter påsk | Röd |
| Annandag pingst | Andens vind över världen | Måndag | Röd |
| Heliga Trefaldighets dag (Trinitatis) eller Missionsdagen | Gud - Fader, Son och Ande | Söndag 56 dagar efter påsk | Vit |
| Första söndagen efter trefaldighet | Vårt dop | Söndag* | Grön |
| Andra söndagen efter trefaldighet | Kallelsen till Guds rike | Söndag* | Grön |
| Tredje söndagen efter trefaldighet | Förlorad och återfunnen | Söndag* | Grön |
| Fjärde söndagen efter trefaldighet | Att inte döma | Söndag* | Grön |
| Apostladagen | Sänd mig | Söndag* | Röd |
| Sjätte söndagen efter trefaldighet | Efterföljelse | Söndag* | Grön |
| Kristi förklarings dag | Jesus förhärligad | Söndag* | Vit |
| Åttonde söndagen efter trefaldighet | Andlig klarsyn | Söndag* | Grön |
| Nionde söndagen efter trefaldighet | Goda förvaltare | Söndag* | Grön |
| Tionde söndagen efter trefaldighet | Nådens gåvor | Söndag* | Grön |
| Elfte söndagen efter trefaldighet | Tro och liv | Söndag* | Grön |
| Tolfte söndagen efter trefaldighet | Friheten i Kristus | Söndag* | Grön |
| Trettonde söndagen efter trefaldighet | Medmänniskan | Söndag* | Grön |
| Fjortonde söndagen efter trefaldighet | Enheten i Kristus | Söndag* | Grön |
| Femtonde söndagen efter trefaldighet | Ett är nödvändigt | Söndag* | Grön |
| Sextonde söndagen efter trefaldighet | Döden och livet | Söndag* | Grön |
| Sjuttonde söndagen efter trefaldighet | Rik inför Gud | Söndag* | Grön |
| Artonde söndagen efter trefaldighet | Att lyssna i tro | Söndag* | Grön |
| Nittonde söndagen efter trefaldighet | Trons kraft | Söndag* | Grön |
| Tjugonde söndagen efter trefaldighet | Att leva tillsammans | Söndag* | Grön |
| Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet | Samhällsansvar | Söndag* | Grön |
| Tjugoandra söndagen efter trefaldighet | Frälsningen | Söndag* | Grön |
| Tjugotredje söndagen efter trefaldighet | Förlåtelse utan gräns | Söndag* | Grön |
| Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet | Den yttersta tiden | Söndag* | Grön |
| Tjugofemte söndagen efter trefaldighet | Den yttersta tiden | Söndag* | Grön |
| Söndagen före domssöndagen | Vaksamhet och väntan | Söndag 13-19 november | Grön (eller blå/violett) |
| Domssöndagen | Kristi återkomst | Söndag 20-26 november | Grön (eller blå/violett) |
Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]
- Söndag* = infaller på en söndag, men utgår om annan helgdag infaller samtidigt.
- Tjugofjärde och tjugofemte söndagen efter trefaldighet har samma rubrik, då de aldrig kan inträffa samma år.[förtydliga]
Övriga helgdagar[redigera | redigera wikitext]
Under övriga helgdagar i Evangelieboken lyfts helgon, martyrer och apostlar fram och där står respektive dags tema.
| Söndagens namn | Rubrik | Infaller | Liturgisk färg |
|---|---|---|---|
| Kyndelsmässodagen eller Jungfru Marie kyrkogångsdag | Uppenbarelsens ljus | Söndag 2-8 februari eller söndag före Fastlagssöndag och då tidigast 26 januari | Vit |
| Jungfru Marie bebådelsedag | Guds mäktiga verk | Söndag 22-28 mars eller söndag före Palmsöndag och då tidigast 8 mars | Vit (violett efter kl 18) |
| Midsommardagen | Skapelsen | Lördag 20-26 juni | Grön |
| Den helige Johannes Döparens dag | Den Högstes profet | Söndag 21-27 juni | Vit |
| Den helige Mikaels dag | Änglarna | Söndag 29 september-5 oktober | Vit |
| Tacksägelsedagen | Lovsång | 2:a söndagen i oktober - Söndag 8-14 oktober | Vit |
| Alla helgons dag | Helgonen | Lördag 31 oktober-6 november | Vit (violett efter kl 18) |
| Söndagen efter Alla helgons dag eller Alla själars dag | Vårt evighetshopp | Söndag 1 –7 november | Blå/violett eller svart |
Andra svenska kyrkosamfund[redigera | redigera wikitext]
Svenska kyrkans liturgiska kalender har även kommit att stå som modell för kristna samfund som officiellt inte har något eget kyrkoår. Under 1800-talet hade nämligen de frikyrkor som uppstod då övergivit liturgi och fastställd textläsning.[6][ifrågasatt uppgift]
Källor och litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Anders Ekenberg, "Kyrkoårets framväxt. Aktuella perspektiv och frågor" i Kyrkohistorisk årsskrift 115, 2015, s. 23-33.
- Oloph Bexell, "Det svenska kyrkoåret under de senaste två hundra åren. Förändringar och revitalisering." i Kyrkohistorisk årsskrift 115 (2015), s. 35–57.
- Code of Canon Law Vatikanens officiella webbplats
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Kyrkoåret, kyrkans kalender”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoaret. Läst 9 april 2016.
- ^ Bo-Göran Åstrand (2 april 2012). ”Vem bestämmer vilka bibeltexter som ska läsas på söndag?”. Kyrkpressen. Arkiverad från originalet den 22 november 2015. https://web.archive.org/web/20151122093150/http://www.kyrkpressen.fi/blogg/vaga-fraga/53-Senaste-fragan-i-fragespalten/56-Vem-bestammer-vilka-bibeltexter-som-ska-lasas-pa-sondag. Läst 21 november 2015.
- ^ ”ORDO Kyrkoåret 2017 - 2018”. http://www.katolskakyrkan.se/media/2713/ordo-2017-2018-slutversion-5-september-kl-1651-augusti.pdf. Läst 20 september 2017.
- ^ ”Advent inleder händelserik period”. Sveriges Radio P4 Västernorrland. 30 november 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6030194. Läst 21 november 2015.
- ^ Övriga helgdagar. Svenska kyrkan. Läst 2012-12-28.
- ^ Hasse Boström (4 december 2013). ”Kyrkoåret är ryggraden i mitt kristna liv”. Dagen. http://www.dagen.se/livsstil/kyrkoaret-ar-ryggraden-i-mitt-kristna-liv-1.106543. Läst 23 november 2016.
| |||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||
