Örnar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Örn omdirigerar hit. Se även Örn (olika betydelser)
Örnar
Merikotkas kanarbikus.jpg
Havsörn (Haliaeetus albicilla)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
UnderklassNeognathae
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljAccipitridae
Släkten
Flera, se text.
Juvenil kungsörn (Aquila chrysaetos)
Juvenil kungsörn (Aquila chrysaetos)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Örnar är ett samlingsnamn för en grupp större rovfåglar, inom familjen hökartade rovfåglar (Accipitridae). Örnar har inte nödvändigtvis ett närmare släktskap med varandra än andra arter inom familjen Accipitridae. Därför omfattar örnar arter av mycket varierande storlek vilka lever i olika biotoper och har olika beteenden.

Anatomi och karaktäristika[redigera | redigera wikitext]

De karaktärer som gjort att man sammanfört dessa rovfåglar är främst deras storlek. Utöver detta brukar de vara lång- och bredvingade och ha spretande vingpennor. De har en mycket kraftig näbb, deras ben är befjädrade och de har mycket kraftiga klor. Arterna är långlivade och blir könsmogna sent, först efter flera år och därför är deras reproduktion långsam och populationer av örnar är därmed sårbara för yttre påverkan. Många av arterna bygger stora bon som används år efter år. Honan är större och starkare än hanen.[1]

Arter[redigera | redigera wikitext]

Enligt Clements et al. 2021 och BirdLife Sverige:[2][3]

Örnen och människan[redigera | redigera wikitext]

Hotbild[redigera | redigera wikitext]

Eftersom örnar har långsam reproduktion och är utsatta för miljögifter och förföljelse är örnar i de flesta fall mer eller mindre hotade arter. Bland de arter vars läge är kritiskt återfinns exempelvis de afrikanska och filippinska apörnarna.

I Sverige är stammarna av både havsörn och kungsörn på väg att återhämta sig efter att ha varit nere på mycket låga nivåer under andra halvan av 1900-talet.

Örnen i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Örnen är vanligt förekommande inom heraldiken.

Örnen betraktades av grekerna som Zeus tecken och av romarna som Jupiters tecken. Senare skulle romarna använda örnen som fälttecken och symbol för det romerska riket. Synen på örnen som något högt och nobelt började antagligen här, och i senare tider har många valt örnar som symbol – Preussen, Österrike, Polen, Tsar-Ryssland och flera slaviska stater, bland andra. Många gånger har örnen två huvuden och kallas då dubbelörn, denna bild infördes i Bysantinska riket som en kejserlig symbol och användes i den betydelsen även i kejsardömena Tysk-romerska riket, Österrike och Ryssland. Napoleon I återupplivade det romerska bruket av örnar som fältsymboler, och genom ätten Bernadotte kom örnen även att ingå i det svenska riksvapnet. USA använder också örnen som heraldisk symbol. En fläkt örn inom heraldiken har utspridda vingar och klor.

Inom falkenering, traditionellt en härskarhobby, ansågs kungsörnar vara bland de högsta och finaste djur man kunde använda. I Centralasien används kungsörnar fortfarande av beridna falkenerare för att jaga räv och andra pälsdjur.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Den förhistoriska arten moaörn (Hieraeetus moorei) är den största kända rovfågeln (Accipitriformes) som levt, med en vingbredd på över 3 meter och en vikt på runt 18 kg.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Björn Bergenholtz (2011) Känn igen 25 fåglar. ISBN 978-91-29-67610-5.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  3. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  4. ^ Holmberg, Kalle, "Haasts örn var så gigantisk som legenden säger", Dagens Nyheter (2009-09-14)

Källor[redigera | redigera wikitext]