Adolf von Harnack
| Adolf von Harnack | |
 | |
| Född | 7 maj 1851[1][2][3] Tartu[4] |
|---|---|
| Död | 10 juni 1930[1][2][3] (79 år) Heidelberg[5] |
| Begravd | Alter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin[6] |
| Medborgare i | Tyskland[7] |
| Utbildad vid | Dorpats kejserliga universitet Leipzigs universitet  |
| Sysselsättning | Teolog[8], universitetslärare, författare[9], kyrkohistoriker, bibliotekarie[8], religionshistoriker |
| Arbetsgivare | Humboldt-Universität zu Berlin Leipzigs universitet (1876–) Justus-Liebig-Universität Gießen (1879–) Philipps-Universität Marburg (1886–) Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1888–1924) |
| Maka | Amalie von Harnack |
| Barn | Ernst von Harnack (f. 1888) |
| Föräldrar | Theodosius Harnack[10] Marie Harnack |
| Släktingar | Axel Harnack (syskon)[10] Otto Harnack (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Maximiliansorden för konst och vetenskap (1909) Harnack-medaljen (1925) Adlerschild des Deutschen Reiches (1926) Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Gustav Adolf von Harnack, född 7 maj 1851 i Dorpat, död 10 juni 1930 i Heidelberg, var en tysk evangelisk teolog och historiker, son till Theodosius Harnack.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
von Harnack var född i nuvarande Tartu där hans far höll en professur i pastoral teologi. Han studerade vid det lokala universitet 1869–1872 och sedan vid universitetet i Leipzig, där han tog sin examen och strax efteråt, 1874, började föreläsa som Privatdozent.
Dessa föreläsningar, som behandlade sådana ämnen som gnosticismen och Uppenbarelseboken, väckte stor uppmärksamhet, och 1876 utsågs han till professor extraordinarius. Samma år började han publiceringen, tillsammans med Oscar Leopold von Gebhardt och Theodor Zahn, av en upplaga av verk av de apostoliska fäderna, Patrum apostolicorum opera – en mindre upplaga som kom ut 1877.
von Harnack var professor i kyrkohistoria i bl. a. Marburg 1886–1888 och därefter i Berlin. Hans rika produktion är koncentrerad till urkristendomen och gamla kyrkan.
Påverkad av Albrecht Ritschl engagerade sig von Harnack för en konsekvent historisk syn på kristendomen. I dogmbildningen såg han ett främmandegörande av Jesu budskap genom inflytande från hellenistisk spekulation.
I sina berömda föreläsningar om Kristendomens väsen (1900) avdogmatiserade von Harnack den kristna traditionen till förmån för den etiska kärnan i Jesu budskap, nämligen den aktiva tron på "människosjälens oändliga värde".
Diskussionen kring von Harnacks tes pågick under åtskilliga decennier. Den är numera vetenskapligt övergiven men präglar många populärframställningar.
von Harnack blev 1890 medlen av tyska Vetenskapsakademin och invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1908.
Svenska översättningar[redigera | redigera wikitext]
- Dogmhistoriens trefaldiga utmynning (översättning Fredrik Fehr, Hæggström, 1891)
- Den apostoliska trosbekännelsen: en historisk redogörelse jämte ett slutord (översättning Fredrik Fehr, Hæggström, 1892)
- Svar på D. Cremers stridsskrift "Till striden om apostolikum" (översättning Fredrik Fehr, Hæggström, 1893)
- Den evangelisk-sociala uppgiften i ljuset af kyrkans historia (översättning Samuel Andreas Fries, Hæggström, 1894)
- Kristendomens väsende: sexton populära föreläsningar hållna vid universitetet i Berlin (översättning A. F. Åkerberg, med ett företal af Nathan Söderblom, Seligmann, 1900)
- Religiös tro och fri forskning jämte andra uppsatser (översättning August Carr, Wahlström & Widstrand, 1913)
- Kristendom och historia jämte andra uppsatser (översättning August Carr, Wahlström & Widstrand, 1913)
- Hvad vi hafva att lära och icke lära af den romerska kyrkan (översättning Henning Sjögren, Askerberg, 1916)
- Några Jesusord, som icke förekomma i våra evangelier (Diakonistyrelsen, 1923)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1975
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Adolf von Harnack, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Adolf von Harnack, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.stadtentwicklung.berlin.de .[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 22 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] BeWeB, läst: 14 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] flera författare, Ivan Andreevs'kij, Konstantin Arsenjev & Fjodor Petrushevskij (red.), Энциклопедический словарь, Brockhaus–Efron, 1907.[källa från Wikidata]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Adolf von Harnack.- Biografi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- Harnack-Forum (German Website)
- Works by Adolf Harnack at CCEL (English)
- Adolf von Harnack (1902, 1924). The Mission and Expansion of Christianity in the First Three Centuries. http://www.sas.upenn.edu/religious_studies/rak/courses/535/Harnack/bk0-TOC.htm. Läst 17 mars 2013 Arkiverad 2 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
|