Adventsfasta

Adventsfasta eller julfasta kallas i kristna kalendern tiden före jul, då den liturgiska färgen är blå eller violett. Liksom stora fastan, påskfastan, utgör den en förberedelsetid inför den stora högtiden.

Första söndagen i advent har vit liturgisk färg i Svenska kyrkan för att betona glädjen över det nya kyrkoåret; följande veckas färg är dock violett.^[1] Inom Romersk-katolska kyrkan har tredje söndagen i advent, kallad Gaudete-söndagen, rosa liturgisk färg för att betona glädjen inför Herren Jesu Kristi ankomst. Rosa liturgisk färg kan användas på tredje söndagen i advent även i Svenska kyrkan.

Adventsfastan är en period av avhållsamhet och botgöring som utövas av ortodoxa kyrkan, orientaliskt ortodoxa kyrkan och katolska östkyrkor, som en förberedelse för Jesu födelse, (25 december). ^[2] De motsvarande västerländska förberedelserna inför jul, kallas för Adventsfastan ^[3] och Mårtensafton. Den östliga fastan pågår under 40 dagar i stället för fyra (Romersk rit) eller sex veckor (Ambrosiansk rit) och är tematiskt inriktad på förkunnelse och glorifiering av inkarnationen av Gud, medan den västliga advent fokuserar på de två ankomsterna av Jesus Kristus: hans födelse och Kristi återkomst eller Parusi.

Den bysantinska fastan uppmärksammas mellan 15 november-24 december, i sin helhet. Dessa datum tillämpas inom de ortodoxa kyrkorna som använder den reviderade julianska kalendern, som för närvarande motsvarar den gregorianska kalendern.

I ortodoxa kyrkan, innebär fastan traditionellt avhållsamhet från rött kött, fågel, köttprodukter, ägg, mejeriprodukter, fisk, olja och vin. Fisk, vin och olja tillåts på lördagar och söndagar, medan olja och vin är tillåtna på tisdagar och torsdagar. Reglerna konstaterar dock strikt att ingen fisk kan ätas mellan 20-24 december.

Reglerna för fastan tillåter fisk och/eller vin och olja på vissa festdagar som inträffar under fastan: evangelisten Matteus (16 november), aposteln Andreas (30 november), helgonet Barbara (4 december), helgon Nikolaus (6 december), helgon Spiridon och helgon Herman (12 december), helgon Ignatios (20 december), osv. Adventsfastan är inte lika strikt som Stora fastan eller Guds Moders Avsomnande.

Se även

Fasta
Advent

Referenser

Noter

^ Lamaeus, Göran, red (2017). Dagboken med kyrkoalmanacka 2017-2018. sid. 7
^ December 25 on the traditional Julian Calendar (O.S.) falls, during the 20th and 21st centuries, on January 7 of the modern Gregorian Calendar). All dates in this article refer to the dates as they are written in the Menaion. For those churches which follow the Julian Calendar, the date on the Gregorian Calendar are now 13 days later (December 25 Julian = January 7 Gregorian). For those churches following the Revised Julian Calendar, the services are celebrated on the date according also to the calculation of the Gregorian Calendar.
^ https://books.google.com/books?id=0QkKj8EzkmkC&pg=PA240&dq=Bingham+"Nativity+Fast"&hl=en&sa=X&ei=qKGaVO-BCOyu7AayhoGYDg&redir_esc=y#v=onepage&q=Bingham%20%22Nativity%20Fast%22&f=false

[1] Lamaeus, Göran, red (2017). Dagboken med kyrkoalmanacka 2017-2018. sid. 7

[2] December 25 on the traditional Julian Calendar (O.S.) falls, during the 20th and 21st centuries, on January 7 of the modern Gregorian Calendar). All dates in this article refer to the dates as they are written in the Menaion. For those churches which follow the Julian Calendar, the date on the Gregorian Calendar are now 13 days later (December 25 Julian = January 7 Gregorian). For those churches following the Revised Julian Calendar, the services are celebrated on the date according also to the calculation of the Gregorian Calendar.

[3] ttps://books.google.com/books?id=0QkKj8EzkmkC&pg=PA240&dq=Bingham+"Nativity+Fast"&hl=en&sa=X&ei=qKGaVO-BCOyu7AayhoGYDg&redir_esc=y#v=onepage&q=Bingham%20%22Nativity%20Fast%22&f=false

[1]

[2]

[3]