Migrationsdomstol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Mark- och miljödomstol
Migrationsdomstol
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Patent- och marknadsdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol
Sverige-portalen

En migrationsdomstol är i Sverige en domstol som prövar Migrationsverkets beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden. Migrationsverkets beslut om att avslå asylansökan och samtidigt besluta om avvisning eller utvisning kan överklagas. Överklagandet lämnas till Migrationsverket som först omprövar sitt beslut. Om Migrationsverket inte ändrar beslutet går överklagandet vidare till en migrationsdomstol. Migrationsdomstolens avgöranden överklagas till Migrationsöverdomstolen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Från och med 31 mars 2006 ändrades instansordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden. Dessa ärenden hade tidigare kunnat överklagas till Utlänningsnämnden, som var sista instans. Utlänningsnämnden lades då ned och utlännings- och medborgarskapsärendena kan numera överklagas till en migrationsdomstol enligt utlänningslagen (2005:716). Ett av syftena med att lägga ned utlänningsnämnden och ersätta den med migrationsdomstolar var att öka rättssäkerheten.

Instansordning[redigera | redigera wikitext]

Migrationsdomstolarna är en integrerad del av förvaltningsrätterna (tidigare länsrätterna) i Malmö, Göteborg, Luleå och Stockholm.

Migrationsdomstolarnas avgöranden överklagas till Migrationsöverdomstolen, som är en del av Kammarrätten i Stockholm. För att Migrationsöverdomstolen ska pröva ett överklagande av en migrationsdomstols beslut krävs att prövningstillstånd meddelas. Då Migrationsöverdomstolen är slutinstans meddelas prövningstillstånd endast om det är av vikt för rättstillämpningen att överklagandet prövas av Migrationsöverdomstolen eller om det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.[1] Synnerliga skäl innebär i princip att ett grovt rättegångsfel ska ha inträffat i migrationsdomstolen. Migrationsöverdomstolen meddelar inte prövningstillstånd endast av den anledningen att migrationsdomstolen begått ett materiellt fel.

Om prövningstillstånd beviljas, innebär det att målet prövas och avgörs i Migrationsöverdomstolen. Beslutet blir prejudicerande och därmed vägledande för Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas beslut i liknande ärenden. Samtliga prejudicerande domar från Migrationsöverdomstolen publiceras av domstolsverket i avpersonifierad form på internet (MIG årtal:nummer).

Migrationsöverdomstolen är högsta instans. Domstolens beslut kan alltså inte överklagas. Även om Migrationsöverdomstolens beslut har vunnit laga kraft kan den enskilde, eller Migrationsverket, ansöka om resning.

Sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Migrationsdomstolarna fattar normalt beslut med en lagfaren domare och tre nämndemän som utses på samma sätt som förvaltningsrättens övriga nämndemän, det vill säga av landstingsfullmäktige i det län där domstolen finns. Den lagfarne domaren har utslagsröst. Vissa ärenden av så kallad "enkel beskaffenhet" kan dock avgöras av en ensam lagfaren domare.

Migrationsöverdomstolen fattar, normalt, beslut med tre lagfarna domare. I Migrationsöverdomstolen finns inga nämndemän.

Förfarandet vid migrationsdomstolen[redigera | redigera wikitext]

I migrationsdomstolen blir Migrationsverket motpart till personen som sökt asyl. Den asylsökande företräds ofta av ett offentligt biträde. Hur en muntlig förhandling i ett migrationsmål går till kan du se i detta bildspel.

Omorganisation[redigera | redigera wikitext]

Enligt en lag som antogs av riksdagen våren 2009 lades de 23 länsrätterna samman till tolv domstolar med namnet förvaltningsrätt från och med den 15 februari 2010. Sedan dess finns migrationsdomstolarna vid Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Luleå och Förvaltningsrätten i Malmö.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnot[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/2005:716#K16P12S1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]