Alf Svensson

Från Wikipedia
Version från den 4 januari 2018 kl. 23.30 av KitayamaBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Externa länkar: flytt av kategori enligt BOÅ)
För andra personer med samma namn, se Alf Svensson (olika betydelser).
Alf Svensson


Ledamot i Europarlamentet
Tid i befattningen
20092014

Tid i befattningen
5 juli 19733 april 2004
Företrädare Birger Ekstedt
Efterträdare Göran Hägglund

Tid i befattningen
4 oktober 19917 oktober 1994
Företrädare Lena Hjelm-Wallén
Efterträdare Pierre Schori

Född 1 oktober 1938 (85 år)
Götlunda församling, Västergötland, Sverige
Politiskt parti Kristdemokraterna
Yrke Adjunkt

Alf Robert Olof Svensson, född 1 oktober 1938 i Götlunda församling i dåvarande Skaraborgs län,[1] är en svensk politiker (kristdemokrat).[2]

Svensson anslöt sig till Kristen Demokratisk Samling (KDS) vid partiets bildande 1964 och var bland annat ordförande i dess ungdomsförbund, Kristen Demokratisk Ungdom, 1970-1973. Efter Birger Ekstedts död efterträdde Svensson honom som partiledare i januari 1973. Svensson kvarstod som partiledare i 31 år och är därmed den som varit partiledare under längst tid i svensk politik (tvåa är Tage Erlander med knappt 23 år[3]). Han avgick vid ett extra riksting i april 2004 och efterträddes av Göran Hägglund. Svensson blev med tiden synonym med partiet och den personliga popularitet som han åtnjöt bland väljarna var en starkt bidragande orsak till bland annat valframgången 1998 då Kristdemokraterna fick 11,8 procent av rösterna.

Biografi

Åren 1985-1988 var Svensson riksdagsledamot och invald för Centern, en valteknisk samverkan som Centerpartiet och KDS hade i riksdagsvalet 1985. I riksdagsvalet 1991 fick partiet 7,1 procent och blev för första gången representerade i Sveriges riksdag. Samtidigt utnämndes Svensson till biståndsminister i regeringen Bildt 1991-1994. I riksdagen var han bland annat ledamot av Utrikesutskottet 2006-2006 samt ledamot av Krigsdelegationen, Nordiska rådets svenska delegation och Utrikesnämnden. Han avgick från riksdagen i samband med Europaparlamentsvalet i Sverige 2009 då han erövrade KD:s enda mandat tack vare fler personröster än partiets toppkandidat, Ella Bohlin. Han fick 54 082 personröster. I Europaparlamentet var han ledamot av utskottet för utveckling och suppleant i utskottet för utrikes frågor.

Han är adjunkt och arbetade som gymnasielärare innan han blev heltidspolitiker.

Svensson var den ende svenske Europaparlamentariker som skrev under skriftlig förklaring 29, en paragraf som är tänkt att utvidga datalagringsdirektivet till att lagra sökmotorsökningar.[4]

Svensson sitter i styrelsen för Svensk Israel-information.[5]

Familj

Svensson är son till predikanten Robert Svensson (1906–96) och Emmy Svensson (1904–97). Han är bosatt i Gränna tillsammans med sin hustru Sonja. De har tre barn: Pamela, Alexander och Michaela. Svensson är också känd för att spela saxofon.

Politiska befattningar

Organisatoriska uppdrag inom kristdemokratin

Politiska uppdrag för Kristdemokraterna

Priser och utmärkelser

Han utsågs även till "Årets smålänning" 1991.[6] Alf Svensson fick den 7 juni 2007 även Konungens medalj i guld av 12:e storleken att bäras om halsen i guldkedja (Kon:sGM12mkedja) ”För betydande insatser på skilda områden inom svenskt samhällsliv”.[7][8]

Bibliografi

Litteratur av Alf Svensson

Litteratur om Alf Svensson

  • Alf Svensson hos Hagge Geigert, Samhällsgemenskap, Stockholm (1985) ISBN 91-85036-14-5
  • Mats Gellerfelt, Vem är Alf Svensson, Sellin & partner, Stockholm (1991) ISBN 91-7055-038-7
  • Claes Waern, Från riksdagens bänk 114: en intervju med kristdemokraten Alf Svensson, partiledare och riksdagsledamot (KdS), Samhällsgemenskap, Stockholm (1988) ISBN 91-85036-28-5

Referenser

Externa länkar

Alf SvenssonEuropaparlamentets webbplats

Företrädare:
Bernt Olsson
Kristdemokratiska Ungdomsförbundets förbundsordförande
1970–1973
Efterträdare:
Mats Odell
Företrädare:
Birger Ekstedt
Kristdemokratiska Samhällspartiets partiledare
1973–2004
Efterträdare:
Göran Hägglund
Företrädare:
Lena Hjelm-Wallén
Sveriges bitr. utrikesminister
biståndsminister

1991–1994
Efterträdare:
Pierre Schori