Lena Hjelm-Wallén

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lena Hjelm-Wallén

Tid i befattningen
1995–2002
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson
Göran Persson
Företrädare Mona Sahlin
Efterträdare Margareta Winberg

Tid i befattningen
1994–1998
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson
Göran Persson
Företrädare Margaretha af Ugglas
Efterträdare Anna Lindh

Tid i befattningen
1982–1985
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Olof Palme
Företrädare Jan-Erik Wikström
Efterträdare Lennart Bodström

Mandatperiod
1968–2002
Valkrets Västmanlands län

Född Lena Birgitta Hjelm-Wallén
14 januari 1943 (78 år)
Sala, Västmanlands län
Politiskt parti Socialdemokratiska arbetarepartiet
Alma mater Uppsala universitet
Yrke Adjunkt
Namnteckning Lena Hjelm-Walléns namnteckning
Webbplats Sveriges riksdag

Lena Birgitta Hjelm-Wallén, född 14 januari 1943[1] i Sala, Västmanland, är en svensk politiker (socialdemokrat), som var riksdagsledamot 19692002 samt statsråd 19741976, 19821991 och 19942002. Hon är dotter till överskötaren Gustav Hjelm och Elly Hjelm, född Johansson.

Politisk yrkesbana[redigera | redigera wikitext]

Efter studier vid Uppsala universitet, där hon blev filosofie magister 1965, och en lärartjänst i Sala valdes Hjelm-Wallén in i riksdagen vid valet 1968 i Västmanlands läns valkrets och tillträdde som riksdagsledamot vid riksdagens öppnande i januari 1969. Hon satt i kulturutskottet 1971-1973, i justitieutskottet 1971-1973, i utbildningsutskottet 1976-1978 samt 1979-1982 och var konsultativt statsråd vid utbildningsdepartementet (skolminister) 28 december 1973 - 8 oktober 1976. När hon utnämndes den 4 januari 1974, tio dagar före sin 31-årsdag, blev hon det yngsta statsrådet dittills. Hon slog därmed Östen Undéns gamla rekord från 1917; denne var drygt 31 år vid utnämningen.

Hjelm-Wallén var ledamot av offentliga sektorns särskilda nämnd 1977-1982, länsskolnämnden i Västmanlands län 1977-1982, delegat i FN 1980-1981, Svenska Unescorådet 1980-1982, ledamot av 1968 års beredning om stat och kyrka 1968-1972, av familjelagssakkunniga 1969-1974, av brottskommissionen 1973, av gymnasieutredningen 1977-1981 samt av delegationen för bättre skolmiljö och uppföljning av reformbesluten rörande grundskolan 1979-1980. Hon var styrelseledamot i SAP-distriktet Västmanland 1970, blev ledamot av partistyrelsen 1978 och var ledamot av skolstyrelsen i Sala 1968-1973. Hon satt i arbetsmarknadsutskottet 1979-1982.

Efter valet 1982 var Hjelm-Wallén utbildningsminister 8 oktober 1982 - 14 oktober 1985 och var därefter statsråd i utrikesdepartementet (biståndsminister) 14 oktober 1985-1991 samt tillförordnad vice statsminister 1990. Hon satt i riksdagen efter den socialdemokratiska valförlusten 1991 och var vice ordförande i utbildningsutskottet. Efter valet 1994 utsågs hon överraskande till utrikesminister, den första kvinnan på den posten i en socialdemokratisk regering. Hon behöll detta ämbete till 1998; ett viktigt skäl till utnämningen var att Pierre Schori uppfattades som alltför kontroversiell.[källa behövs] Hon var även vice statsminister 1995-2002[2] samt tillförordnad justitieminister 2000 och tillförordnad försvarsminister 2002.

Övriga uppdrag och utnämningar[redigera | redigera wikitext]

Hjelm-Wallén var tidigare ledamot av Europeiska konventet, den församling som utarbetade och som 2003 lade fram förslaget om EU:s nya grundlag, kallad "Författning för Europa". Mellan 2002 och 2009 var hon ordförande i styrelsen för Svenska Afghanistankommittén.

Åren 2006-2007 var hon också ordförande i den valberedning som tog fram en kandidat till partiledarposten för socialdemokraterna.

I januari 2008 tilldelades hon H.M. Konungens medalj i 12:e storleken i serafimerordens band.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Personsök”. birthday.se. https://www.birthday.se/Lena-Hjelm-Wall%E9n/Sala/1943/d2f28bb3aa. Läst 28 september 2019. 
  2. ^ Dick Henriksson (19 december 2006). ”Söker en lyssnande ledare” (på svenska). Göteborgsposten. http://www.gp.se/ekonomi/s%C3%B6ker-en-lyssnande-ledare-1.1205977. Läst 14 september 2018. 
  3. ^ Kungliga hovstaterna, Medaljförläningar 28 januari 2008

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 131-132

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Sven Moberg
Sveriges undervisningsminister
Sveriges skolminister
1974–1976
Efterträdare:
Britt Mogård
Företrädare:
Jan-Erik Wikström
Sveriges utbildningsminister
1982–1985
Efterträdare:
Lennart Bodström
Företrädare:
Ola Ullsten
Sveriges biståndsminister
(Sveriges biträdande utrikesminister)
1985–1991
Efterträdare:
Alf Svensson
Företrädare:
Pär Granstedt
Utbildningsutskottets vice ordförande
1991–1994
Efterträdare:
Beatrice Ask
Företrädare:
Margaretha af Ugglas
Sveriges utrikesminister
1994–1998
Efterträdare:
Anna Lindh
Företrädare:
Mona Sahlin
Sveriges vice statsminister
1995–2002
Efterträdare:
Margareta Winberg