Hoppa till innehållet

Lena Hjelm-Wallén

Från Wikipedia
Lena Hjelm-Wallén

Tid i befattningen
1995–2002
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson
Göran Persson
Företrädare Mona Sahlin
Efterträdare Margareta Winberg

Tid i befattningen
1994–1998
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson
Göran Persson
Företrädare Margaretha af Ugglas
Efterträdare Anna Lindh

Tid i befattningen
1982–1985
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Olof Palme
Företrädare Jan-Erik Wikström
Efterträdare Lennart Bodström

Mandatperiod
1968–2002
Valkrets Västmanlands län

Född Lena Birgitta Hjelm-Wallén
14 januari 1943 (81 år)
Sala, Västmanlands län
Politiskt parti Socialdemokratiska arbetarepartiet
Alma mater Uppsala universitet
Yrke Adjunkt
Namnteckning Lena Hjelm-Walléns namnteckning
Webbplats Sveriges riksdag

Lena Birgitta Hjelm-Wallén, född 14 januari 1943 i Sala,[1] är en svensk politiker (socialdemokrat), som var riksdagsledamot 19692002 samt statsråd 19741976, 19821991 och 19942002. Hon är dotter till överskötaren Gustav Hjelm och Elly Hjelm, född Johansson.

Politisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

Efter studier vid Uppsala universitet, där hon blev filosofie magister 1965, och en lärartjänst i Sala valdes Hjelm-Wallén in i riksdagen vid valet 1968 i Västmanlands läns valkrets och tillträdde som riksdagsledamot vid riksdagens öppnande i januari 1969. Hon var suppleant i konstitutionsutskottet 1969–1970 och ledamot i justitieutskottet 1971–1973. Hon var konsultativt statsråd vid utbildningsdepartementet (skolminister) 4 januari 1974–8 oktober 1976. När hon utnämndes, tio dagar före sin 31-årsdag, blev hon det yngsta statsrådet dittills. Hon slog därmed Östen Undéns gamla rekord från 1917; denne var drygt 31 år vid utnämningen. Efter att Socialdemokraterna hamnat i opposition var hon ledamot i utbildningsutskottet 1976–1978 och 1979–1982.

Efter valet 1982 var Hjelm-Wallén utbildningsminister 8 oktober 1982–14 oktober 1985 och därefter statsråd i utrikesdepartementet (biståndsminister) 14 oktober 1985–1991. Efter den socialdemokratiska valförlusten 1991 blev hon vice ordförande i utbildningsutskottet. Efter valet 1994 utsågs hon överraskande till utrikesminister, den första kvinnan på den posten i en socialdemokratisk regering.[2] Flera trodde att Pierre Schori skulle bli utrikesminister, men han utsågs i stället till biståndsminister.[3] 1998 blev Hjelm-Wallén vice statsminister;[4] hon hade då redan sedan 1995 varit statsministerns ställföreträdare i kraft av att vara det statsråd som hade flest tjänsteår. Som vice statsminister hade hon 2000–2002 ansvaret för grundlagsfrågor.[5] I juli 2000 meddelade hon att hon avsåg att lämna regeringen och rikspolitiken efter valet 2002.[6]

Övriga uppdrag

[redigera | redigera wikitext]

Hjelm-Wallén var ledamot av offentliga sektorns särskilda nämnd 1977–1982, länsskolnämnden i Västmanlands län 1977–1982, delegat i FN 1980–1981, Svenska Unescorådet 1980–1982, ledamot av 1968 års beredning om stat och kyrka 1968–1972, av familjelagssakkunniga 1969–1974, av brottskommissionen 1973, av gymnasieutredningen 1977–1981 samt av delegationen för bättre skolmiljö och uppföljning av reformbesluten rörande grundskolan 1979–1980. Hon var ledamot av skolstyrelsen i Sala 1968–1973.[2]

Hjelm-Wallén var ledamot av Europeiska konventet, den församling som utarbetade och som 2003 lade fram förslaget om EU:s nya grundlag, kallad "Författning för Europa".[7] Mellan 2002 och 2009 var hon ordförande i styrelsen för Svenska Afghanistankommittén.[8]

Uppdrag inom Socialdemokraterna

[redigera | redigera wikitext]

Hjelm-Wallén var ordförande för SSU i Västmanland 1967–1970 och ledamot av SSU:s förbundsstyrelse 1970–1972. Hon var ledamot av distriktsstyrelsen för Socialdemokraterna i Västmanland från 1970, och ordförande från 1985. Hon blev ledamot av partistyrelsen 1978 och satt i dess verkställande utskott 1987–2001.[2]

Åren 2006–2007 var Hjelm-Wallén ordförande i den valberedning som föreslog Mona Sahlin som kandidat till partiledarposten för Socialdemokraterna.[9][10]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

I januari 2008 tilldelades hon H.M. Konungens medalj i 12:e storleken i serafimerordens band.[11]

  • Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 131-132
  1. ^ Sveriges befolkning 1990, Version 1.01, Sveriges Släktforskarförbund: Hjelm Vallén, Lena Birgitta
  2. ^ [a b c] Riksdagsförvaltningen. ”Lena Hjelm-Wallén (S) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/lena-hjelm-wallen_0439752610809. Läst 17 november 2021. 
  3. ^ Andersson, Ove. 2018. Lena Hjelm-Wallén: ”Jag ville inte bli minister, men Olof övertalade mig”. I onsdagsbladet 3/2018
  4. ^ Samec, Lotta (7 oktober 1998). ”Oväntade namn på nya poster”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/politik/ovantade-namn-pa-nya-poster-omstart-for-s-valnederlaget-kraver-stora-forandringar-i-rosenbad-menar/. Läst 20 augusti 2024. 
  5. ^ Mellgren, Fredrik (12 oktober 2000). ”Fem statsråd får nya uppgifter”. Svenska Dagbladet. Läst 20 augusti 2024 (via Mediearkivet). 
  6. ^ Nandorf, Tove (12 juli 2000). ”Lena-Hjelm Wallén lämnar regeringen vid nästa val”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/politik/lena-hjelm-wallen-lamnar-politiken-2002/. Läst 20 augusti 2024. 
  7. ^ "Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa". Departementsserien 2004:52 sid. 32
  8. ^ Håkansson, Markus (2009). ”Fråga/svar: SAKs avgående ordförande Lena Hjelm-Wallén”. Afghanistan-nytt. https://globalarkivet.se/2800. Läst 25 augusti 2024. 
  9. ^ ”Hjelm-Wallén leder s valberedning”. Sveriges Television. 21 oktober 2006. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hjelm-wallen-leder-s-valberedning. Läst 25 augusti 2024. 
  10. ^ Nilsson, Åsa (18 januari 2007). ”Sahlin föreslås som ny s-ledare”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/sahlin-foreslas-som-ny-s-ledare/. Läst 25 augusti 2024. 
  11. ^ ”Kungliga hovstaterna, Medaljförläningar 28 januari 2008”. Arkiverad från originalet den 31 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080131104838/http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20080128.5.edea36911759ad82de80002007.html. Läst 31 januari 2008. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Sven Moberg
Sveriges undervisningsminister
Sveriges skolminister
1974–1976
Efterträdare:
Britt Mogård
Företrädare:
Jan-Erik Wikström
Sveriges utbildningsminister
1982–1985
Efterträdare:
Lennart Bodström
Företrädare:
Ola Ullsten
senaste titelinnehavare
Sveriges biståndsminister
(Sveriges biträdande utrikesminister)
1985–1991
Efterträdare:
Alf Svensson
Företrädare:
Pär Granstedt
Utbildningsutskottets vice ordförande
1991–1994
Efterträdare:
Beatrice Ask
Företrädare:
Margaretha af Ugglas
Sveriges utrikesminister
1994–1998
Efterträdare:
Anna Lindh
Företrädare:
Mona Sahlin
Statsministerns ställföreträdare
1995–2002
Efterträdare:
Margareta Winberg