Allmänna konst- och industriutställningen

Översikt över utställningsområdet, vy mot syd

Allmänna konst- och industriutställningen (Stockholmsutställningen 1897) på Djurgården i Stockholm 1897 var en storslagen utställning över vad Sveriges (och Norges - som var i union då) industrialism kunde åstadkomma. Den anordnades av dåvarande kronprins Gustaf, senare kung Gustaf V, med anledning av kung Oscar II:s 25-årsjubileum som regent.

Utställningen, som öppnade den 15 maj 1897 och stängde den 3 oktober 1897, var den fjärde i en serie av skandinaviska konst- och industriutställningar, som tidigare hade hållits i Stockholm 1866, i Köpenhamn 1872 och 1888.

Öppning och invigning

Vid invigningen den 15 maj deltog Oscar II och "kungens ankomst till utställningen" spelades in på film. Även konungens invigningstal förevigades genom inläsning på fonograf (dock ej av honom själv, utan av en skådespelare med en snarlik röst). En del av Oscar II tal lyder;

”

...här har historien sjelf anvisat en berättigad plats åt det stora, fredliga allhärjarting, som nu samlas/.../Här, där fordom svear och götar möttes, försonades, förenades, vid den mångbesjungna Mälaren, hvars vidtomfattande Gefion enligt sägen skurit ut till Eystrasaltets våg, där sedan Sveriges hufvudstad grundades av den frejdade och hugstore riksföreståndaren och jarlen, hvilken blef icke allenast kyrkofridens, kvinnofridens och hemfridens, utan äfven tingsfridens förste skyddsherre i Norden- här har historien sjelf anvisat en berättigad plats åt det stora, fredliga allhärjarting, som nu samlas, här har det svenska folket stämt möte med sina bröder på den skandinaviska halfön vestanfjells, med sina fränder vid Sundets och Bältens stränder samt med sina grannar på andra sidan Östersjön, vid Nevas och Auras bräddar till en fredlig täflan på arbetets idrottsfält.

„

Vid öppningsceremonin framfördes skalden Carl Snoilskys högtidliga kantat till skapandets ära.

Översiktsplan över utställningsområdet

”

Till sina hallar Hör arbetet kallar. På under det bjuder i stålblank prakt. Hör ångan, som visslar Det kokar och sjuder! Maskinen gnisslar I dånande takt. Se hur kraften brutit genväg till sitt mål, nya redskap gjutit af ett smidigt stål! Hur hon sinnrikt danat allt för lifvets kraft! Hur hon genomspanat allt som jorden gaf!

„

Arkitektur

Från reklamaffischen

Handkolorerat fotografi från området.
(Lägg märke till att svenska flaggan fick fel färg.)

Ett hundratal spektakulära byggnader och paviljonger uppfördes och fylldes under sommarmånaderna med allehanda utställningsföremål av 3 722 utställare. Ansvarig arkitekt var Ferdinand Boberg. Vid denna utställning visades också de första filmbilderna tagna i Sverige, föreställande kung Oscar II:s ankomst till utställningen.

Den, av Ferdinand Boberg och Fredrik Lilljekvist ritade, stora utställningshallen med kupolen och sina fyra minareter med förbindande bryggor till "kronan" var byggd endast i provisoriskt avseende och revs kort efter utställningen. I de två främre minareterna fanns hissar som tog besökare upp till utkiksplatsen, byggnaden var uppemot 100 meter hög. Byggnaden uppfördes helt i trä.

Premiärdagen var den 15 maj 1897 och efter cirka fyra månader, söndagen den 3 oktober stängde Stockholmsutställningen och de flesta byggnaderna demonterades. Antalet besökare uppgick till cirka 1,5 miljoner.

Beskrivning av området

Liljeholmens paviljong.

Stockholms stads paviljong.

Kinematografvisning: Kungens ankomst.

Utställningsområdet omfattade den västra delen av Djurgården (Lejonslätten). Man anlände enklast via Djurgårdsbron, nyrenoverad tillfället till ära, eller via den enklare provisoriska träbron bredvid. Premiärdagen kostade en biljett 10 kronor, men senare sänktes priset till mellan 1,50 och 2 kronor.

Omedelbart till vänster när man kom in på området fanns Stockholms stads paviljong, byggd i ett slags nybarock stil och ritat av arkitekt Gustaf Wickman. Det var en av de mest uppskattade paviljongerna av kritikerna, eftersom den på ett pedagogiskt sätt berättade om Stockholms utveckling under de senaste åren. Genom statistiska hjälpmedel som diagram och tredimensionella stereogram åskådliggjordes stadens ökande befolkning och minskade sjukdom och brottslighet.

Bland många attraktioner fanns även visningar av "lefvande bilder". Det skedde i en särskild lokal som låg inom miniatyrstaden Gamla Stockholm och kan ses som stadens första biografsalong. Särskild intressant var ett aktuellt programinslag från utställningens invigning av Oscar II, händelsen visades samma dag på Stockholms slott. Oscar II "uppskattade högeligen att se sig själv på den vita duken".

Följde man vattnet fanns en fiskeripaviljong, en sagogrotta, och inte minst en kulisstad föreställande "Gamla Stockholm" i skala 1:2 (halva storlek), som föreställde en förenklad miniatyrkopia av 1500-talets Stockholm i trä och gips (se avsnitt "Gamla Stockholm"). Mitt på området stod Ferdinand Bobergs stora industrihall. Inuti den bjöds det industrialiserade samhällets varor ut, i en överdådig marknadsföring. Man följde ett slags överlastad estetik, där mängden varor var någonting spektakulärt i sig.

Boberg var också ansvarig för den konsthall som uppfördes, och där ett stort urval av såväl svenska som nordiska och andra internationella konstnärer visades. Ordförande för konstsektionen var prins Eugen, och det är notabelt att såväl akademister som opponenter deltog i utställningen. Man slöt upp kring de nationella och utvecklingsoptimistiska idealen.

Utöver dessa största attraktioner fanns en maskinhall, en rundmålningsbyggnad och inte minst Liljeholmens paviljong i form av ett jättelikt stearinljus. Arkitekten var Victor Dorph, han ritade en 14 meter hög silverljusstake som innehöll en kupolsal, där ljustillverkning demonstrerades. Det hela kröntes av ett 23 meter högt "stearinljus" som var byggd i tegel som en skorsten. Högst upp fanns en strålkastare.

Gamla Stockholm

Karta över ”Gamla Stockholm”.

Slagsmål i Gamla Stockholm, film.

Gamla Stockholm var en miniatyrstad på Allmänna konst- och industriutställningen som uppfördes på Framnäs udde. Staden var en skapelse av arkitekt Fredrik Lilljekvist och hans medhjälpare Erik Hahr och föreställde en förenklad kopia av 1500-talets Gamla stan i trä och gips. Miniatyrstaden blev en av utställningens stora attraktioner som besöktes av ungefär 12 000 personer. Gator och gränder fick riktig stenbeläggning och byggnaderna (som egentligen bestod av gipsklädda trästommar) fick fasader med avtryck av murtegel och gråsten. Taken belades med riktig taktegel. Vissa hus hade putsade fasader och trähus samt korsvirkeshus uppfördes i äkta material. Allt målades och gavs en ytbehandling som förespeglade ett äldre ”begagnat” intryck.

Skalan var huvudsakligen 1:2 (alltså halva storleken) men gick ända ner till 1/3 av verkligheten. Genom perspektiviska förskjutningar skapades en illusion av en medeltida fantasistad med viss historisk anknytning till Gamla stan och inspiration från Visby. När det inte fanns passande förebilder till husen i den historiska Gamla stan lånade Lilljekvist från annat håll, så var exempelvis värdshuset Gyllene Våfflan en kopia av Kungsstugan i Örebro.

Gamla Stockholm illustrerade inte bara det medeltida Stockholm på ett mycket realistiskt sätt utan även världens senaste moderniteter. Vid Rosendalsvägen och med egen entré låg Lumières Kinematograf i Gamla Stockholm. Här visades den 19 juli 1897 den dagsfärska filmen Konungens af Siam landstigning vid Logårdstrappan. Landstigningen av Siams konung vid Stockholms slott hade spelats in sex dagar tidigare av filmfotografen Ernest Florman. Filmen anses vara den första helsvenska filmupptagningen. En annan film på repertoaren skapades av den franske filmfotografen Alexandre Promio och blev under titeln Slagsmål i Gamla Stockholm en av Sveriges första spelfilmer. Filmen är en minut lång. Lika nydanande var röntgenstrålning som demonstrerades i en av entréns hörntorn. För 25 öre kunde den som ville få genomlysa såväl sin hand som sin portmonnä.

Maskinhallen

Interiörbild Maskinhallen

Maskinhallen (även kallad Bobergshallen eller Ljungbergshallen) uppfördes till Stockholmsutställningen 1897. Byggnaden var en av de mest spektakulära byggnaderna inom utställningsområdet och var cirka 10 000 kvadratmeter stor. Förebilderna är Eiffeltornet och den engelska motsvarigheten Crystal Palace. Stålskelettet är gjort i jugendstil och väggarna bestod från början av ett kanvasliknande material. Det släppte igenom ljuset och man kunde ana vad som hände innanför de målade väggarna - rosa utanpå och blå inuti.

Byggnaden var ritad av Ferdinand Boberg och konstruerad av Fritz Söderberg. Stålet kom från Domnarvets Jernverk och såldes till mässan genom disponent Erik Johan Ljungberg för 250 000 kr - men Ljungberg köpte sedermera tillbaka hallen på anbud för 61 000 kronor och monterades ner och fraktades på järnväg till Borlänge och sattes upp kring de första pappersmaskinerna vid Kvarnsvedens pappersbruk. De första delarna anlände till Borlänge Trettondag jul 1898. Disponent Ljungberg hade nämligen för Stora Kopparberg AB:s räkning i uppdrag att bygga ett pappersbruk vid Kvarnsvedsforsen i Dalälven.

Utställningens arkitekter

Huvudarkitekt var Ferdinand Boberg, tillsammans med Fredrik Dahlberg och Gustaf Wickman svarade han för tretton utställningspaviljonger. Fredrik Lilljekvist stod för fyra byggnader och hela miniatyrstaden ”Gamla Stockholm”. Theodor Wåhlin från Malmö deltog med två paviljonger. Bland övriga arkitekter märks Sigge Cronstedt, Victor Dorph, Erik Josephson, Lars Israel Wahlman och Carl Westman. Totalt bestod utställning av ett 90-tal paviljonger.

Bildgalleri

• Fler historiska bilder finns på Stockholmskällan

• 
  Vy från Djurgårdsbron
• 
  Stockholms stads paviljong
• 
  Ballonguppstigning
• 
  Industrihallen
• 
  Ballongbild av Oscar Halldin
• 
  Maskinhallen
• 
  Interiör Maskinhallen med lokomotiv
• 
  Hallen för segelbåtar

Spår av utställningen idag

Nordiska museet.

Av det 90-tal utställningspaviljonger finns blott ett fåtal kvar idag. En del lär ha sålts till välbeställda stockholmare som sommarhus. En utställningskiosk, ritad av Ferdinand Boberg hamnade exempelvis som kolonistuga i Eriksdalslunden och en folkskolebyggnad transporterades efter utställningen till Neglinge och utgör idag den äldre delen av Neglinge skola.

Kvar på Djurgården finns idag Skånska gruvan av arkitekten Gustaf Wickman, Biologiska museet av Agi Lindegren, Villa Lusthusporten av Hjalmar Kumlien, caféet Ekorren (numera på Biskopsudden), Jägarhyddan av Fredrik Lilljekvist och naturligtvis Nordiska museet av Isak Gustaf Clason som under utställningen ännu inte var fullbordat. Stockholms bryggeriernas gemensamma ölhall, ritad av arkitekten Carl Westman skänktes till Skansen och fick namnet Bragehallen (senare ombyggd till "Cirkus Brage"). Administrationsbyggnaden flyttades till Tynningö i Stockholms skärgård. Wärdshuset Ulla Winbladh, under utställningen paviljongen för Reinholds Ångbageri och Conditori och senare Reinholds konditori, ligger kvar invid Rosendalsvägen.

Till kvarvarande byggnader som kom till på grund av utställningen räknas även Djurgårdens brandstation som invigdes dagen innan utställning började. Stationen har samma paviljongarkitektur som präglade utställningens många byggnader. Brandstationens verksamhet avvecklades 1927 och huset ingår idag i Gröna Lunds bebyggelse vid Lilla Allmänna gränd.

Bobergs utställningshall monterades ned när utställningen stängde och köptes av Stora Kopparberg i Borlänge. Därefter byggdes den åter upp på Kvarnsvedens industriområde, dock med ett mer ändamålsenligt utseende. Hallen är nu rivningshotad.

Kvarvarande byggnader (urval)

• 
  Biologiska museet
• 
  Skånska gruvan
• 
  Jägarhyddan
• 
  Villa Lusthusporten
• 
  Kolonistuga i Eriksdalslunden
• 
  Sommarcafé "Ekorren"
• 
  Djurgårdens brandstation
• 
  Wärdshuset Ulla Winbladh

Utgrävningar

Sommaren 2008 pågick arkeologiska utgrävningar på den lilla konstgjorda holmen som skulle föreställa Helgeandsholmen i miniatyrstaden Gamla Stockholm och anlades i samband med Stockholmsutställningen 1897. Här fanns en mycket omtyckt rekonstruktion av Gamla stan på 1500-talets slut. Rekonstruktionen var utförd i skala 1:2, alltså halva storleken. Utgrävningarna utfördes av Historiska museet och man kunde själv delta aktivt. Under utgrävningen som pågick i två veckor kom 4850 besök varav cirka 400 personer grävde själva och ytterligare ett par tusen besök följde på distans inifrån Historiska museets entréhall.

Källor

Tryckta källor

• Abrahamsson, Åke (2004). Stockholm : en utopisk historia. Stockholm: Prisma. Libris 9604083. ISBN 91-518-4264-5 
• Ekström, Anders (1994). Den utställda världen : Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 119. Stockholm: Nordiska museet. Libris 8370336. ISBN 91-7108-370-7 
• Fogelström, Per Anders (1962). Barn av sin stad: roman. Stockholm: Bonnier. Libris 23542 
• Hasselgren, Andreas (1897). Utställningen i Stockholm 1897 : beskrifning i ord och bild öfver Allmänna konst- & industriutställningen. Stockholm: Fröléen. Libris 2123142. http://runeberg.org/akishassel *Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920. Stockholm: Ordfront. Libris 7634261. ISBN 91-7324-322-1 
• Sörenson, Ulf (1999). När tiden var ung. Stockholm: Monografier utgivna av Stockholms stad. ISBN 91 7031 064 5 
• 1897 : mediehistorier kring Stockholmsutställningen. Mediehistoriskt arkiv, 1654-6601 ; 1. Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv. 2006. Libris 10031466. ISBN 91-88468-07-0 

Vidare läsning

Samtida publikationer

• Adler, Victor (1897). Om "husslöjden" vid 1897 års allmänna konst- och industriutställning : föredrag hållet vid Svenska Slöjdföreningens oktobersammanträde 1897. [Stockholm: Svenska Slöjdföreningen. Libris 10952743 
• Allmänna konst- och industriutställningen Stockholm 1897 : [minnesalbum]. [Stockholm: A. Lindahl. 1897. Libris 10957240 
• Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 : officiel berättelse / utgifven på uppdrag af Förvaltningsutskottet ; under redaktion af Ludv. Looström.. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1899-1900. Libris 645417. http://runeberg.org/akisoff/ 
• Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 : revy i bild och ord. Stockholm: Chelius. 1897. Libris 1797887. http://runeberg.org/akisfsh/  - Gratisbilaga till illustrerade familjetidskriften För svenska hem 1897
• Catalogue du groupe représenté par l'empire de Russie et le grand-duché de Finlande à l'exposition de Sthlm. St-Pétersbourg. 1897. Libris 3087882 
• Katalog öfver Kongl. Domänstyrelsens kollektivutställning vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Stockholm: Kungl. boktryckeriet. 1897. Libris 10431361 
• Ekerot, Gunnar Axel Valdemar (1897). Finspong och dess utställning 1897. [Stockholm: s. n. Libris 2644695 
• Folcker, Erik G (1897). Våra porslinsfabriker : en utställningsstudie. [Stockholm: Svenska Slöjdföreningen. Libris 10953097 
• Hemslöjden från Kopparbergs län : vägledning för besökande af utställningen i Stockholm 1897. Falun: Falu nya boktryckeri-aktiebolag. 1897. Libris 2699177 
• Katalog öfver flottans utställning jämte plankarta och ett bihang med uppgifter om Sveriges sjökrigsmateriel. Stockholm: Norstedt. 1897. Libris 1644661 
• Katalog öfver H. M. Konungens jagtklubbs och Svenska jägarförbundets utställning. Stockholm: Kungl. boktryckeriet, P. A. Norstedt & söner. 1897. Libris 2749187 
• Katalog öfver Stockholms belysningsverks utställning 1897. Stockholm: [s. n. 1897. Libris 3085291 
• Konstafdelningen vid allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Stockholm: Generalstabens litogr. anstalt. 1897. Libris 1644708 
• Krogh, A. J (1897). Studier i Svensk husflit vid årets utställning. [Stockholm: Svenska Slöjdföreningen. Libris 10953081 
• Martin, Fredrik Robert (1897). Vägledning genom F. R. Martins samlingar från Orienten, utställda på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Stockholm: Kungl. boktryckeriet. Libris 10431422 
• Minne från utställningen i Stockholm 1897. Stockholm: Axel Lindahls fotografiaffär. 1897. Libris 1979379. http://runeberg.org/akislind 
• Nordenström, Gustaf (1897). Mellersta Sveriges grufutställning : beskrifvande katalog. Stockholm: K. L. Beckmans boktryckeri. Libris 662738 
• Norges Deltagelse i Kunst- og Industriudstillingen i Sthlm 1897 : Indberetning til Departementet for det Indre fra Hovedkomiteen i Christiania. Kristiania. 1898. Libris 3087890 
• Norsk Special-Katalog over de norske Afdelinger ved Den almindeliga Kunst- og Industriudstilling i Sthlm 1897 : Udg. af Hovedkomiteen for Norges Deltagelse i Stockholmsudstillingen 1897. [Även engelsk titel : Norwegian special catalogue...; parallell norsk och engelsk text]. Christiania. 1897. Libris 3087891 
• Officiel katalog öfver industriafdelningen af Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1897. Libris 1644663 
• Officiel vägvisare öfver Allm. Konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Stockholm: Nord. bokh. 1897. Libris 1645867 
• Redogörelse för Kongl. Lotsstyrelsens utställning inom fyrväsendet vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Stockholm. 1897. Libris 11446890 
• Redogörelse för Stockholms folkskolors utställning samt utställningarna i folkskolehuset. Stockholm: Walfrid Wilhelmssons boktr. 1897. Libris 3085424 
• Sellergren, G (1897). Verktygsstudier å utställningen. [Stockholm: Svenska Slöjdföreningen. Libris 10953092 
• Snoilsky, Carl (1897). Kantat vid öppnandet af Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm, den 15 maj 1897. Stockholm: Kungl. boktryckeriet. Libris 10388973 
• Specialkatalog för Blekinge läns kollektivutställning af slöjdalster i Nordiska muséet vid Allmänna konst- och industriutställningen i Sthlm 1897. Karlskrona. 1897. Libris 3087893 
• Turist- och sportutställningen vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 : en handledning i studiet af den materiel och de bilder som här visas från de olika idrottsgrenarne, jemte en allmän öfverblick öfver desammas historia och utveckling i landet. Stockholm: Central-tryckeriet. 1897. Libris 3087898 
• Vägvisare genom Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags utställning i Stockholm 1897. Stockholm: K. L. Beckmans boktryckeri. 1897. Libris 3089156 

Senare publikationer

• Andersson, Elsa (1995). En resa till utställningen i Stockholm 1897. Stockholm: Exposition 1997. Libris 2380047 
• Berglund, Eva; Hult, Eva; Ohlsson, Hans-Lennarth (1997). Flottans paviljong, Stockholmsutställningen 1897 : Sjöhistoriska museet 1997. Stockholm: Sjöhistoriska museet. Libris 7747434. ISBN 91-85268-67-4 
• Bergman, C. G (1897). Sveriges undervisningsväsen : kortfattad redogörelse utarbetad till konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Stockholm. Libris 356503 
• Biörnstad, Arne (1984). ”Utställningen i Stockholm 1897 : en manifestation av svensk industri”. Fataburen (Stockholm  : Nordiska museet, 1906-) 1984,: sid. 149-174  : ill. ISSN 0348-971X. ISSN 0348-971X ISSN 0348-971X.  Libris 3237690
• Chrispinsson, John (2007). Stockholmsutställningar. Stockholms historia. Stockholm: Historiska Media. Libris 10142335. ISBN 978-91-85377-08-4 
• Ericson Wolke, Lars (1999). ”Historiskt panorama eller samtidsutställning? : arméns och flottans paviljong på Stockholmsutställningen år 1897”. Athena och Ares / [redaktörer : Fred Sandstedt och Thomas Roth] (Stockholm  : Statens försvarshistoriska museer, 1999): sid. 101-120  : ill.  Libris 2958445
• Gustafsson Reinius, Lotten (2005). Förfärliga och begärliga föremål : om tingens roller på Stockholmsutställningen 1897 och Etnografiska missionsutställningen 1907. Kulturperspektiv (Stockholm), 0282-2210 ; 15. Stockholm: Etnografiska museet. Libris 10080270. ISBN 91-85344-47-8 
• Mattson, Robert (1997). ”1897 - vyer och minnen”. Postryttaren (Stockholm  : Postmuseum, 1951-) 1997 (47),: sid. 33-50  : färgill. ISSN 0586-6758. ISSN 0586-6758 ISSN 0586-6758.  Libris 2770121
• Nilsson, Staffan (1998). ”Från minaretens krön - Andreas Hasselgren 1897”. Biblis (Tidskrift) 1998(1) :1 = nr 1,: sid. 27-32  : ill. 1403-3313. ISSN 1403-3313.  Libris 9658812
• Nordin, Jonas M (2009). ”Den iscensatta medeltiden och drömmen om moderniteten : historiebruket vid Stockholmsutställnigen 1897”. Tankar om ursprung  : forntiden och medeltiden i nordisk historieanvändning (2009): sid. 223-248.  Libris 11691009
• Nordin, Jonas M (2007). Det magiska året 1897 : förstudie till ett samtids- och publikarkeologiskt projekt. FoU-rapport / Statens historiska museer ; 5. Stockholm: Statens historiska museer. Libris 10921962 
• Paulsson, Gregor (1928). Stockholmsutställningens program : föredrag i Svenska slöjdföreningen 25 oktober 1928. Stockholm: Bröd. Lagerström. Libris 1341773 
• Sörenson, Ulf (1999). När tiden var ung : arkitekturen och Stockholmsutställningarna 1851, 1866, 1897, 1909. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 140. Stockholm: Stockholmia. Libris 7593269. ISBN 91-7031-064-5 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Allmänna konst- och industriutställningen.
  Bilder & media
• Stockholmskällan har media som rör Allmänna konst- och industriutställningen
• Människor kring en verkstad - Stockholm 1897 utställning (samtida) på Stockholms stadsmuseum
• Sempler, Kaianders (20 juni 2007). ”Bobergs utställningshall rivningshotad”. NyTeknik. http://www.nyteknik.se/efter_jobbet/smatt_gott/article44531.ece. 
• Kinn, Gunilla (21 juni 2007). ”Rivningshotet mot Gamla bruket undanröjt”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_239517.svd. 
• I spåren av stockholmsutställningen