Agi Lindegren

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Agi Lindegren
Lindegren, Agi i Hvar 8 dag 4 1906.jpg
Född29 december 1858[1][2][3]
Hudiksvalls församling[4][2]
Död16 november 1927[1][2]
Drottningholm[4][2]
NationalitetSvensk
Alma materKungliga Akademien för de fria konsterna[5] Blue pencil.svg
SysselsättningArkitekt[1][2]
BefattningSlottsarkitekt[5]
Noterbara verkGustaf Vasa kyrka och Biologiska museet
UtmärkelserLitteris et Artibus (1891)[2]
Redigera Wikidata

August (Agi) Lindegren, född 29 december 1858 i Hudiksvall, död 16 november 1927 i Drottningholm, var en svensk arkitekt, tecknare och etsare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lindegren var son till grosshandlare Thiodolf Lindegren och Rosa Regnander. Han studerade vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1877-82 och vid Konstakademien i Stockholm 1882-85. Han erhöll av akademien den hertliga medaljen vid examen. Enligt tidens ideal företog han sedan studieresor till bland annat Frankrike, Tyskland och Italien i olika omgångar under fyra år. Sommaren 1885 arbetade han som sidenmönsterritare i Paris.[6]

Lindegren blev 1885 tjänstgörande arkitekt utom stat vid Överintendentsämbetet[7] (från 1918 Byggnadsstyrelsen) och 1894 utnämnd till slottsarkitekt vid Drottningholms slott.[8] Vidare textade och illustrerade han böckerna Broder Ragnvald och den heliga Catarina, av J. Böttiger (1887), Om Riddaren med Ämbaret (1895) och Due canzoni (1891), översatta av K. Wahlund, samt illustrerade Lilla Brigitteboken (1892), utgiven av H. Wieselgren, Hedvig Eleonoras Drottningholm (1897), av J. Böttiger, samt Les maisons souveraines de l'Europe, av F.U. Wrangel (1898-99), varjämte han tecknade bokband, som utförts av Gustaf Hedberg. Vid Oscar II:s jubileum 1897 var de flesta av de överlämnade svenska adresserna textade och illustrerade av Lindegren. Han etsade även exlibris, karikatyrer samt ett porträtt av professor M. Sondén. Lindegren blev 1899 ledamot av Akademien för de fria konsterna.

1911 drabbades han av en hjärnblödning som förlamade högra sidan. Han kunde därefter inte själv utföra något arbete, men han bidrog med råd till restaureringsarbeten på Drottningholms slott. Lindegren är representerad vid bland annat Nationalmuseum[9] i Stockholm.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Gillestugan. Medeltida stenbyggnad nära Forsa kyrka. Akvarell av Lindegren 1880

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Restaureringar[redigera | redigera wikitext]

Dekoreringar[redigera | redigera wikitext]

Bilder (verk i urval)[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Mariakyrkan i Westerås (1898)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b c d e f] August (Agi) Lindegren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 10502, läs online
  3. ^ Benezit Dictionary of Artists, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit ID: B00109911 omnämnd som: August Lindegren, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0
  5. ^ [a b] Svenskt porträttarkiv: rkIpfGqHXrAAAAAAAABLqg omnämnd som: August (Agi) Lindegren, läst: 14 februari 2018
  6. ^ Agi Lindegrens samling Arkiverad 19 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Kungl. Byggnadsstyrelsen. i Sveriges statskalender 1925
  8. ^ [a b c] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1915
  9. ^ Nationalmuseum
  10. ^ Tomas Ljung, Strövtåg i Ludvika (ISBN 9163067471)
  11. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
  12. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]